Arsenal 3-2 Newcastle
Jermaine "Fjørtoft" Jenas tog helt sanslöst med hand och vad som såg ut att återigen bli 2-2 på bortaplan slutade istället med straff för Henry och mål för Arsenal.
Det behövdes ingen Dan Bäckman på fredagskvällen för att få en underhållande afton - Newcastle- och Arsenalspelarna skötte det bra. Våra två mål var frukten av härliga passningskombinationer där fransmännen Robert och Bernard fick göra sina första mål för säsongen. Underhållningen för Arsenalfansen tog vi också hand om då de på Highbury lär ha frågat sig vad Sir Robson är skyldig Arséne Wenger. Speciellt två av baklängesmålen kändes fruktansvärt onödiga då spelarna med ett uns av tankeverksamhet och kyla kunde ha hållit siffrorna nere. Bramble bjöd Henry på det första målet genom att sparka ett stort hål i luften istället för att få undan Laurens inläggsförsök. Bollen gick vidare och en ensam Henry med öppet mål var detsamma som 1-0. Emellan de två speciella baklängesmålen nickade Gilberto Silva - utan sin bevakare Jermaine Jenas i närheten - in ytterligare ett mål.
Arsenal hade övertaget och då Newcastle kvitterade i mitten av den första halvleken kändes det för tillfället inte särskilt rättvist. Till halvleken hade Skatorna hunnit ta över spelet och skapat ytterligare en målchans, så 1-1 var helt i sin ordning. Matchens lirare var Kieron Dyer som först assisterade till Robert som fick öppet mål och sedan till vår andra kvittering då Olivier Bernard kom igenom i straffområdet och dundrade in lädret i de högra krysstrakterna.
Trots hårt jobb och trevligt spel med fina kortpassningskombinationer gick vi återigen poänglösa. En poäng tror jag även Arsenal varit nöjda med, särskilt då man den sista halvtimmen spelade med en skadad och overksam Ljungberg. Det annars så hårt spelande Arsenal var lugna och drog på sig skador på Viera och Cole. Ett lite orutinerat byte av Wenger skedde då Parlour i minut 62 bytte med Pires (som borde ha startat matchen), och då Laurent Robert kapade Ljungberg fem minuter senare hade man inga byten kvar att göra.
TV-tittarna bjöds på en målkavalkad så det stod härliga till, men det var ett fel på matchen och det var att vi återigen förlorade. Tre poäng på sex omgångar gör bara Sunderlandsupportrar glada, men det är glädjande att se de två senaste matchernas utveckling då både spelet och målproduktionen har kommit igång. Gör man två mål borta mot Arsenal skall man ha poäng, för Portsmouth räckte det med ett och då snuvade Pires dem på segerfesten genom att ordna en straff. Arsenal fick en straff även den här dagen, men den enda som kan klandras är Jermaine Jenas som fullkomligt onödigt tog bollen med handen högt upp i luften.
Dagens Newcastle tyckte jag hade den intressantaste startelvan för säsongen. Lee Bowyer och Jermaine Jenas fick bilda innermittfält och i-form-paret Laurent Robert och Kieron Dyer höll kanterna. En skada på Solano hindrade honom från spel och Gary Speed fick börja på bänken för första gången på 2003/4-kampanjen. Dyer var som sagt väldigt bra, likaså Robert och Jenas (förutom i defensivt straffområde...). Lee Bowyer hoppas jag får en chans till på innermittfältet att visa sig duglig, för jag tror fortfarande att han har potential att bli något stort för oss den här säsongen.
Kanske lossnar det för honom i nästa omgång på lördag då vi möter Southampton?
