Nick i Cheltenham
Inför FFC-Cheltenham samt en del om min tid i "den vita staden".
Cheltenham! Alla som vet vart det ligger räcker upp en hand. De som känner till något mer om staden än dess namn brukar ofta vara intresserade av hästsport eller ha haft någon mycket specifik anledning till denna kunskap. Cheltenham är en pärla bland städer, men erbjuder tyvärr inte mycket för den fotbollsfrälste.
Staden som sådan är över 1200 år gammal och började som en anglosaxisk by, för att senare övergå till att ha "Market Town" status. Staden växte och levde av dess marknadsplats ända till 1800-talet då man upptäckte en källa med helande vatten på ett fält söder om staden. Detta drog innevånarna stor nytta av och under den senare hälften av 1800-talet var Cheltenham en av Englands ledande Spa-destinationer. Nu för tiden är staden som sagt mer känd för sin årliga hästtävling, sin arkitektur och dess relativa rikedom. En rikedom som kommer sig av att många banker och försäkringsbolag valt att ha Cheltenham som sin bas. Som en paradox till detta så finns det ett område i Cheltenham som anses vara ett av de tjugo mest ruffiga i hela England, ett faktum som gjort det svårt för staden att till fullo blomstra som en turistdestination.
Jag har haft förmånen att få vistas en hel del i Cheltenham, dels som innevånare men också som pendlande besökare då jag bodde i Oxford men arbetade med bas i Cheltenham. Mina minnen från tiden i staden är många men ett av de starkaste är festen som hela staden slöt upp i då deras stolthet (nåja!) Cheltenham Town AFC vann Conference Ligan och för första gången erhöll status att spela i "the Nationwide Football League". Vilket partaj! Andra fina minnen inkluderar när jag fick alla gästerna på min "local", the Merry Fellow Inn, att klä sig i grönt och vitt för att hjälpa mig heja fram mitt svenska lag framför Eurosport i en match i Intertoto Cupen.
Givetvis blev det flera besök på Towns arena, Whaddon Road, när jag bodde i staden och jag minns väl, och med rodnande kinder ett tillfälle då jag tog med mig chefens två söner till en match. Grabbarna var fem respektive sju år då och som ni säkert känner till så kräver de flesta småkillar i denna ålder både att aktiveras och övervakas konstant. De första femton minuterna av matchen höll de sig lugna och tittade med stort intresse på matchen men efterhand så började de skruva en hel del på sig. Detta löser man med lite bollspel bakom ena läktaren tänkte jag och mycket riktigt, det fungerade en stund tills de helt plötsligt började tjata om att få varsin varmkorv. Sagt och gjort, lite utfodring och sedan tillbaka till läktaren. Väl där såg jag fram emot att se den sista kvarten av första halvlek i lugn och ro medan grabbarna mumsade i sig sina korvar, men ack så jag bedrog mig. Jag antar att jag fokuserade för mycket på matchen och missade att den yngre av dem gav sig ut på upptäcksfärd, jag märkte absolut ingenting innan den äldre brodern drog mig i armen och pekade ut mot mittcirkeln; -"Kolla Nick där är ju Jack!". Tror ni inte att den lille busen valde att ta tillfället i akt för att genomföra en alldeles egen "Pitch Invasion"! En starkt rodnande Nick fick således vandra ner till planen och hämta den lille huliganen till publikens stora jubel. *suck*
Som jag nämnt tidigare så är inte Cheltenham en stor fotbollsstad, även om intresset för fotboll är stort bland innevånarna så är det inte den lokala klubben de flesta följer utan lag från Manchester, Liverpool och "the Midlands". Detta beror förmodligen på att Town i över hundra år harvade allt för långt ner i systemet för att någon skulle bry sig nämnvärt trots att klubben grundades redan 1892. Däremot är de flesta lokalpatrioter vilket lade grunden till den stora festen när man vann Conference serien, och en hel del människor började också att gå på Towns matcher mer regelbundet då de erhöll ligastatus.
Det är inte svårt att förstå att morgondagens besök på Loftus Road är "årets match" så här långt för Cheltenham fansen, de sålde utan problem ut sin del av arenan och tar minsta 3100 fans med sig till London. Tyvärr vet jag inte mycket om laget sedan de gick upp då jag flyttade från västra England kort därefter. Tittade som hastigast genom deras trupp och kände inte igen många namn, så jag antar att de tappade en del spelare då de föll ner i trean igen efter ett besök i Div 2. En spelare som vi dock bör se upp lite extra med är anfallaren Bob Taylor som enligt egen utsago vill utkräva hämnd. Hämnd säger ni, ja han ser det så eftersom den senaste FA-cup matchen han deltog i var den då Fulham slog ut WBA i kvartsfinalen för snart två år sedan. Mr. Taylor kom in i andra halvlek i den matchen men då ledde redan Fulham efter något så ovanligt som ett mål av Steve Marlet. WBA hade kommit till den kvartsfinalen genom att slå bland annat just Cheltenham. Den nu 36-årige Bob Taylor har erfarenhet från klubbar som Leeds United, Bristol City och Bolton Wanderers utöver WBA menar att han är lika taggad som alltid inför denna match. Taylor säger följande i en intervju i This is Gloucestershire inför morgondagens drabbning; "We're playing with a lot more confidence and the FA Cup excites everybody."
Gällande Fulham så har Coleman indikerat att han inte tänker spela med ett B-lag utan matcha en mycket stark trupp, exakt vad han menar med det är svårt att sia om men att Saha, Steed och några till lär få vila är väl ingen högoddsare. Nyförvärvet (på Lån) Bobby Petta lär gå rakt in i laget då Boa Morte är avstängd och det är väl stor risk (chans?) att vi får se en 4-4-2 uppställning med Bazza och Sava på topp.
Normalt sett ska vi köra över ett lag som ligger i division 3 men då vi av outgrundlig anledning har slagits ut ur ligacupen två år i rad av Wigan så tar jag ingen cupmatch som given.
COYW!
