Sagan om Alan Shearer - del 1
Här kommer den första delen i Sagan om Alan Shearer, som tar upp hur Shearer kom dit han är idag och hur det hela började för den idag 33-årige skyttekungen från norr.
Sagan om Alan Shearer - del 1
Den 13: e augusti 1970 hände något speciellt i Newcastle. En stjärna föddes.
I sin barndom stod Alan Shearer och tittade på när hans favoritklubb lirade på St. James´ Park. Han kunde även se sin idol Kevin Keegan göra debut för de svartvitrandiga.
Hans stora dröm var att en dag få springa in på ett fullsatt St. James´ Park och där debutera för sitt favoritlag. Shearer växte med tiden som fotbollsspelare och vid 16 års ålder hade han anbud från ett flertal olika klubbar, däribland Newcastle. Men enligt han själv så var det som målvakt han var intressant och kunde som utespelare inte få något kontrakt med de svartvita.
Istället försökte han på andra håll i klubbar som Sunderland (!) Och West Bromwich, men fick även där nobben. Det blev tillslut Southampton som knöt till sig Shearer genom deras talangscout David Merrington. Det var en lång väg att flytta tyckte många, men Alan hade många vänner från sin hemstad som också sökte lyckan i Southampton och det gjorde det mycket lättare för honom. Neill Madison var en av dessa spelare och var, och är även idag, en av Alans bästa vänner. Neill var även bestman på Shearers bröllop.
Det ryktades vara en sugen yngling som var ivrig att få göra sin A-lagsdebut för Southampton och publiken i Southampton var även ivriga att få se vad deras unge kunde prestera. De fick vänta tills i mars 1988. Shearer fick då chansen mot Arsenal.
När domaren hade blåst av matchen hade Shearer hunnit med ett hattrick. Publiken var som galna och orkade knappt vänta tills de fick se honom nästa gång. Genom det hattrick han då gjorde blev han också den yngste spelaren någonsin att göra mål i den högsta divisionen. Att han sedan gjorde tre gjorde ju inte saken sämre. Men trots det så var inte Southamptons manager Chris Nicholl helt nöjd.
- Shearer har en oanvändbar vänsterfot som jag aldrig
sett honom använda. Alan är ingen naturbegåvning men har mycket råstyrka. Bollen verkar inte vilja ha något att göra med benen så vi får ge Alan ett extra träningspass om dagen, sade Nicholl.
Det tog, som Nicholl trodde, ett bra tag innan Shearer slog igenom ordentligt efter den lysande debuten mot Arsenal. De kommande säsongerna gick lite trögare. Shearer spelade mer och mer, men hade ändå ingen given plats i startelvan.
Säsongen 91/92 slog Alan igenom ordentligt. Han gjorde 13 mål i ligan och gjorde även mål i sin landslagsdebut mot Frankrike på Wembley i februari 1992.
Klubbarna fick nu upp ögonen för Shearer och Marseille verkade vara det lag som ville ha honom mest. Men Shearer tyckte att det var för tidigt att flytta utomlands så han valde istället Blackburn Rovers för giganten Manchester United.
3,6 miljoner pund fick Blackburn betala för den 22-årige Shearer. Blackburns manager hette då Kenny Dalglish och var mycket nöjd över sitt köp. Alan säger idag att han varken ångrar flytten varken till Southampton eller Blackburn. Och givetvis inte heller Newcastle.
Debuten i Blackburn blev, liksom i Southampton, mycket lyckad. Shearer började med att göra två mål i sin första match för Rovers. Och efter det fortsatte han att göra mål och efter halva den gångna säsongen var han uppe i 22 mål. Många trodde att han skulle sätta ett målrekord men en knäskada han ådrog sig på juldagen satte stopp för spel för honom resten av säsongen. I den kommande säsongen så spelade Shearer inte så mycket i början utan koncentrerade sig på att bygga upp knäet istället. Men när han väl kom igång så gjorde han mål i första matchen och fortsatte sedan sitt målskytte säsongen igenom. Det räckte tillslut till en andraplats i skytteligan efter Newcastles Andy Cole. Blackburn kom 2: a i ligan efter Manchester United. Säsongen 94/95 var en mycket bra säsong för Shearer. Han vann skytteligan och blev utsedd till Englands bäste fotbollsspelare. Och Blackburn tog även hem guldet i Premier League och Alan var en mycket lycklig man.
Fortsättning följer...