Fulham - Newcastle 2-1

Nu är vi med stor sannolik ett Premier League-lag även nästa säsong. Coleman-effekten!

Chris Coleman valde, precis som jag trodde och ville, ett mer arbetande mittfält. Clark, Davis, och Legwinski, den ende riktige kreatören på mitten var Malbranque. De två förstnämnda måste ha sett ut som tvillingar från långt håll, Lee hade rakat skallen. Backlinjen var identisk sen senast. Boa Morte bildade anfall med Saha.

Redan efter 17: minuter tvingades Coleman göra sitt första byte, Saha ådrog sig en revbensskada och på bänken fanns Hammond och Hayles. Sava ställdes utanför truppen (kanske inte heller Cookie är överförtjust i den gänglige argentinaren). Eftersom Bazza inte skulle orka mer än kanske 20 min., då kan inte hade spelat i Premier League sedan november så kastades Hammond in. Härligt!

Strax efter bytet kunde Bellamy gjort mål, men Taylor var på sin vakt och vann duellen med walesaren. Bara minuten senare kände sig samme Magpie-lirare missgynnad av domare Gallagher, Bellamy ville ha straff när han föll i backen efter en duell med Djetou, straff blev det inte i alla fall.

Elvis hade Fulhams första riktigt rejäla målchansen i den 26: e minuten, men kungens nick räddades fint av Shay Given. Förspelet av Harley var mycket bra, han gjorde en fin räd från sin vänsterbacksplats.

Minuterna senare åkte Andy Griffin på en varning efter en dust med Boa Morte, samme man som rått blev nersparkad av Wome, sist lagen möttes.

I den 39: e minuten gjorde Shearer mål efter en hörna från Hugo Viana, detta var hans första mål mot oss, någonsin.

Vår mest återkommande rapportör i London, Dan Crawford, skriver i sin matchrapport att mittfältet började bra och gjorde duktige Kieron Dyer i det närmaste osynlig.

I andra halvlek började Fulham om igen, man tog sakta över matchen från Magpies, skriver Dan. Man började skapa chanser, inte glödheta. Men man var där framme, matchen vände i den 63: e minuten då Griffin återigen fick se kort från Gallagher. Dock hade Magpies en farlig chans när Dyer och Shearer oroade strax efter Griffins utvisning.

I den 66: e minuten kunde Leggy avancera, han sköt ett skott som letade sig in vid bortre stolpen, det var kvitterat! Nu började operation, tre poäng. Magpies med tio man skulle besegras!

I den 79: e minuten fick Bazza göra sin comeback, Steed byttes ut. Det var den hårt arbetande jamaicanen som la upp bollen för Lee i den 86: e minuten, Lee med sitt tunga skott gjort, 2-1! Fantastiskt! Vilken revansch Lee, från skadorna, från Tigs ljumma förtroende, till stor matchhjälte!

Lee gjorde mål på den klubb han älskar, den klubb som fostrade honom till den härliga spelaren han är idag. Hans gamla klubb fick ge sig till förmån för Colemans white and black army, som i varje fall inte saknade passion!

Johan Persson [fulham@bredband.net]2003-04-20 14:32:58

Fler artiklar om Fulham