Inget ris till United, En Eloge till Bayer Leverkusen.
Framtiden är ljus, minnena fantastiska, det är bara nuet som suger.
Det kan bli tredje gången på tretton år som United blir utan titel. Detta verkar högst sannolikt efter gårdagens ”nära-Hampden-Park-”-upplevelse.
United var nära vid ett flertal tillfällen att göra det avgörande målet, men jag måste i ärlighetens namn säga att jag är full av beundran för det tyska laget. Tre gånger kvitterade man mot maskinen United.
Här har man nu slagit ut tre engelska lag, det enda man inte besegrade i en enskild match var United (men vad spelade det för roll), och man har sett stora lag försvinna till höger och vänster. Man ansågs vara det sämsta laget i kvartsfinalen.
Ingen verkar ha tagit notis om att även lag utan stora meriter kan vara bra.
Hur kommer det sig att ingen tog varningssignalerna på allvar?
Nja, Toppmöller och Ballack gjorde sitt bästa för att i varje match prata om att motståndarna var favoriter. Man spelade den ödmjukaste av roller.
Men ändå : I Bayer Leverkusen fanns spelare på varje plats som utförde ett lagjobb, där fanns individualisterna, de offensiva ytterbackarna och där fanns matchvinnarna.
Man hade kämpar som spelade trots hotande invalidisering. Som klev fram, gav sitt yttersta. Plockade bort en av europas farligaste anfallare. Man utnyttjade snabbt de misstag som United gjorde i högre grad än vad United lyckades göra, även om Bayer Leverkusen inte bjöd på särskilt mycket.
Champions League är över för den här gången, men Ferguson vill inte än stänga möjligheterna till ligaseger.
Näe, säsongen är inte slut för United. Men gårdagens oavgjorda förlust var mycket tung. Orkar spelarna ladda om? Hur som helst får vi inte låta Arsenal komma och ta hem ligatiteln på Old Trafford.
Vi får väl dagar som dessa komma ihåg att vi var det lag i England som gick längst i europeiskt sammanhang och minnas de fantastiska säsonger som vi haft och som vissa aldrig kommer att få uppleva: ” Den som förmår njuta av det liv som förgått, han lever två gånger om”.
