Krönika: Essiens landslagspaus en föregångare?
När Premier Leagues andra omgången påbörjas är hösten här med ett spelschema med allt från ligaspel till cuper och spel i Europa. Lika intressant som det är tufft och fler spelare kanske måste följa Michael Essiens exempel och prioritera. Frågan är om det verkligen påverkar landslagsfotbollen negativt.
Mitt i silly seasons mest intressanta del är det många nyheter av värde som knappt får någon uppmärksamhet. Givetvis kan eventuella spelarövergångar och annat tyckas mer angeläget när sista bitarna innan hösten ska falla på plats, men vissa saker kan faktiskt ha större inverkan på framtiden. Ett utmärkt exempel på en sån nyhet är dagens information från ”ghanasoccernet.com” om att Michael Essien tar en paus från landslaget denna säsong. Egentligen inget chockerande med tanke på hur fjolåret såg ut för vår mittfältsgigant och kan ses som en lojal gest mot föreningen.
Det som är intressant är snarare om fler afrikanska spelare kommer följa Essiens exempel. Det är ingen hemlighet att dagens moderna tränare tar med de afrikanska mästerskapen som en aspekt när spelare ska värvas. Det är en otroligt viktig turnering i en världsdel som fortfarande har problem med inbördeskrig och misstro mellan grannländer. I alla problem som finns är ändå fotbollen ett hopp som kan stärka och knyta samman band som inga diplomater i världen annars skulle lyckas med. Samtidigt får man inte glömma bort att varje lag som förlorar en afrikansk spelare i februari gör det i ett enormt kritiskt läge av säsongen där moraliskt viktiga poäng inkasseras.
Chelsea bevisade förra säsongen att truppbredd fanns för att klara matcher utan sina världsstjärnor under en intensiv månad och senare dessutom vinna guldet. Det sämsta man skulle kunna göra som storklubb idag vore att börja försöka styra i turneringen och placera om den även om den kan tyckas malplacerad idag. Man borde istället försöka hitta andra lösningar snarare än förbud och krav på 100% fokus på klubblaget.
Som en kompensation för detta kanske Essiens val skulle kunna bli en föregångare bland kollegor i andra lag. Under säsonger som denna när VM-kval inte satt igång och Afrikanska mästerskap inte går av stapel enbart ha fokus på klubblaget som en kompensation för veckorna i januari/februari vartannat år. Det skulle i sin tur släppa fram fler talanger från de inhemska ligorna i kvalet till afrikanska mästerskapet vilket i sin tur är positivt för hela fotbollen samtidigt som mycket av kritiken från klubblagen skulle kanske tysta. Handlingen skulle dessutom ses som lojal mot hela föreningen vilket säkerligen skulle uppskattas av fansen.
Även om det är klubblagen som betalar ut lönen och tillfällen när spelare, inte bara i Afrika, kommer tillbaka skadade från landslaget är olyckliga handlar det om att ge tillbaka till landet där spelaren är fostrad. Mer förståelse för varandra och lite mindre kallblodigt maktstyre inom den moderna fotbollen där alla får ge och ta tror jag i ett längre perspektiv skulle gagna hela sporten utan att urholka den viktiga landslagsfotbollen.
