Reseskildring från Chelsea-Leicester.
En trettonårings reseberättelse från säsongens första hemmamatch.
Den första hemmamatchen sen Roman Ambramovitjs inträde i klubben blev min sjätte hemmamatch sen mitt inträde i Chelseakretsen.
Resan började fredagen den 22: a augusti på Västerås flygplats, jag och min familj skulle göra ytterligare en Chelsearesa. Den här gången skulle min lillasyster Mikaela följa med för första gången, något som hon såg framemot oerhört mycket. För första gången skulle våran flygresa genomföras utan Harri och Inger som redan var framme i London, vi var faktiskt de enda Chelseasupportrarna på planet.
Nedflygningen till Stansted fungerade bra, vi var före tidtabellen när vi tog mark, och tack vare flyt i tågtrafiken och snabba ben så var vi nere vid Stamford Bridge vid halv 2 tiden. Där träffade vi Harri och Inger som satt utanför Shed Bar och väntade på oss. Efter en lång resa var det skönt att äta lunch. Mitt i maten fick vi fint besök, både Joe Cole och Kerry Dixon dök upp utanför Chelsea Village. Autografblocket och kameran var snabbt framme.
Efter maten var det dags för mig, mamma och Mikaela att gå en arenatur, trodde vi i alla fall. Men när vi skulle boka var det fullt. Arenatursvärdarna var dock mycket vänliga och kunde fixa en förkortad tur åt oss en och en halvtimme senare.
Under tiden vi var och fixade med arenaturen hade pappa gjort ett bra jobb och fixat autografer av Desailly, Geremi och Bridge.
Medan vi väntade på att arenaturen skulle börja passade vi på att göra en shopping runda i Megastore. Denna gång inhandlades en Chelseafleece, en pikétröja samt en plånbok. Mina föräldrar handlade träningsoveraller och Mikaela en matchtröja med Lampards namn och nummer.
Efter den dyra shoppingrundan var det dags för arenaturen. Vi fick gå in i Chelseas omklädningsrum, gå upp i spelartunneln, se pressrummet, besöka boxarna samt få lite allsidig fakta. När vi kom in i omklädningsrummet höll Chelseas kitman på att förbereda inför lördagens match. Alla spelares skor och Cudicinis handskar låg upplagda. Vi han notera att Mikaela hade likadana fotbollsskor som Grönkjaer innan vi lämnade omklädningsrummet.
När arenaturen var avklarad var det dags att gå till hotellet för att packa upp våra saker. Hotellrummen var en stor besvikelse. De var bastuvarma och otroligt små.
Framåt kvällen gick vi iväg och åt mat med Harri och Inger. Av de många restaurangerna i Earls Court området valde vi en italiensk pizzarestaurang.
Efter en god pizza var det dags att röra oss tillbaka mot hotellet och så småningom gå och lägga oss.
På lördagen vaknade vi tidigt. Efter en snabb frukost var det dags att ta sig ner mot Stamford. På vägen ner passade vi på att boka ett rum på Swiften inför nästa resa, mot Leeds i maj.
Vi var nere vid arenan kring halv elva. Vi gick genast upp på Chelsea Village baren och tog en dricka. Framåt 12 tiden var det dags för lunch. Vi valde en kinarestaurang vid Fulham Broadway. Efter den goda måltiden gick vi till SO Bar för att sjunga lite sånger och värma upp inför matchen. Det var väldigt varmt inne på puben så vi valde att stå precis utanför och sjunga från den positionen.
Efter en stund sjungande var det dags att promenera mot arenan. Vi hade våra platser på Shed Upper, gate 6, rad 9.
Innan matchen fick Roman Ambramovitj stående ovationer då han vandrade runt planen. Det var kul att se Chelsea med spelare som Duff, Veron och Mutu i startuppställningen.
Redan efter 3 minuter fick Chelsea en hörna som Veron slog och Nalis nickade i egna målet. 1-0 efter bara 3 minuter. Härligt!
Chelsea hade pressen, men lyckades inte göra några mål, närmast kom Mutu med ett skott utifrån och Lampard med ett volleyskott, båda räddades dock av Walker i Leicestermålet.
Mitt i Chelseapressen fick Leicester en feldömd frispark på mittplan. På frisparken kunde Scowcroft nicka in 1-1.
Bara ett par minuter senare fick Chelsea en frispark i bra läge. Adrian Mutu slog frisparken i muren med högerfoten, men på returen klippte han till med ett fint vänsterskott nere i Walkers högra hörn. 2-1 precis innan halvtid.
I andra halvlek visade Chelsea upp ett fantasifullt spel, men målchanserna förvaltades inte. Jimmy Floyd Hasselbaink rundade målvakten och sköt i stolpen efter fint förarbete av Mutu och Veron.
Mitt i halvleken kom Geremi sent in i en tackling på mittplanen och domaren visade det röda kortet.
Ett par minuter senare kom Grönkjaer löpande ner för högerkanten. Efter några fina dribblingar fick han en frispark. Liggandes på marken blev han sparkad av Rodgers som fick utvisning.
Lite senare kom Joe Cole och dribblade på mittplan, Scimeca fällde honom och fick sitt andra gula kort.
Joe Cole hade 2 sena chanser, ett ribbskott efter en fin vändning och ett lågt skott som Walker klarade.
Chelsea vann rättvist med 2-1, även fast siffrorna kunde ha blivit större.
Efter matchen var det som vanligt autografjakt. Den här gången lyckades vi få en hel del spelare närmare bestämt Veron, Duff, Melchiot och Gudjohnsen.
Efter autograftagandet åt vi mat, ännu en gång på den italienska pizzaresturangenen.
På söndagen var det sightseeing. Vi åkte runt och tittade på diverse byggnader. Bland annat Piccadilly circus, Buckingham Palace, Trafalgar Square och Towern. Vi åt lunch på restaurangen Rainforest. Ett dyrt ställe!
Efter sightseeingen var det dags att ta sig till Stansted. Men eftersom tågen inte går på söndagarna fick vi åka buss istället. Det gick faktiskt nästan lika snabbt som tåget.
När vi satte oss på planet var det tråkigt att ta farväl av London. Men som tur är ska jag dit igen i maj.
Oscar Karlström 13 år
