Aston Villa - Fulham 2-0 (1-0)
Villa var minst dåliga när man tog tre poäng hemma mot Fulham på söndagseftermiddagen.
Roy Hodgson hade startat med ett offensivt manskap, där Diomansy Kamara och Erik Nevland inledde på topp, och Jonathan Greening debuterade på mittmittfältet tillsammans med Dickson Etuhu. Damien Duff och Clint Dempsey tog hand om kanterna och försvaret såg ut som det alltid gjort. Ett starkt lag, i tre minuter. Sedan gav först Schwarzer bort en hörna då han missade ett förvisso dåligt hemspel av Aaron Hughes, och på följande hörna skallade John Pantsil in 1-0 i egen bur. Vill man vinna i the Premiership bör man inte vara så givmilda. Starten satte också sin prägel på matchen, och framförallt på Fulham, som inte lyckades med mycket man försökte sig på.
Greening gjorde en dålig debut, med ett gult kort som pik. Dickson Etuhu var obekväm utan Danny Murphy och snubblade mest på bollen. Backlinjen såg instabil ut och de två tornen, Brede Hangeland och Mark Schwarzer, som varit så bra under förra säsongen, såg ut att ha långt kvar innan man når formen. Jag vill tro att Chelsea var en förlust för att man var det sämre laget, och att insatsen mot Villa var en engångsföreteelse. Vi får helt enkelt se hur det ser ut mot Everton nästa söndag. På något sätt känns det redan som det är upp till bevis då. Man måste dock lugna sig och tänka på att det bara är början av säsongen. Men efter en så bra förra säsong är det självklart att man har haft höga förhoppningar på bra resultat direkt.
Med detta sagt var inte Villa så bra heller. Det var snarare så att Fulham gjorde sina motståndare bättre. Även Gabriel Agbonlahors 2-0 mål i andra halvlek var en bjudning, där Jonathan Greening missar i en närkamp med Agbonlahor, som sedan får avancera ostört mot mål, Aaron Hughes var den som borde pressat men agerade passivt och fegt genom att konstant backa tills Agbonlahor fick den yta han ville att skjuta på, och göra 2-0 bakom Schwarzer.
Något jag sedan inte förstod var varför Damien Duff och Clint Dempsey hela tiden drog sig innåt mitten, gjorde det trängre än vad det redan var där med Villas tre innermittfältare och två mittbackar plus Kamara och Nevland. Detta tvingade Etuhu och Greening att söka svåra passningar innåt mitten på felvända Fulhamare. En grej hade varit om det vart för att öppna för Paul Konchesky och John Pantsil, men dessa båda var aldrig med i offensiven, utan stod i stället och trampade på mittlinjen när Fulham anföll. Kontentan under nittio minuter blev noll skott på mål. En nick över.
Det är egentligen bara att bryta ihop och komma igen. Från dagens match finns inget positivt att hämta. Istället är det bara att börja om från ruta noll när Everton kommer på besök. Ett Everton som kommer stärkta från seger mot Wigan, där matchen avgjordes i +90 då Jo drogs ned i straffområdet och Leighton Baines sköt in segermålet, 2-1. Everton har dessutom jagat iväg Cottage-spöket, då man förra säsongen för första gången sedan Fulhams återkomst till högsta ligan vann på Craven Cottage.
Men det är två veckor tills dess, två veckor för Roy att stärka sin trupp och för Fulham att ladda om så att man nästnästa söndag kan visa att förra säsongen inte var en engångsföreteelse.
COYW!
-
Mål:
FFC - 1-0 Pantsil (Självmål) 3'
AV - 2-0 Agbonlahor 59'
Gult kort:
FFC - Etuhu 38'
FFC - Greening 45'
AV - Sidwell 84'
Publiksiffra:
32,917
Fulham XI (4-4-2): Schwarzer; Pantsil, Hughes, Hangeland, Konchesky; Dempsey, Etuhu, Greening, Duff; Kamara, Nevland (E.Johnson 75')
Aston Villa XI (4-5-1): Friedel; Beye, Cuellar, Clark, Shorey; Petrov, Milner, Sidwell, Reo-Coker (Carew 72'), Young; Agbonlahor
