Skellefteå - Linköping
4 - 1

Matchrapport: Burnley-Forest 5-0

Skandal! Nottingham Forest är ett lag i fritt fall och det finns egentligen ingenting annat att säga om utskåpningen borta mot Burnley, mer än att den var förödmjukande och gjorde mycket, mycket ont. Efter Paul Smiths prakttavla i början av matchen var det ett slaget bortalag som gäspade sig igenom återstoden av matchen. Siffrorna kunde - faktiskt - ha blivit ännu större.

Det var varandras motsatser som skulle till att mötas på Turf Moor, i alla fall sett till skadeläget. Medan spelarna i Forest under hela säsongen har haft klippkort till sjukstugan var det ännu en gång ett helt ordinarie Burnley som kom till spel. Noterbart i hemmalaget att forne jättetalangen Chris Eagles fortsätter att åka in och ut ur laget. Denna gång började han på bänken.
    Forest fick tillbaka duon James Perch och Chris Cohen jämfört med tisdagens förlust mot Watford. Då både Kelvin Wilson och Ian Breckin inte kände sig fräscha och avstod resan bereddes det plats för Perch i mittförsvaret, bredvid Wes Morgan (som nu verkar ha lagt beslag på kaptensbindeln en gång för alla). Experimentet till backlinje kröntes av att nyligen inlånade Chris Gunter fick platsen ute till vänster i skadade Joel Lynchs frånvaro. I anfallet återkom Robert Earnshaw medan Isaiah Osbourne spelade i stället för Guy Moussi (utanför laget) och Cohen för Matt Thornhill.

1:a halvlek
Inte bara blåste det friskt på Turf Moor då Dean Whitestone blåste för avspark, planen liknade dessutom snarare en byggarbetsplats än en gräsmatta. Symboliskt därför att det inte skulle dröja lång tid förrän förste man fick lämna planen. I en duell mellan hemmalagets Steven Thompson och hårdföre Morgan klev den senare vinnande ur striden. Thompson låg kvar i leran, tjöt och tog sig för fotleden. Jay Rodriguez in efter blott åtta spelade minuter.
    En match helt befriad från målchanser fick sitt första mål efter knappa 20. Burnley tilldelades en frispark en bra bit utanför straffområdet, till vänster. Robbie Blake tog hand om den och skickade den direkt mot mål. Paul Smith missbedömde bollbanan fullständigt, övertygad som han var om att skottet skulle gå utanför. Så blev nu inte fallet. Istället för inspark seglade bollen in i bortre burgaveln och Blake hade att låta sig bli omkramad. Dock deltog inte regissören till kramkalaset. Han tycktes ha fullt upp med att hälla i sig vatten, sparka bort några tuvor från mållinjen och klappa sig själv på kinderna. 1-0.
    Stiltjen i matchen fortsatte därefter, trots den spektakulära incidenten. Det kom att gå ytterligare tjugo minuter innan nästa målchans dök upp. Ännu en gång var det hemmalaget som skapade den och ännu en gång tvingades Smith kröka rygg. På nytt var det Blake som låg bakom oredan för bortalaget. Efter en serie dribblingar, där han skickade upp Luke Chambers på läktaren och retsamt tog sig förbi stele Morgan, levererade han ett pass till Wade Elliott som fristående bara hade att sätta till foten. 2-0.
    En allt annat än välspelad och underhållande halvlek nådde tids nog vägs ände utan att bortalaget hade skapat en enda målchans.

2:a halvlek
Billy Davies, som vid det här laget har hunnit skaffa sig två hackkycklingar i A-truppen, valde inför den andra halvleken att sätta in ifrågasatte Joe Garner istället för bleke Garath McCleary.
    Trots uppgifter om att Davies varit mycket tydlig i sina instruktioner om att man skulle lägga all kraft på att täta till bakåt redan från start, hände det som inte fick hända. Martin Paterson kom runt på kanten och slog ett väl avvägt inlägg i riktning mot Clarke Carlisle. Ostörd hade han inga större svårigheter med att nicka in trean. 3-0.
    Fyra minuter senare drogs den definitiva rullgardinen ned för bortalaget då inbytte Rodriguez var andre man att grundlura Chambers. Till de flestas förvåning – och inte minst Smiths – gick han därefter direkt på skott från närmare 25 meter. Bollen rakt upp i närmaste krysset. Smith på nytt olycklig. 4-0.
    Ozzy var förste man ut att visa att bortalaget hade några som helst färdigheter då han gjorde tre man under det att han avancerade längs kanten. Passningen sedan till Cohen men avslutet gick utanför målramen.
    Efter att först ha avlossat ett skott från halva plan, som Smith hade uppenbara bekymmer med, klev avbytaren Joey Gudjonsson in i händelsernas centrum med dryga kvarten kvar att spela. Efter eget genombrott och passivt försvarsspel pricksköt islänningen i närmsta krysset från straffområdesgränsen. Osannolika 5-0 ett faktum.
    En annan avbytare, kreative och vindsnabbe Eagles, gjorde skäl för sitt namn ett par minuter senare. Likt en rovfågel på jakt efter levande, gärna skräckslagen föda, forcerade han Forests försvar ute på kanten och slog sedan en fin yttersida till målskytten Rodriguez, som kom i full fart mot Smith. För en gångs skull kunde dock Forestmålvakten avvärja en farlighet, sedan han tajmat utrusningen perfekt och kunnat lägga beslag på bollen.
    Davies försökte skaka liv i sitt vilsna lag genom att plocka ut Gary McSheffrey (som inte hade ett rätt och i sanningens namn borde ha lämnat planen tidigare) och tröttkörde Ozzy till förmån för Lewis McGugan och Matt Thornhill. McGugan var också den som kom närmast en reducering för bortalaget. Mindre än en minut efter att han hade beträtt den s k planen var han förste man att tvinga Brian Jensen till ett ingripande. Jensen hade emellertid inte några som helst bekymmer med att fånga bollen i skopan.
    Efter McGugans avslut spelade båda lagen bara av återstoden av matchen, utan att bry sig det minsta om att utöka eller bättra på siffrorna. Tids nog var eländet över och vid det laget hade knappast någon av de tillresta supportrarna haft tålamod att stanna kvar för att vädra sitt missnöje.

Eftersnack
Det var en märkbart kritisk Davies som uttalade sig efter matchen:
- Jag är skyldig de tillresta fansen en stor ursäkt. Insatsen var avskyvärd. Ett målvaktsmisstag satte tonen men vi uppträdde ynkligt efter det och var aldrig nära att komma in i matchen.
- Vi har inte den rätta inställningen för att ta oss an uppgifter som Burnley på bortaplan. Vi måste bli starkare och mer disciplinerade, någonting att räkna med. Poängen är att vi måste förtjäna rätten att vinna fotbollsmatcher.
    Snacket i halvtid verkade inte heller ha varit något som gjorde vidare intryck på spelarna idag:
- I halvtid fokuserade jag på att klargöra att vi behövde bli mycket mer beslutsamma redan från start, men ännu en gång var vi helt oförmögna att försvara oss.
Bekymren blev inte precis mindre då Ozzy tvingades av planen för att sälla sig till listan över skadade spelare, en lista som nu är uppe i åtta namn.
- Vi hoppas att vi ska kunna ha två eller tre spelare tillbaka redan till nästa helg, men dessa ständiga förändringar och omstuvningar i startuppställningen är knappast något som hjälper oss. Vi behöver få kontinuitet i laget.
- I nuläget har vi sju matcher kvar och ett antal av dem är fullt möjliga för oss att vinna, men vi måste slåss för våra liv och det fallet på min lott att be spelarna om att stå upp i den striden, så jag kan räkna med dem.

Burnley FC-Nottingham Forest 5-0 (2-0)
Mål: Blake (’20), Elliott (’39), Carlisle (’51), Rodriguez (’55), Gudjonsson (’73)

Gult kort: Cohen, Garner
Rött kort: -

Laguppställningar
Burnley FC
Jensen
Kalvenes - Carlisle - Caldwell - Williams
Blake (Eagles, ’67) - McCann (Gudjonsson, ’70) - Alexander - Elliott
Paterson - Thompson (Rodriguez, ’8)
På bänken: Penny, McDonald
Nottingham Forest
Smith
Chambers - Morgan (K) - Perch - Gunter
McCleary (Garner, ’45) - Osbourne (McGugan, ’78) - Tyson - Cohen
McSheffrey (Thornhill, ’75)
Earnshaw
På bänken: Gamble, Moloney

Domare: Dean Whitestone
Publiksiffra: 13 055

Källor: www.nottinghamforest.co.uk, www.burnleyfootballclub.com

Tabelläget: