-

Inför Manchester City - Stoke
Mancini minns Lazios ljusblåa Umbrotröja.

Inför Manchester City - Stoke

Seger i debuten för Mancini?

Roberto Mancini om att någon spelare hade blivit ledsen när Mark Hughes försvann:
“When I go away from Manchester City in 10 or 15 years after five Premier League titles and four cups the players will have the same situation with me.”

Jag hoppas det blir så och det är nästan så jag tror dig. Efter nästan en vecka av jul och annat så har det börjat sjunka in rejält att vi har en ny manager och det känns bra. Ungefär som den där julklappen du inte önskat dig men som är väldigt bra att ha. Att Mark Hughes hade vårt stöd och fick vara kvar längre än han borde var främst på grund av det faktum att vi gjort oss av med så många andra. Hans största tillgång var att det vore typical City att sparka tränaren igen och att vi behöver lugn i föreningen.

Det är snart ett nytt decennium och vi är världens rikaste klubb med fans och spelartrupp i världsklass så det är nya tider nu. Vi skall inte behålla taktiskt odugliga röda bastarder som inte har en aning om hur man bygger ett lag eller hur man förvaltar rikedom.
Ägarna har gett mannen världens djupaste pengasäck och fullt stöd fram till nyligen och vad har han åstadkommit? En Carling Cup semifinal säger ni. Jag säger att det var det minsta man kan begära när vi möter b-lag på vägen. Minns Fulham hemma, David Elm spelade och det var knappt vi gick vidare.

Onwards and upwards.

I Roberto Mancini har våra ägare och ledning för första gången fått välja tränare. Gary Cook är den enda kvarvarande i ledningen som var med att ta hit Hughes och för det skall han få skit. Sen skall han inte få skit för att han var med att sparka samme Hughes utan det var i föreningens bästa.
Mancini var säkert inte vårt första handsval men kanske andra eller tredje. Det är en respekterad tränare som lyckats överallt. Som spelare var han fantastisk även om det inte alltid hjälper (Alan Ball vann VM, Steve Coppell, Joe Royle, Stuart Pearce och inte minst Kevin Keegan spelade alla för England).
Förutom Mancinis meriter och vitsord från bland annat Sven-Göran Eriksson så var det slutligen en händelse tidigare idag som fick mig helt övertygad. Hemma hos mina föräldrar i mitt gamla pojkrum har jag ett par hundra idolkort från fotbolls VM-94. Då menar jag riktiga, amerikanska samlarkort som kan vara värda pengar eller åtminstone hade varit värda pengar om det var Baseballkort. Min äldsta dotter hade till min fasa fått härja fritt bland de korten och jag var till slut tvungen att ta de ifrån henne då jag började bli lite väl nostalgisk, alternativt orolig att de var värda en slant. Döm till min förvåning när kortet som låg överst i högen var på just det, vår Roberto Mancini.

I morgon gör han debut, på hemmaplan med skadedrabbat lag eller åtminstone skadedrabbat försvar. Vi har läckt rejält på slutet och 3*3 mål i baken är inget vidare. Det är det som måste åtgärdas först och det hade underlättat med friska spelare. Om Micah Richards inte kan spela på grund av skada (alternativt ges någon extra dags vila) så är vi nere på våra fyra sista backar.

Det verkar som att vi dessutom kommer att tappa vår kapten Kolo Toure samt Emmanuel Adebayor till de afrikanska mästerskapen redan efter morgondagens match och det är ju inte bra. Jag borde fokusera på Stoke (Shawcross frisk eller inte, Delaps långa inkast, Tuncay formstarkast, Cityprodukten Whelan, Dansk i mål och två slagsvilliga anfallare på bänken) men är det inte riktigt korkat att ha de afrikanska mästerskapen i januari?
Ja men vädret säger ni. Ge tillbaka det korrupta VM:et i Sydafrika i så fall säger jag. Dessutom skall ingen inbilla mig att det är kallt i större delen av Afrika i juni (bortsett södra delarna). En annan sak, varför i helvete spelas det vartannat år? De europeiska storklubbarna (samt några franskspråkiga) skulle bli vansinniga om EM spelades vartannat år. Sydamerika har i alla fall vett att avgöra sina mästerskap på sommaren. Slutligen kan det inte spela någon större roll om spelarna får vara kvar i två dagar till för att hjälpa sina lag.

Nu kommer ju inte det här som någon överraskning för någon (bortsett från möjligtvis Mark Hughes) så vi borde varit förberedda alternativt inte betalat over the top money för vissa spelare. Anfallsmässigt kommer vi att klara oss bra och Roque Santa Cruz kommer att vara nyttig men just i morgon så tycker jag just därför att han skall vilas, han behövs sen.
Shaunie Wright har som Micah problem med en skada så det är lika bra att ge killen någon dags vila. Nu börjar det formuleras ett lag och särskillt när vår nye tränare har uttryckt sin beundran för Robinho. Är brassen frisk så lär han spela och jag håller med. Ge Robinho chansen att bevisa vad han går för. Misslyckas han, ge honom chansen igen. Fortsätt så ett tag till innan han bänkas och säljs men förhoppningsvis så ger det i stället resultat.

Nigel de Jong är tillbaka från avstängning och jag är kluven till om han skall gå direkt in i laget eller inte. Normalt skall vi hemma mot Stoke inte behöva just den spelartypen utan vi borde förlita oss mer på kreativitet men läget är prekärt. Jag tror att De Jong spelar och att Stephen Ireland får börja på bänken men det kan lika gärna bli tvärtom eller Gareth Barrys tur att vila.

Matchen tror jag kommer domineras kraftigt av City of Manchester och publiken kommer att vara med på noterna. En ny era inom den nya eran är här, det är fullsatt plus att glöggen i bandyportföljerna kommer att värma. Jag hoppas på en komfortabel seger och att vi håller nollan men nöjer mig med vilken sorts vinst som helst.

3-1?

12th Man supporting
11 Sky blue heroes
10 Samba shimmies
Niall’s disco pants
Eight bells are scoring
7 Super Stevie's
Sixth day believers 
5 Foot bananas
4 FA cups
3 Top notch kits
2 Safe hands
And a back heel from Denis Law

Richard2009-12-25 23:59:00
Author

Fler artiklar om Manchester C