Oskarshamn - Södertälje
Inför: Norwich - Birmingham
Norwich ännu utan seger möter gästande Birmingham med tre raka vinster och högst upp i tabellen. Dags för trendbrott på Carrow Road denna helg?
För stunden (och förmodligen även sett över hela säsongen) tuffast tänkbara ligamotstånd väntar The Canaries denna lördag. Birmingham som i våras tvingade se sig nedflyttade har öppnat ligasäsongen på bästa tänkbara sätt med tre vinster och 5-1 i målskillnad.
Laget gick visserligen på pumpen borta på St Marys mot Southampton i veckans Ligacupmatch och förlorade med 2-0 trots att de ställde ett relativt namnstarkt lag på planen.
Om detta är ett tecken på att de går att tampas med eller ett tecken på bristande inställning till nämnda cup låter jag vara osagt men jag är rädd för att förlusten inte ökar Citys chanser till seger denna match.....
För sätter högmotiverade Phillips, McFadden, Bent, Larsson och grabbarna full fart så gäller det för de gula att vara på tårna!
Vid en närmare titt på de namn som Norwich har att ”kontra” med så är det uppenbart för vem som helst att Birminghams Alex McLeish har en betydligt bredare och bättre trupp att arbeta med än vår egen Glenn Roeder. Att dessutom Roeders manskap liksom i fjol har haft förtvivlat svårt att hitta mål får mig att se än mindre hoppfullt på denna drabbning.
Men det finns trots allt faktorer för oss Canaries att sätta vårt hopp till.
* Spelet har i långa stunder av tidigare matcher varit mycket bra och tryggt. Chanser har skapats men avsluten har jinxat.
* I den senaste matchen borta mot Cardiff på svårspelade Ninian Park så hämtades underläge med 2-0 och en missad straff upp till oavgjort 2-2 i matchens slutskede. Låter som balsam för moralen.
Nyckeln till denna poäng kan vi tillskriva inhopparna Croft och Lupoli. Croft skapade chanserna och Fiorentina-lånet Lupoli förvaltade dem till mål. Kan detta månne ha varit förlösande för både ”Lupo” och hans forwardskollegor Cureton och Koroma? Kanske även de andra spelarna ser att det inte är belagt med extra löp-pass på måndags-träningen för den som gör mål? Låt oss hoppas på det!
* Utan att ha räknat på det så är ändå känslan den att om vi ser tillbaka på fjolårssäsongen så var det inte resultaten mot topplagen som gjorde att vi gick kräftgång utan snarare bleka insatser mot bottenkollegorna. Kanske kan vi även denna säsong göra starka matcher mot bra motstånd? (Och gärna då även mot de sämre placerade lagen....)
Från Colney rapporteras det i skrivande stund inte om några nya skador utan Roeder skall alltså ha en relativt skadefri trupp att välja bland.
I backlinjen är det väl mest ytterbackspositionerna som just nu är spännande att se vilka som får spela. Otsemobor eller Omozusi? Bertrand eller Drury?
Mittfältet är näst intill omöjligt att sia om.
Lagkapten Fotheringham får kritik av fansen. Hoolahan plockades senast av i halvtid och läxades upp av Roeder. Russell fick (pga av att ingen av våra tre forwards är mer än tre äpplen höga) prova på att spela target-player på topp. Heta namn torde ändå vara Pattison (man of the match senast) och Fotheringham. Frågan är sedan om Roeder plockar tillbaka Russell till centrala mittfältet för att med sin fysik vinna kriget där?
Sedan vet i sjutton om inte Croft spelade till sig platsen på vänster sida efter sitt strålande inhopp senast? Clingan? Getingbo var ordet sa Bull och då väntar vi fortfarande på att Bell skall bli spelklar och att Chadwick ska "växa upp"...
På topp spelade förmodligen även Lupoli till sig en startplats via bra inhopp och Cureton brukar alltid ta den ena av startplatserna. Men så finns som sagt Russell som alternativ och då tror jag att Lupoli blir hans partner från start.
Men, men, Roeder har överraskat oss förr och han håller nog fortfarande på att känna sig för lite med alla nya spelare så vi får väl se vilka som spelar. Kanske presenteras även en ny 95 kilos forward på 188 cm som nysignad under fredagkvällen redo för debut redan på lördag…..?
ON THE BALL CITY!
