United bröt sviten på Old Trafford
City hade inte förlorat på Old Trafford på nästan 8 år men på lördagen sprack den sviten då United vann med 3-1.
Det var säsongens närmaste bortamatch då man korsade stadsgränsen till Salford för att ta sig ann den stadens stolthet, Manchester United. David Seaman var tillbaka i mål i ett City som var identiskt från 0-0 matchen mot Everton. Man hade på känn at det skulle bli svårt för City med den erbarmligt dåliga formen som man har. Mycket riktigt var det United som tog tag i taktpinnen från start. Redan efter 7 minuter kom ledningsmålet. Citys mittförsvar stod och tittade på när Paul Scholes ostört fick nicka in ett inlägg från vänster av Gary Neville. Hemmapublikens jubel hördes nästan ända till Manchester. Efter målet fortsatte United att äga spelet. City hade väl så mycket boll men när man anföll gick det allt för sakta och spelet var mest i sidled. United hade inte så jättemånga chanser de heller men de kändes hela tiden giftigare. Ryan Giggs fick en gratischans då Kleberson spelade fram honom men helt fri sköt han högt över. Tjugofem minuter in i matchen kom Citys första chans. Robbie Fowler fick tag på bollen mitt på Uniteds planhalva, ensam med ett antal försvarare. Han avancerade något och sköt sedan från långt håll. Bollen touchade en försvarare och seglade i en båge över Tim Howard men denne lyckades ta sig tillbaka och putta bollen precis över ribban. Tio minuter senare ökade United på sin ledning då Ruud van Nistelrooy nickade ett precist inlägg förbi David Seaman. Precis som på första målet så lämnade markeringen en hel del att önska. I slutet av halvleken hade Shaun Wright-Phillips ett bra skottläge men hans skott gick rakt på Howard. I statistiken från första halvlek kunde man konstatera att United hade haft tre skott på mål och två gick in, det tredje var en lös frispark som Seaman fumlade något med. Uniteds ledning var helt i sin ordning även om man kan diskutera som det borde ha varit med två mål.
I andra halvlek kom City ut som ett bättre lag och satte lite press på hemmalaget. Sju minuter in i den halvleken gjorde Shaun Wright-Phillips dagens snyggaste mål. Han fick bollen efter en hörna mitt på Uniteds planhalva. Han gjorde en delikat tunnel på Paul Scholes innan han bröt sig förbi ett par försvarare in i straffområdet och sköt ett lågt skott in i bortre burgaveln. Ett fantastiskt snyggt mål! Scholes var uppe och köpte balti pie på läktaren. Efter målet fortsatte City att pressa. Tim Howard var tvungen att komma ut och rensa men returen gick till Fowler som försökte nicka över målvakten in i det tomma målet. Tyvärr gick nicken utanför. Citys anfallsglädje gav också United ett antal bra chanser att avgöra matchen. Seaman var osäkerheten själv då han inte gick ut och plockade ner ett inspel som ledde till att United nästan kunde peta in bollen i öppet mål men den gick strax utanför. Med knappt 20 minuter kvar blev Ruud van Nistelrooy frispelad men Seaman räddade skottet i stolpen och Dunne slog bort returen till inkastet. Det var dock inte över. Inkastet gick till Kleberson som skickade iväg ett inlägg som Paul Scholes nickade i mål. Tre mål, tre nickmål, vi måste lära oss att försvara oss mot inlägg. Matchen kändes avgjord men City gjorde ändå en kraftansträngning för att försöka komma tillbaka och man skapade en rad chanser. Först fick den helt osynlige Anelka bollen till skänks av en försvarare och helt ensam från 5 meters håll med Howard sköt han inte bättre än att den senare kunde rädda. I slutet sköt McManaman ett volleyskott på en hörna som Howard gjorde en svettig räddning på. Sedan nickade Anelka en hörna förbi Howard men på mållinjen stod Scholes och sköt bort bollen. Det kan ha varit så att bollen var över mållinjen men det var till och med svårt att skönja på reprisen. Domaren visade sedan på endast en minuts tillägg. Jag tror aldrig någonsin sett en Premier League match som bara har haft en minuts tillägg i slutet av matchen men det är ju inte överraskande att det skulle ske på Old Trafford med hemmalaget i ledning. Nåja, tror nog att det kvittade för vi hade i alla fall inte gjort två mål, men nog är det konstigt. När domaren blåste av matchen, tittade Ferguson på sin magiska klocka, stängde av den och såg nöjd ut. Perfekt synk med domaren!
Det var inget snack om att United vann rättvist men jag tycker det var synd att vi inte bjöd på bättre motstånd i första halvlek. Vissa spelare såg riktigt ointresserade ut vilket är oacceptabelt i ett derby. Jag hade ju tippat 3-0 så man får väl ändå se detta som något bättre än förväntat. Bäst i City var Dunne, SWP och Joey Barton, tre spelare som spelade med stolthet. SWP:s mål var matchens behållning. Anelka var helt under isen och helt osynlig förutom i slutet då han fick två chanser. Han höjde knappast sitt marknadsvärde. Robbie Fowler försökte i alla fall. Vårt försvar måste lära sig markeringsspel, vilket är ganska viktigt för ett försvar.
