Steve Finnan i landslaget
SWO bevakade Ryssland – Irland, hur gick det för vår egen Super-Finn?
Irland inledde EM-kvalet med en ”seriefinal” på bortaplan. I irländarnas grupp rankas de båda lagen som huvudfavoriter.
Irländarna började piggast, Finnan började också bra. Som högerback var det samarbete med högeryttern Jason McAteer som gällde. Finnan vårdade bollen mycket bra och dominerade sin kant. Forwarden Damien Duff var mycket rörligt och jag minns en bra sekvens då Super-Finn höll inne en passning för att i stället hitta Duff djupt på högerkanten.
Efter dryga kvarten spelad fick Duff gå av planen, ett knallhårt från skott träffade Duff på låret, Duff stod i straffområdet efter en hörna. Mycket smärta!
Ersättaren Clinton Morrison var en helt annan klasspelare. Ryssland började ta över matchen och Finn fick några heta besök ute på högerkanten.
I den 20: e minuten tappade irländarna bollen, ryssarna uppfattade det hela snabbt, en precis boll letade sig ut till Kariaka som stod placerad i högerdelen av straffområdet. Kariaka skottfintade och Gary Breen blev totallurad, Kariaka satte behärskat 1-0 bakom Shay Given. I den här sekvensen var Steve Finnan ute på djupt vatten, när bollen anlände till Kariaka så var Finn för offensiv, när han sedan uppfattade faran sprang han mot Kariaka, men han var alldeles för långsam. Finn var inte ”far” till målet som vissa medier uttrycker sig, men skäligen inblandad. Gary Breens beteende i sekvensen före målet… ja vad säger man, damfotboll?
Efter målet blev det bara sämre för Irland, 2-0 kom som ett brev på posten. Återigen var Finnan olycklig. Det hela började med att Finn fick tag på bollen, i stället för att rensa bort bollen utav bara helvete så valde Finn en annan lösning. Han lade en precis passning till Morrison som agerade targetplayer i höjd med mittlinjen. Morrison visade inget tecken på internationell rutin, de ryska försvararna kunde hårt, schyst men enkelt ta bollen från Morrison. Matt Holland upptäckte faran med vägde för lätt i en närkamp, ryssen med bollen fick öppen gata och en boll letade sig fram till Beschastnykn som i nästan samma läge som Kariaka dammade av en riktig stänkare upp i kryssen. Ett högklassigt anfall, Eire hängde inte med! Återigen ligger Finn för högt upp i banan, det blev några steg framåt efter passningen till Morrison. I det här fallet tycker jag inte Finn är någon stor syndabock. Det är ju klart att han skulle varit mer defensiv här, men återigen är det Breen och hans backkompis Kenny Cunningham som agerar fel och passivt.
Efter målet skruvas tempot ner, ryssarna har återigen en fet chans, på Finnan-mark. Här däremot är det McAteer som brister i markeringen, Finn hade redan en markering! Ian Harte har sedan en bra frispark som knappt går utanför.
Värt att nämna är att Robbie Keane går en match i matchen mot domaren och hans assistenter. Många frisparkar går åt ”fel” håll. Eire var klart bättre före 1-0, efter målet tycker jag ryssarna äger matchen något. Finnans spel efter 2-0 är helt OK, hans inkast och passningar gick ofta för att inte säga alltid till rätt adress.
I andra halvlek sker ingen direkt förbättringen, båda lagen har sina chanser. Vi som såg Ryssland – Sverige vet att ryssarna är bra.
I den 68: e minuten får Eire välförtjänt 2-1. Det är inhoppare nummer två, Gary Doherty som nickar in en perfekt slagen hörna från Harte.
Men glädjen blev ju så kortvarig, 3-1 från Kerzhakov panna. Bara en minut efter reduceringen…..
Det är ett inlägg från Finns högerkant som exakt dyker ner mellan Eires innerbackar. Det är möjligt att Given ska ta den här, men nicken var från nära håll, så helt lätt var det inte. Finnan har redan en gubbe att ta hand om och jag tycker det är mittfältaren, i det här fallet Doherty, som ska ta markering på ryssen som slog inlägget.
Irländarna vägrade som vanligt ge upp, Finnan driver upp bollen på offensiv planhalva. Finn passar Holland som strax utanför straffområdet iskallt håller i bollen, samtidigt har Irland börjat röra på sig, inte minst Finn. Super-Finn gör en löpning in i straffområdet och Holland chippar begåvat bollen till Finn som på en touch stöter den till Morrison och BANG, 3-2. Ett mycket snyggt mål och Finn är strålande.
Eire har fått blodad tand och jagar 3-3. Men, helt otippat byter Mick McCarthy in Phil Babb. I den 83: e minuten kom han in och tre minuter senare gör han självmål. Det hela grundar sig på att en ryssforward kommit fri, Given räddade, men returen träffade Babb i bröstet, han hade inte ens chans att reagera och matchen var avgjort.
Steve Finnan var i långa loppet en stor tillgång, han fick många bollar att jobba på, det blev mycket mer bollkontakt för Super-Finn än vänsterbacken Harte. Självklart är Finnans beteende vid det första målet helt oacceptabelt. Men jag tyckte mig inte se någon oro i hans ögon. Trots att Ryssland älskade att utnyttja sin vänsterkant så släppte aldrig Super-Finn någon förbi sig. Hans inblandning i 2-3 målet är likt Sean Davis jobb i 2-1 målet mot Bolton (h, 4-1) tidigare i år. Mot slutet var Finn något mer central, som en mittfältare. Tröjan blev mer och mer mörkgrön, kanske är matchformen inte helt hundra. På en skala 1-10 får Finnan betyg 6. Det var underbart att se honom live igen.
Man of match Eire
Robbie Keane. Mållös! Ja! Men det var bara en slump. Ett ettrigt och tufft anfallsspel resulterade i några chanser, Irland borde ha fått en straff i andra halvlek, det var just Keane som i min mening blev fälld. Melv & co. kommer få det tufft då vi ställs mot Spurs om en dryg vecka.
Dagens mest roliga iakttagelse var helt klart Victor Onopko, ni vet han ryssen som storstilat hyllades för några veckor sedan då Sverige mötte Ryssland. Idag var han med som vanligt, min fråga: VARFÖR hyllades han mot Sverige?
Ryssland vann rättvisst, men när Duff var på planen, ja då var Irland kungar.
