Reseberättelse från David
Vår juniorredaktör David var med sin pappa på City - Stoke.
Vi skulle åka till Manchester för tredje gången för att se matchen mellan Manchester City och Pappas favoritlag Stoke City.
City match: Manchester City 3-0 Stoke City
Övriga matcher: League One:Stockport County 0-0 Tranmere Rovers
Deltagare:
David, Per
Fredag 24/10:
Vi åkte tidigt på morgonen och var framme redan på förmiddagen. Vi ställde in väskorna på hotellet innan vi gick till den fina italienska restaurangen Bella Italia. Efter lunchen gick vi till varuhuset HMV där jag köpte två City-dvd filmer (Season Review 07/08 och en film om Maine Road). Efter det gick vi till Arndale och kollade i City Store men vi köpte inget då.
Senare ville Pappa åka Manchester Wheel. Jag ville först inte men gav med mig till slut. Det behövde jag inte ångra. Det var mycket häftigt och man såg mycket spännande saker. Jag såg bland annat Manchester Town Hall och M.E.N Arena. Men det bästa var att man såg City Of Manchester Stadium. Det enda dåliga var att man såg Arenan i Trafford också. Hjulet var 60 meter över marken.
Lördag 25/10:
I dag skulle vi till City Of Manchester Stadium för att hämta biljetterna och gå Stadium Tour. Det första vi gjorde var att hämta biljetterna. Vi fick biljetter på Colin Bell Stand Level 3. Det är fina platser. Pappas biljett kostade 28 pund och min biljett 10 pund. Ett helt okej pris tycker jag. Efter det kollade vi i Citys museum. Det jag gillade mest med museet var: Uefa Cup montern och ungdomarnas Fa-cup trofé.
Pappa tyckte bäst om Stoke vimpeln som hängde på en vägg. Efter det var det dags för Stadium tour. Trots att jag gått touren en gång så var det ändå spännande och häftigt. Det är en väldigt mäktig känsla att stå nere vid planen och titta ut över City Of Manchester Stadium. Egentligen skulle vi inte ha fått gå in i omklädningsrummet. Men personalen var snäll och släppte in oss så vi fick titta och känna på tröjorna. När vi var klara med touren gick vi till klubbshoppen. Jag köpte en matchtröja med DAVID 8 på ryggen. Jag köpte också en halsduk och en Shaun Wright-Phillips mugg. Swp är min favoritspelare i City. Tyvärr tappade jag min kamera på bussen på väg in till stan. Men äventyret med kameran var inte slut än…
Söndag 26/10
Matchdag!
Jag vaknade tidigt på morgonen laddad till tusen. Pappa sa att han hade drömt om att Stoke vann med 2-0 och att hans favoritspelare Ricardo Fuller gjorde båda målen. Själv trodde jag på 2-0 till City efter mål av Stephen Ireland och Swp. City var rejält skadedrabbat och kom till spel utan bland annat Zabaleta,Johnson, Petrov och Benjani. Matchen började och Stoke fansen började sjunga sin sång Delilah. Men City fansen började strax efter att sjunga Blue Moon och snart sjöng nästan hela arenan med i sången. Robinho fick matchens första chans redan efter 2 minuter men en fin enhandsräddning av Stokes målvakt Thomas Sörensen stoppade honom denna gång. Men han skulle få sin revansch var så säkra. Efter 13 minuter lyfter nästan taket på City Of Manchester Stadium. Inlägg från Swp in i straffområdet. Elano nickar ner bollen till Ched Evans som skjuter men får felträff. I stället hamnar bollen hos Robinho som fri med Sörensen inte gör något misstag. 1-0! Men bara några minuter efter målet är det nära att City åker på kalldusch. Tal Ben-Haim spelar bollen rätt i gapet på Ricardo Fuller som avancerar in i straffområdet och skjuter men Joe Hart gör en jätteräddning och stoppar Stoke från att kvittera. Resten av halvleken är jämn. Närmast ett mål kommer Stokes Ryan Shawcross med en nick som Hart till slut lyckas styra ut till en hörna. I slutet av halvleken skadas Ched Evans och ersätts av Daniel Sturridge. City får en drömstart på andra halvlek. Sturridge leker med två Stokebackar och slår en boll ut till Robinho som avancerar in i straffområdet och iskallt sätter 2-0 bakom en chanslös Sörensen. Mål redan i första anfallet! Detta sänker Stoke som är i stort chanslösa i andra halvlek. Det enda farliga dom skapar är ett skott från Salif Diao som Hart efter mycket problem kan tippa precis över ribban. Micha Richards får ett jätteläge i samband med en hörna. Han har i stort sett öppet mål men får en rejäl felträff och skjuter högt över. Men 3-0 skulle komma. Elano leker med Stokes backar och slår en passning igenom hela straffområdet till Robinho. Som distinkt sätter 3-0 bakom en åter igen chanslös Sörensen. Snart sjung hela City Of Manchester Stadium bortsett från min pappa och ca 2000 Stoke-fans med i ”We Love Robinho”. Bara några minuter efter målet kommer Swp i friläge men tyvärr tappar han bollen och en Stoke-back hinner avvärja. I slutminuten kommer Ireland i friläge och fintar bort Sörensen. Men hetsar iväg avslutet och bollen flyger högt över. Vilken miss! Jag kan inte tro att det är sant. Men kort därefter blåser domaren av matchen och City vinner med 3-0. Jag är nöjd med segern och spelet men kan inte sluta gräma mig över Irelands miss. Efter matchen får jag en Robinho t-shirt och en till halsduk av min pappa. Han var besviken men höll med om att City var mycket bättre i andra halvlek. Och så var det här med kameran.
Så här gick det till:
Mike Kennedy, stor city supporter från Droylsden, hittar kameran på bussen. Han tittar på bilderna. Han ser att vi är svenskar tack vare en bild på en blågul flagga. Jag har plåtat biljetterna också så han ser vart vi sitter. Mike ska inte själv på matchen så han får en kompis att gå dit med kameran. Så när vi kommer upp på läktaren sitter Mikes kompis där med kameran.
-Vi City-supportrar håller ihop, säger Mikes kompis. Vilken tur vi hade! City vann och vi fick kameran tillbaka. Två flugor i en smäll! Senare på kvällen var det slagsmål utanför vårat hotell. Det var City-fans och okända huliganer som slogs. Dom kastade flaskor, järngaller, gatstenar, människor m.m. Det var lite otäckt men vi hade tur som slapp bli indragna.
Måndag 27/10:
I dag kollade vi mest på stan och tog det lugnt. Vi hade bestämt oss för att gå på bio. Men vi hittade ingen rolig film så vi hamnade framför air-football bordet istället. Pappa bestämde sig för att vara röd, alltså Stoke. Jag var blå, alltså City. Pappa vann bägge matcherna med 7-4 och fick lite revansch efter gårdagens förlust.
Tisdag 28/10:
Jag tittade efter en match i området att kolla på. Jag ville åka och se Stockport-Tranmere i League One. Pappa ville först inte men när jag sa att en Stokespelare, Ryan Shotton, var utlånad till Tranmere ville han genast åka dit. Men innan vi åkte ville jag ha revansch i air-football. Vi gick ner till bion Odeon för att spela matchen. Jag vann en riktig rysarmatch med 7-6 till slut. Sen var det dags att åka till Stockport. Det tar bara 10 minuter med tåg och sen en kort 5 minuters promenad så är man framme. Väldigt bra och smidigt tycker jag. Vi var på plats innan Tranmeres spelarbuss och det var nästan nollgradigt. Matchen hade allt förutom mål. Stockport hade 2 ribbträffar och Tranmere missade öppet mål lika många gånger. Även båda målvakterna svarade för flera kvalificerade räddningar. Så oavgjort var nog ganska rättvist sätt till hela matchen. Ca 6000 tappra personer såg matchen. Vi satt på Cheadle West Stand på Edgeley Park. Det var fina prisvärda platser. 16 Pund kostade pappas biljett, men min biljett kostade bara 5 pund.
Onsdag 29/10:
Hemresa tidigt på morgonen. Vårt plan flög i ett annat plans jetstråle på 11000 meters höjd och studsade rejält. En otroligt rolig resa som jag gärna gör om igen.
David
