4 dagar kvar till derbyt
Roffe skriver om sina tankar inför derbyt i sin "derbykrönika".
Ett derby två fotbollslag emellan är alltid speciellt. I Sverige har vi till exempel i Stockholm AIK-Djurgården och i Göteborg Blåvitt-ÖIS. Att dessa bara är en lätt bris i frågan om inlevelse, spänning och hat i jämförelse med de brittiska klassikerna, råder det väl ingen som helst tvekan?
Visst är Arsenal - Tottenham, Liverpool - Everton och uppgörelserna mellan lagen från Manchester, City och United, matcher av kolossalformat. Men störst av dem alla är nog ändå drabbningarna mellan klubbarna från det nordöstra hörnet av England, Newcastle och Sunderland. Middlesbroughsupportrarna får ursäkta, men det är de här matcherna fansen till dessa båda lag kikar efter först och främst när de under sommaren får spelprogrammet i sin hand. Rivaliteten är stor och från början bottnar det i frågan om vilken sida av floden Tyne man är född på. Norr om, är det Newcastle som gäller. Söder om, Sunderland. Jag själv har tillbringat mycket tid i North Shields, som då är beläget norr om denna flod, och där är valet givet vilket lag man håller på. Ett par stenkast över floden ligger South Shields. Där är de flestas sympatier åt det rödvita hållet.
De stötte på varandra för första gången 1898. Då vann Newcastle, borta, med 3-2. Detta inför 25.000 åskådare. Statistiken sedan dess är oerhört jämn. Lagen har ställts mot varandra inte mindre än 132 gånger. Svartvit seger i 45, oavgjort i 44 och rödvit i 43. Målskillnaden lyder 196 - 201, med Newcastles siffror först. Det har, givetvis, varit otaliga matcher genom åren som gått till historien. Säsongen 1908/09 vann Sunderland båda mötena. Hemma med 3-1 och borta med hela 9-1. Vilket för övrigt är rekord. Nämnas bör kanske i sammanhanget att Newcastle tog hem guldet det året …
Största segersiffrorna för vår del är 6-1. Två gånger om. Åren 1920/21 och 1955/56. I den senare av de båda var Jackie Milburn tvåmålsskytt. Han är derbynas skyttekung med tio pytsar under de åren han spelade.
På senare år har Magpies övertaget när Sunderland har stått som värd för derbyt. På de 8 senaste kamperna har laget två segrar och sex oavgjorda.
Själv har jag haft glädjen att få uppleva några stycken på plats och tagit del av den magnifika stämningen som råder innan, under och efter match. En, den 18 oktober 1992, under Kevin Keegan ledning. Newcastle hade inte slagit sina bittra rivaler på Roker Park, som då var deras hemmaarena, på över 35 år. Inför nästan 30.000 åskådare vann våra hjältar en hård tillställning med 2-1. Vinstmålet var en frisparkspärla från Liam O`Brien, vilket gav honom smeknamnet Zico (efter den Brasilianske frisparksspecialisten) där efter. Det var denna säsong Newcastle tog klivet upp bland de stora och har inte lämnat dem sedan dess.
Dock var derbyt jag såg nyårsdagen 1985 en, om möjligt, ännu större känslomässig explosion. Newcastle hade tre dagar innan fått stryk av Arsenal hemma och runt om på pubarna kunde man inte förstå hur man kunde åka från Sverige, mitt under jul och nyårshelger, för att titta på detta bedrövliga lag. Allt efter som dagarna gick försvann besvikelsen allt mer och alla pratade bara om Matchen. Den spelades inför ett fullsatt St. James´ (36.529 på den tiden) under mycket svåra förhållanden. Ett tag var det näst intill snöstorm. Men detta var inget som drog ner på stämningen. Arenan fullkomligt kokade och atmosfären var sagolik. Sunderland fick två man utvisade. Jag kan ännu, i mitt inre, höra publiken skandera "Off! Off! Off!" när dessa båda grabbar stegade av planen för ett tidigt bad. Newcastle spelade, trots de yttre omständigheterna, en bländande fotboll. De vann med 3-1. Beardsley hade lilla julafton och sköt ett hattrick (ändå kostade han på sig lyxen att missa en straff). Den kvällen var det ingen som tyckte man var från sina sinnens fulla bruk för att man lämnat Svedala för England och att se Skatorna briljera. Nej, då var det, av stämningen att döma, världsmästarna som spelat samma eftermiddag!
När man i år, tyvärr, inte får bevittna denna match live är sändningen på Canal + en mycket god ersättare. Jag kommer på söndag att bänka mig framför TV:n med favorittröjan på, nerverna hängandes på utsidan och några väl kylda Brown Ale inom räckhåll.
Vad som talar till vår fördel är väl främst det faktum att Sunderland inte är lika vassa på sitt Stadium of Light, hittills, denna säsong. Vi själva är ju två klasser bättre borta än tidigare och vår målfabrikation är drygt den dubbla jämfört med motståndarna. Sunderland kommer förmodligen att matcha laget med ett par nyförvärv och vi själva ser väl ut att ha en trupp där väl egentligen bara Dyer saknas? Att vi i helgen gick vidare till kvartsfinal i FA-Cupen och därför har ett mycket tufft program de närmaste veckorna (detta derby, Liverpool borta och Arsenal x 2 hemma) är något jag tror bara sporrar våra grabbar, om möjligt, ännu mer. Mitt tips blir en 2-1 seger för oss. Ett tidigt 1-0-underläge vänds till vinst genom mål av Shearer och Robert! Ska det behöva tas till gammal statistik när vi möts så är det nästan på dagen 100 år sedan lagen möttes i ett hårt, prestigeladdat derby. Då vann Newcastle med 1-0 …
Bring on s******land!
Howay The Lads!
