Everton-Fulham 2-0
Förlust igen på Goodison Park, vad är det för fel på oss när vi kommer till Evertons hemmaplan? Kommer vi inte ta några lätta segrar i år?
I mina ögon är Everton ett lag som vi ska slå 9 gånger av 10. Alltså är jag lika förvånad över gårdagens förlust som jag var förra året, då kunde jag dock skylla på att Moyes var ny som manager och vi vet ju alla hur ”byta tränar effekten” kan bete sig. Nu känns det dock inte som jag har något att skylla på för mig själv. På pappret så var det en match som vi skulle ha minst en poäng ifrån, men så var det när vi åkte till Birmingham för att spela mot WBA men tji fick vi även då.
Fulham öppnade matchen i ett rasande tempo och man kunde tro att taktiken var att ”döda” matchen på ett tidigt stadium. Offensiven fortsatte intensivt under första kvarten innan Everton började spela upp sig, och efter en dryg halvtimmas spel så hade matchbilden jämnat ut sig och båda lagen blandade och gav. När FFC började snegla mot matchuret och mentalt föll in i en stilla längtan efter en kopp the i paus så gjorde Everton det omvända. Både Kevin Campbell och Thomas Gravesem slog till på stopptid och gav Toffies ett psykologiskt viktigt 2-0 övertag i paus.
Andra halvleken började som den första med ett aggressivt spelade Fulham som jagade en reducering, det tryck man skapade varade ingen längre stund. Så ytterliggare en gång svängde matchbilden och Everton tog tag i spelet mer och mer, denna gång var de dock inte lika attackvilliga utan spelade säkert och disciplinerat för att kontrollera sitt 2-0 övertag. I slutet av den andra halvleken var man som Fulham supporter rätt tacksam att inte siffrorna var större till hemmalagets fördel då Everton sett över 90 minuter skapat många kvalificerade chanser och kanske borde gjort fler än två mål. Bland annat hade Radzinski två skott i målramen och EvDS sattes på prov från distans ett par gånger.
Fulham inledde som sagt starkt men släppte in Everton kring den 20 minuten, detta skedde i samma veva som Goma fick lämna planen efter skada. De som kritiserat Goma fick sig nog en tankeställare igår då hans frånvaro bevisade hur viktig han är för vårt lag. Melville som ersatte Goma fick en tuff uppgift och med tanke på att hans självförtroende säkert inte är det bästa efter mängder av kritik och ett par matcher utanför startelvan så var det nog ingen som var förvånad att defensivt var detta vår svagaste punkt.
Tidigare under säsongen har vi hämtat upp två stycken 2-0 underlägen i slutet av matcher, men denna dystra lördag i nordväst syntes inga tendenser till att detta skulle ske igen. Inställningen var nog det som brast idag, jag kan bara se att detta var en match som beskrivs av klyschan ”Motivation slår klass!”. Tyvärr är det ju oftast så det är.
Nu är det bara att ladda om batterierna och nästa gång vi lämnar London så försöker vi återskapa samma stämning som ledde till 3-0 borta mot Sunderland.
Krya på dig Alain, vi behöver dig i startelvan!
