Vägen till Uefacupen
SWO sammanfattar den lyckliga tiden i Intertotocupen.
Jean Tiganas och klubbens moderna styre hade och har ett tydligt mål gemensamt: Europa! Genom den 13: e plats som laget nådde säsongen 01/02 fick klubben chansen att delta i Intertoto cupen. När Fulham tillfrågades om de var Intertoto-intresserade var det ingen tvekan. Varje väg som leder ut till de stora cuperna är något att ta vara på, liksom.
Efter det att laget rundat av sin premiärsäsong i Premier League så väntade vi på lottningen. Mitt i den tätaste VM-febern fick vi vetskapen om vår motståndare, FC Haka (Finland). Fulham gick förövrigt in i den andra omgången av Intertoto.
Nästan en vecka efter det att Ronaldo avgjort VM-finalen så fick Craven Cottage nytt liv. Fulham saknade två VM-spelare och skulle ju bara leka med Haka. Men finnarna hade matchträning, finska ligan hade lallat precis som vanligt under VM.
Matchen nådde många Fulham-svenskar, Eurosport sände matchen. Fulham såg naturligt rostigt ut, matchtempo saknades. Men vi ägde ändå matchen, Haka skapade bara en halvchans. Men det var bara några problem, deras målvakt, Slawuta hade en helkväll och deras defensiv var allmänt säker. Givetvis hade vunnit om inte våra avslut höll samma låga klass som de gjorde i stora drag säsongen 01/02. Så matchen slutade bara 0-0.
Returen blev på förhand en ganska osäker historia, visst trodde vi alla innerst inne på the Cottagers. Vi kom mycket riktigt undan med blotta förskräckelsen. Vi fick tillslut hål på dem, men de lyckades kvittera, mot slutet låg det finska laget på och pressade ett Premier League-lag. What!??
Efter Haka-matcherna började Le Boss att satsa på det bästa laget, vår symbol för Intertoto, Edwin van der Sar, började vakta målet, till exempel.
Vår nästa motståndare var något helt annat, Egaleo FC (Grekland). Från ett nordiskt kollektiv till ett sydeuropeisk som mer var individuellt skickliga. Men de var väl likvärdiga på pappret, tyckte vi nog på förhand.
Faktum var att Egaleo var ett snäpp bättre än Haka, de hade på köpet offensiva idéer. Precis som i förra rundan började vi hemma och på Craven Cottage (sista matchen på vår klassiska arena). Återigen gjorde vi en ganska dålig match, i det här skedet märkte vi av att Tiganas tålamod hade försämras, Le Boss utnyttjade två byten redan i halvtid. Visst gjorde han rätt i att byta in folk. Louis Saha, som gjorde matchens enda mål med en kvart kvar av matchen, var för dagen just inhoppare.
Målet innebar givetvis trygghet inför returen. Grekerna, var som bekant, tvungna att göra mål på oss, inte helt lätt. Egaleo FC gjorde sitt yttersta, efter det att de tagit ledningen så kunde vi planenligt kvittera, mer än så var det aldrig, utan direkt nerv gick vi vidare till en av sex semifinaler.
Väl där mötte vi på lite hårdare motstånd, nämligen FC Souchax (Frankrike). Detta lag hade skakat en del större lag hemma i franska ligan. Ett bra lag, men vi var ändå ganska klara favoriter.
Precis som i tidigare fall började vi hemma. Eller borta, för detta var dagen då Fulham beträdde Loftus Road som hemmalag för första gången. För övrigt var det första gången sedan 70-talet som Loftus fick stå som värd i en europeisk cupmatch.
Denna match bekräftade en liten formsvacka, vi var ju inte bra här. En trevlig start på Loftus Road var ju önskvärd, men inte såg det ut som det skulle bli så. Den fåtaliga publiken som hade löst dyra entrébiljetter var så redo att gå hem från en grå 0-0 match, men då sker vändingen. Med matchens sista offensiva spark sprätter Sean Davis upp bollen i nät. Här vann vi utan att direkt förtjäna det, säger det igen, vi vann utan att direkt förtjäna det. Förövrigt tycker jag vi kan jämföra Seans kalasmål med hans klassiska volleymål borta mot Blackburn, säsongen 00/01.
I returen agerade vi som ett nytt lag, fransmännen var inte ofarliga men vi var ett eller två nummer större. Vi vann med säkra 2-0 och imponerade en aning.
Efter de fina Sochaux-ronderna var vi klara för en av tre Intertoto-finaler. Motståndarna var av högsta Intertoto-klass, nämligen Bologna FC (Italien), vi började borta.
Matchen bjöd emellanåt på fint spel, i den andra halvleken exploderade matchen målmässigt. Hemmalaget gjorde 1-0 på straff, strax därpå presenterade sig Junichi Inamoto för första gången på sin bästa sida, han gjorde på egen hand 1-1. Strax därpå fick Bologna ytterliggare en straff, 2-1. Sylvain Legwinski kunde lite senare göra 2-2 och vi skaffade oss verkligen en fördel inför returen med våra två bortamål.
Efter sju Intertoto-matcher hade vi halva bollen i Uefa cupen. Bara en match kvar, Bologna på Loftus Road.
Tisdagen den 27 augusti 2002 blev en fantastisk kväll. För första gången lät Tigana Inamoto spela från start. Vilket genidrag! Matchen slutade 3-1 och ”In-a-moto” mäktade med ett hattrick, vilken underbar succé. Bologna stod upp men var chanslösa för kvällen.
Efter detta var Fulham klart för Uefacupen, helt oberoende på hur långt vi tar oss där så var Intertoto tiden lärorik och den kommer vara väl ihågkommen ett bra tag framöver. Det var alltså i och med deltagandet i Intertotocupen som Fulham för första gången deltog i en europeisk cup. I några lägen visade Le Boss att fingertoppskänsla minsann inte saknas, vidare visade Fulham att Intertoto inte är en belastning utan bara en möjlighet. Ett namnkunnigt lag gick in tidigt i turneringen och fick en sånär perfekt rotation i spelartruppen.
Fulhams matcher i Intertotocupen 02/03
0-0 Haka (h)
1-1 Haka (b)
1-0 Egaleo (h)
1-1 Egaleo (b)
1-0 Sochaux (h)
2-0 Sochaux (b)
2-2 Bologna (b)
3-1 Bologna (h)
Detta material kommer inom kort att finnas uppe på Historia delen här på SWO.
