FFC - LFC 1-2

Skitigt slut krossade passionerat Fulham.

Jag tycker man kan säga att det märktes att det här var två lag med ett stort självförtroende. Det var hög intensitet från början, varje boll som gick genom mittfältet var det fight om. Liverpool började offensivt lite bättre, Hyypiä visade klass på hörnor, han var farlig med sitt bejublade huvudspel. Knight, med sina dryga 200 cm, kunde inte markera ut finnen.

Fulham kunde med lite tur ha tagit ledningen, Dudek var ute och vinglade på en långboll från Steed ämnad till Saha. Han halkade till och bollen gick som en båge över polacken, Hyypiä var där och ordnade upp situationen proffsigt framför ögonen på Saha.

Crossley fick hastigt hoppa in sedan van der Sar fått kasta in handduken. Evigt unge Beasant fick plats på bänken. Melville ersatte skadade Goma.

Fulhams främsta vapen mot Liverpool var som vanligt Steed - Saha - Boa. Saha hade även han en chans att knoppa in en hörna, men vinkeln var inte den bästa, inte nicken för den delen heller.

Liverpool kunde kvarten in på matchen göra 1-0, det var Finnan från sin kant som med vänstern måttade ett lågt inlägg, det visade sig vara perfekt. Heskey kunde möta bollen och direkt klippa in 0-1. Det var snabbt agerat, men Melville kunde kanske varit lite närmare Heskey och kunde Crossley egentligen tagit den? Klart diskutabelt, men vi får vart fall framhålla firma Finnan/Heskey i den situationen.

Strax efter målet får den från början halvskadade Pembridge ge upp, Djetou ersätter. I mina ögon slappnar Liverpool av efter målet och Fulham kan börja jogga upp från uppförsbacken.

Med sådär 7-8 minuter kvar av halvlek ett så får Volz för sig att utmana Traore, han springer enkelt förbi, Steed som löpt med fyller på och tar hand om bollen. Han utmanar försvaret och försöker släppa till någon lite snett inåt bakåt, Gerrard kan nå bollen, men petar den lyckligt in i boxen och en helt omarkerad Saha kan enkelt rulla in bollen bakom Dudek. Saha visar linnet han har under tröjan i målgesten, han har med svart tusch kladdad dit "TIGANA MERCI".

Fulham dominerar det mesta sista 5 minuterna innan paus. Effektivt att det blev mål på just de två enda riktiga chanserna. Linjemännen var kanske på dans kvällen innan, de var offside inte Saha och Owen.

Fulham kanonstartar andra halvlek, det ser ut att bli en eftermiddag i Steeeeeed tecken. Saha testar kanonen och tvingar Dudek till fantastisk enhandsräddning, returen var udda och Djetou var inte så långt ifrån att nicka in 2-1. Steeds show fortsätter, man kan se Murphy surna till, mindre än minuten senare ligger Steed utslagen på sin kant tack vare en bestialisk tackling från Murphy, Rob Styles (Steve Bennett var sjuk) gav Murphy en varning, jag tycker det var utvisning! Steed kunde som tur repa sig.

Heskey får en gyllene chans att göra 1-2, efter mycket tumult i straffområdet tillåts han skjuta, Bonnissel räddar dock på mållinjen, ett tungt och bra anfall av gästerna.

Lite senare kunde Liverpools Smicer rusa igenom och avslutet var bra, en chipp ovanför en utrusande Crossley, men Crossley briljerade och fick upp en näve i sista momangen, matchens räddning.

Jag tycker matchen var en solklar kryssmatch, men mot slutet spolieras chanserna för poäng. Zat fäller inhopparen Sinama-Pongolle innanför straffområdet och straffen är given, detta uppfattar också Styles. Murphy satte straffen enkelt och detta i den 89: e minuten. Bittert, sa Bull.

Fulham orkar inte resa sig för en sista attack, i stället får vi skämmas över Boa Morte som haft en tung match. Han attackerar Sinama-Pongolle med en sanslös tackling, rött kort så klart. Säkert tre matchers avstängning (plus antagligen lite böter från Coleman), Sinama-Pongolle kunde resa sig upp efter dådet.

Matchens sämste aktör var domare Rob Styles från Lancashire. Vi förlorar inte matchen på grund av honom (rött kort och straff var det). Men resten är ju en fars! Kewell snubblade på bollen när han mot slutet skulle täcka den vid School Ends kortlinje. Kewell fick frispark, ett av många horribla domslut.

Crossley gjorde en godkänd ligadebut, Zat var lysande men kunde inte hålla upp koncentrationen mot slutet, Melville var inte dum, Steed var mycket bra som vanligt och Saha var vass i all ensamhet. Många spelare förtjänar gott efter en passionerad insats. Men det funkade inte för Boa Morte, Clark var inte på rätt humör, Djetou borde ha visat mer och Volz var lite svag i defensiven (men som vanligt charmant framåt). Tycker Hyypiä och Murphy (tacklingen till trots) var bäst i bortalaget.

Tungt nu, men bara att se frammåt, killarna jobbade hårt och passion var nyckeordet. Stor skillnad jämfört med senaste Liverpool-mötet.

Nästa match är mot Charlton Athletic, då ska vi ha upprättelse!

Johan Persson [fulham@bredband.net]2003-11-02 19:31:07

Fler artiklar om Fulham