Hertha BSC Berlin - Fulham FC 2-1
Planerna som fanns för kvällen fick skjutas åt sidan för detta var viktigare, lite mat ett par pilsner och Fulham på TV, vad mer kan en man begära en regnig tisdag i November?
Efter en stressig dag på jobbet mindes jag ett samtal med Rydde där han nämnde att vår match mot Hertha Berlin skulle sändas på engelska Channel 5 och jag fick för mig att detta är en kanal som O’Learys kan ta in via sin digitalbox. Ett snabbt samtal bekräftade detta och de lovade att vika en av storbildskärmarna till mig (och eventuella andra Fulhamfans).
Tigana valde att behålla 10/11 av laget bakom helgens succé match mot Liverpool. Trots en bra insats av Knight i lördags så valde Tigana att starta med Andy Melville istället för Zat. Detta antas bero på Walesarens betydligt större internationella rutin och kändes som ett naturligt val. Jag hade förutspått att tyskarna skulle köra full fart framåt direkt från start för att försöka chocka oss med ett tidigt mål, men så blev det inte. Första 15-20 minuterna utspelades till 80% på mittfältet i ställningskrig och jag kan ha missat ngt men jag antecknade den 22:a minuten innan matchens första skott på mål kom. Tyskarna ställde upp med den något udda formationen 3-3-1-3, detta gjorde att det blev väldigt trångt centralt och Davis raderades ut på ett helt annat sätt en som är normalt i möten med engelska lag. Trots detta får han klart godkänt över 90 minuters spel.
I den 26:e minuten kom matchens första hörna där en helt omarkerad Herthaspelare går upp vid första stolpen och knoppar in distinkt mål och ger hemmalaget ledningen. Vi som satt på O’Learys gav både Finnan och Goma skulden för markeringsmissen, men efter att ha sett repriserna vevas om och om igen så är i alla fall jag böjd att hålla med Tig om att det är Savas gubbe som står helt ren, men visst allt ansvar kan inte ligga på en spelare.
Några minuter efter att vi släppt in målet så skapade vi halvlekens första riktiga chans, men den tyske målvakten hade inga som helst problem med att stoppa skottet från Steed.
I den andra halvleken så pressades vi direkt tillbaka mot eget mål, men det dröjde inte många minuter innan vi tog över spelet och stod för all kreativitet framåt på planen. I den 52:a minuten slår Steed ett underbart inlägg som möts med precision av Djetou hans nick går dock i stolpen, men studsar turligt fram till Marlet som bara behöver sätta dit huvudet för att kvittera. Minuten efter var det dags igen, denna gång var det Boa Morte (som kom in i halvtid) som stod för inlägget från vänster till Djetou som denna gång fick se sin nick räddas av målvakten. Nu spelade Fulham ganska bra, men det var ändå tyskarna som skapade de farligaste chanserna. I den 68:e minuten fick Hertha en frispark på sin offensiva högerkant, denna kom in lågt i boxen och skulle enkelt rensas undan av Facundo Sava, men denne fick en felträff som resulterade i årets snyggaste självmål i Edwins vänstra kryss. Nåja, kanske är Mellbergs inkast till Enckelman minst lika snyggt :-)
Fulham trummade på mot slutet och jagade ytterligare en kvittering men nådde inte ända fram. Chanser skapades, men dålig skärpa och ett mycket uppoffrande försvarsspel från hemmalaget fastställde slutresultatet till 2-1.
FAKTA:
Van der Sar, Finnan, Goma, Melville, Brevett, Goldbaek (Boa Morte 46), Malbranque (Inamoto 79), Djetou, Davis, Sava, Marlet.
Kvar på bänken: Clark, Knight, Wome, Stolcers, Taylor.
Mål: Marlet 53.
Publik: 14,477
Mannen i svart: Dick Van Egmond (Holland)
Trots att vi var långt ifrån vår vanliga kapacitet så kändes det som om att vi var med i matchen och kontentan får nog bli att vi bör ha väldigt goda chanser till avancemang.
Nu laddar vi för Blackburn till helgen, mot tre nya poäng!
COYSW
