Gästkrönika: EM är slut - dags för en ny säsong (del 1)

Seth Öbrink har med flitiga fingrar skrivit ihop en krönika om livet i Chelsea, EM och förväntningar inför nästa säsong.

För exakt ett år sedan så förändrades fotbollsvärlden. Efter att transfermarknaden legat död, och spelare köptes för struntsummor, så blandade en multimiljardär in sig i leken. Roman raderade snabbt ut alla Chelseas skulder och plötsligt så var världens alla stjärnor på väg till klubben. Från att ha spekulerat om nyförvärv som Paul Konchesky och Joey Gudjohnson (platsade han i Wolves tillslut?) så var det nu Davids, Ronaldo och Nesta som var
aktuella.

Allt gick så snabbt så det slog knut i huvudet på de flesta. Samtidigt som vi Chelsea fans grät av lycka, så ruttnade rivalernas fans. Abramovich fick sig snabbt ett rykte från motståndarfans, att han var en girig skurk som lurat halva Ryssland på skattepengar. "Alla har vi våra spöken i garderoben", svarade han. Hursomhelst så hatar
motståndarsupportrar Roman. Alla visste hur han var som person och han var tydligen inte alls intresserad av fotboll. Det var nog därför han la ut ett par miljarder på ett fotbollslag.

Ett år har gått och Chelsea håller på att bli mer och mer samspelta. Trots att laget med facit i hand presterade fantastiskt för att vara "debutsäsongen" så fanns det brister i förra årets Chelsea. Kenyon/Roman tröttnade när Ranieri gav Monaco segern i första semifinalen. Det blev droppen och Ranieri fick sparken. Ingen förstod riktigt vad han hade gjort för fel. Ska man få sparken bara för
att man byter in Huth och Hasselbaink i en semifinal i Champions League? Nej, Ranieri var inte önskad av Abramovich, och jag tror att vår ägare hade bestämt sig att Ranieri inte var rätt man att leda laget redan innan säsongen startade. Kanske var det rätt, en epok har avslutats - en ny börjar nu.

Hursomhelst får Mourinho det svårt att motsvara förväntningarna som ny manager. I princip måste han vinna Premier League och ta sig till final i Champions League för att kunna ses som lyckad. Annars presterar han inte ett dugg bättre än vad Ranieri gjorde. Men Mourinho är en vinnare, det har han bevisat. Med en attityd som en prisbelönad skådespelare, kom han in till den presskonferens som skulle bekräfta att det var han som skulle träna Chelsea nästa säsong. Proffsig och med en härlig attityd förklarade José att han skulle få spelarna att dra åt samma håll och förklarade vilka metoder han skulle använda sig av. Man fick ett mycket gott intryck av honom och för en stund så kändes det som att han till och med skulle kunna få stjärnorna i Real Madrid att fungera tillsammans.

Jag delar säkert mina förhoppningar med många andra att vår övercoole manager ska hämta hem den första titeln till SW6 sedan stenåldern. Frågan är bara hur han ska bära sig åt. Ingen vet hur han ska spela. Och när han går ut i press och säger att han byter spelsystem, men har alltid samma spelidé, så är det omöjligt att spekulera om en förstaelva. Dessutom vet ingen i vilken form spelar som Mutu och Scott Parker befinner sig i. Efter en mindre lyckad debut säsong från bådas håll, så har jag dock förväntningar på dom. Båda har en hög potential och visade stundtals sina kvalitéer.

Om Mourinho spelar 4-2-3-1 så ställer det höga krav på spelarna. Mateja Kezman måste både agera målspruta och targetplayer. Jag har inte sett Kezman ofta, men jag tror att en blandning av honom och Gudjohnsen skulle vara det ultimata. Då kanske det är bäst att spela med båda två uppe i anfallet? Med en ensam Kezman upp på topp skulle han kunna bli för isolerad på topp, utan ständig backup från kanterna. Om Robben/Duff blir trötta så finns det eller inte många renodlade kantspelare att byta in, efter försäljningen av Jesper Grönkjaer. Nej, nu ska jag sluta spekulera, Mourinho vet nog hur han ska få ut max av vår
trupp.

Istället laddar jag inför nya säsongen. Ansökningsformuläret om engelskt medlemskap ifyllt, och matchschemat i min hand. När spelas Tottenham hemma, är
man ledig då? Kanske United i första matchen? Försäsongen är sig lik. Sitter inne på diverse forum och diskuterar laguppställningar, system och nyförvärv.

Just nyförvärven är extra intressanta. EM:s bäste målvakt Petr Cech blev redan i vintras klar för klubben. Och skönt
var väl det, för hans värde lär ha stigit rejält efter turneringen. Lång målvakt som är både ung, lovande och näst intill komplett. Har egentligen allt som man kan begära av en toppmålvakt. Har en räckvidd större än De Goeys, enormt reflexsnabb och bra med fötterna. Dessutom är han bara 22 år och har en enorm potential. Enligt Aftonbladets skribenter så tippade man på att Cech skulle bli Premier Leagues bäste målvakt någonsin. Strax efter Mourinhos intåg i klubben, så blev hans högerback från Porto, Paulo Ferreira klar för klubben. Snabb, teknisk och modern ytterback som förfogar över en fin högerfot. När han både är bra i offensiven och i defensiven så är han en drömvärvning på den positionen. Det tyckte de flesta, även jag - ända fram till EM:s öppningsmatch.

Lagets största svaghet var ändå att vi saknade en anfallare som öste in mål. Alla hade dom sina brister. Hasselbaink var för gammal och begränsad som spelare, Gudjohnsen var ingen målspottare och Mutu gjorde inte mål överhuvudtaget. När sen Crespo bara var tillgänglig var tredje match, så var vi i akut behov av en riktig striker.
Morientes, Ronaldo, Schechenko m.fl. var enligt pressen alla på väg till klubben. Men världens alla skribenter hade glömt en - Mateja Kezman. Ett typiskt köp av Chelsea. Aldrig värvas spelare som under en längre tid cirkulerat i pressen. Aldrig. Dock så gick det väl inte att undvika policyn nu, när pressen nämnt i stort sett alla strikers? Det gick tydligen! Serben som barfota mäter 180 centimeter, är precis vad vi behöver. 25 år och med ett målsnitt som inte ens Van Nistelrooy var nära att matcha under sin tid i klubben. När han för ett par år sedan gjorde 35 mål i ligan så var det bara Marco Van Basten som hade varit värre.

Från samma PSV värvades i januari Arjen Robben, vinterns mest omtalade nyförvärv. "Nej! Han var ju vår!", grinade United-fansen när det stod klart att supertalangen var klar för Chelsea. Robben själv, Chelseas usla scouter som
inte kunde hitta "egna" talanger, och Roman Abramovich som hade pengarna, kritiserades hårt av Uniteds supportrar. Då konstaterade de röda att man inte kan välja Chelsea före United om det inte är för pengarnas skull. "Det är lätt för folk att påstå att jag gick till Chelsea för pengarnas skull. Men jag såg det som att United är en klubb på nedgång, Chelsea är raka motsatsen." Robben svarade rakt, ärligt och mycket bra. Hursomhelst är Robben, tillsammans med Cech, en spelare som ökat i värde efter EM. Han har fått sitt stora genombrott i turneringen och representerar den nya generationens spelare som dominerar de stora länderna.

Fredrik Bergström2004-07-09 11:50:00

Fler artiklar om Chelsea