Hammers – Villa 2-2
Nolberto Solano gav West Ham ledningen och Dean Ashton kvitterade mot slutet för att ge Hammers och Villa varsin poäng. West Ham slutade därmed på tionde plats i tabellen.
Curbishley skickade ut följande elva i avslutningsmatchen: Green i mål, en backlinjen bestående av Lucas Neill, Anton Ferdinand, James Tomkins och George McCartney. På mitten startade Solano, Parker, Noble och Boa Morte. På topp började Bobby Zamora och Dean Ashton.
Det var gästerna som hade mest att spela för. Aston Villa hade chansen att ta en Europa-plats, men de drömmarna slogs i kras.
Efter tre minuter var det vår gamle kapten Nigel Reo-Coker som skapade den första chansen i matchen. Han spelade fri Gabriel Agbonlahor som i sin tur spelade bakåt till Reo-Coker, men bollen hamnade hos Ashley Young, som slog bollen i årets Hammers of the year, Robert Greens högra stolpe.
I den sjunde minuten gjordes Ferdinand ner av Scott Carson precis utanför Villas straffområde. Den efterföljande frisparken slog Solano vackert i mål.
I den trettonde minuten kom kvitteringen. Reo-Coker spelade fram Ashley Young, som kallt placerade bollen invid Greens högra stolpe från 15 meters håll.
När halva halvleken gått, var Villa framme igen när Petrov slog en cross framför mål, men John Carew missade mål i kamp med George McCartney.
Mot slutet av halvleken hade Solano en ny frispark på mål, och både Boa Morte och Noble försökte med skott från distans. Bobby Zamora fick på en riktig rökare med sekunder kvar, men bollen smet precis utanför.
John Pantsil kom in istället för George McCartney efter paus, och ett par minuter in i andra halvlek hade Luis Boa Morte en hårt lågt skott på Scott Carsons mål, efter att ha krigat sig fram till 20 meter från motståndarmålet.
Villa fortsatte att pressa för att ta sin Europaplats. Agbonlahor spelade bland annat fram John Carew men Green räddade. Petrov åkte på en varning för dykning i samma situation.
Mark Noble räddade sedan Carews nick på mållinjen och senare var Gareth Barry framme, men hans skott missade mål klart.
I den 57 minuten hade Green huvudrollen igen, när han lurade Reo-Coker på ett mål. Tyvärr högg Gareth Barry på returen och slog in bollen i tomt mål från tio meters håll.
Villa hade nu initiativet i matchen, men West Ham hade inte gett upp. Med en timme spelad gick Ashton upp på Solanos hörna, men bollen räddades på mållinjen av Petrov. Sekunder senare var det Boa Morte som slog en cross från vänster och Zamora fick på en kanonnick som gick klockrent i Villa-keeperns målribba.
Med kvarten kvar ersatte Carlton Cole en trött Bobby Zamora, och efter att Green gjort en bra räddning på Carews chans kom Freddy Sears in istället för Mark Noble, när Curbishley satsade på ett tremannaanfall. Det lyckades, skulle det komma att visa sig.
Ashton hade först ett skott i burgaveln, innan han sköt en hårt skott i mål från 18 meter i den 88 minuten.
Villa orkade inte kontra, utan matchen slutade 2-2.
Vi lyckades till slut behålla den tiondeplats som vi haft väldigt länge. Personligen är jag glad för att vi lyckades komma före Tottenham, men det är ju en klen tröst.
Trots allt tycker jag vi gjort det bra, med tanke på alla skador vi råkat ut för. Nu gäller det att undersöka vad som kan ligga bakom vår skadelista, och titta över truppen, som i dag är åtminstone ett par spelare för stor. Vi går en spännande sommar till mötes.
Up the Hammers!
