Birmingham-Fulham 2-2
Ett rättvist resultat i en domarmässig fars.
Birmingham, laget som vi hade problem med förra säsongen, var inför denna match det enda lag som inte släppt till något mål bakåt. Det ändrade Saha på efter 35 sekunders spel. Nyförvärvet för säsongen, Jerome Bonnisel, slog en lång välavvägd passning i djupled som nådde Saha på språng. Saha sprintade ifrån sin bevakare Darren Purse innan han passerade Maik Taylor i mål och vrickade retfullt in bollen i mål.
Efter denna smakstart tog Fulham tag i taktpinnen och styrde och ställde med ett behärskat kortpassningsspel utan att skapa de där riktigt vassa chanserna. Det tog dock inte allt för lång tid innan chocken släppte för hemmalaget och de började så sakteliga spela sig in i matchen. Ju längre den första halvleken led desto närmare vårt mål kom de, men även om vi tappade en hel del av initiativet i matchen så ställde vi om snabbt när vi vann bollen och Boa Morte, Saha och Malbranque ställde till med stora problem för Birminghams backlinje med sin snabbhet och kreativitet.
Trots Fulhams fina inledning och farliga kontringar kändes det som om ett mål hängde i luften för Birmingham. När halvleken närmade sig sitt slut så började man dock hoppas på att behålla ledningen till halvtidsvilan. Men icke! Debuterande lånet från Ch*ls*a, Mikael "For sale" (Forsell) var vaken i boxen när han tog ned ett inlägg på bröstet för att i samma rörelse slå in bollen mellan benen på Edwin i mål. Detta skedde i halvlekens sista minut.
Trots det psykologiskt tunga baklängesmålet var det Fulham som ville mest i inledningen på halvlek nummer två. Först var det Steed som var framme och sköt på en täckande Upson, därefter högg Boa på returen men missade grovt. Straxt därefter fick vi frispark i ett bra läge utanför boxen, Taylor ställde upp två man i mur och tycktes förvänta sig ett skott. Steed valde istället att spela bollen längs marken förbi muren till en omarkerad Legwinski som smugit sig fram. Fri med mål lyckades han dock med konststycket att dra skottet i ribban. Frisparksvarianten var värd ett bättre öde och fick mig att drömma mig tillbaka till Brolins variant -94.
Legwinski skulle snart igen vara i händelsernas centrum. Med en halvtimme kvar av matchen fick Leggy sitt andra gula kort för dagen och skickades iväg för en tidig dusch. Domslutet var nog korrekt, men Dunn hade en tendens att ramla så ofta han gavs tillfälle igår så domslutet hade kunnat vara gult för filmning lika gärna. Dock spelade Leggy på gränsen och var övertänd så domslutet var förväntat. Nu började man ana oråd och hoppades att Fulham skulle kunna hålla undan med reducerat manskap. Och även om vi vart tillbakapressat direkt efter utvisningen så var det vi som gjorde nästa mål i matchen. Igen ett tveksamt beslut av domaren som tillät Boa Morte att tackla Maik Taylor i luften så han inte nådde bollen. Den missade bollen sköt Boa sen med en konstspark vidare i mål med knapp styrfart. Domarens beslut är i enlighet med regelboken, men hade situationen gått oss emot hade jag blivit vansinnig. Har också en känsla av att de flesta domare hade givit Brum en frispark i samma situation. Nu är det väl precis som Coleman sa efter matchen att denna typ av domslut brukar jämna ut sig över säsongen.
Inte blev pressen från Birmingham mindre av att vi tog ledningen i matchen, det tog tyvärr bara 4 minuter innan ställningen var 2-2 och poängen delad igen. Än en gång var det Forsell som höll sig framme. Denna gång var upprinnelsen till målet ett bra inlägg från Savage som nickades mot mål av Upson, Van der Sar gjorde en kvalificerad reflexräddning men var maktlös när Forsell hann först på returen. Nu inträffar en märklig situation, Boa Morte tar bollen ur mål och börjar jogga mot mittplan för att starta igång matchen igen. Han blir då jagad(!) av Darren Purse som måttar ett slag mot honom, visserligen spelar Boa över situationen då träffen var lindrig, men icke desto mindre åkte Purse helt korrekt ut. I efterhand har Purse menat på att han ville ta bollen för att få igång spelet snabbt igen. Jag tror personligen att någon bör förklara de grundläggande reglerna i fotboll för denna virrhjärna. Purse kan nu ståta med att ha blivit utvisad två matcher i rad mellan Brum och Fulham.
Nu var antalet spelare utjämnat och det syntes direkt efter avspark. Birmingham pressen var ett minne blott med undantag för en mycket bra frispark från Savage som var på väg in i krysset innan Edwin sträckte ut sig i sin fulla längd och tippade bollen över ribban. Publiken på St. Andrews visade högljutt sitt missnöje med både sitt lag och domaren efter matchen och jag tror de tillresta Fulhamfansen stämde in i kritiken mot domaren, men det är svårt och säga då de hade problem med att göra sig hörda. Men som jag sa inledningsvis, 2-2 var rättvist sätt över hela matchen och domaren var lika vansinnig i sina beslut åt båda håll.
Dagens bästa:
Boa Morte, det var länge sedan man såg honom på ett så enormt spelhumör. Säkert mer än en Birmingham back som hade svårt att sova i natt efter de skräckfärder de bjöds på.
Dagens sämsta:
Steve Dunn! Jag har ofta hävdat att Storbritannien har en högre domarstandard än stora delar av Europa. Har jag fel, eller försökte Mr. Dunn bara vara undantaget som bekräftar regeln?
Dagens roligaste:
Hemmapubliken försökte göra sig roliga över att vi inte har något hem, men denna dag svarade "the Black & White Army" att We're going back to the Cottage!
