West Ham - Burnley 1-0
Ett inte fullsatt Upton Park fick se sina Hammers ta tre viktiga poäng och närma sig toppen av serien i lördags.
Vi startade matchen med Bywater i mål, Mullins, Brevett, Repka och Ferdinand i backlinjen. På mitten hade vi Reo-Coker, Nowland, Etherington, Shadwick och längst fram Harewood och Sheringham.
Första halvlek kan vi mer eller mindre lämna därhän. Ingetdera laget lyckades få igång något passningsspel värt namnet och Burnleys femmannamittfält kvävde de flesta offensiva försök West Ham försökte skapa.
Det fanns visseligen ett par halvchanser. Alla kom på långskott eller frisparkar. Burnleys Blake, Harewood, Nowland och Sheringham var de som låg bakom chanserna.
Det var dock inga chanser som var direkt farliga.
Över radion hördes det att publiken inte var nöjd med första halvlek, det buades en del. Varför förstår jag inte riktigt. Vi hade väl inte presterat något skönspel direkt, men vi hade ju i alla fall inte släppt in något bakåt.
I andra halvlek såg det dock bättre ut. Mittfältet började ta tag i matchen, framförallt Adam Nowland. Burnley å sin sida hade inget framåt, men också West Ham behövde det där lilla extra för att vi skulle lyckas få in bollen i nät.
Det kom när Steve Lomas gjorde comeback när han bytte av Chadwick, som varit rätt anonym upp tills dess. Efter det höjde sig de flesta ett snäpp. Harewood hade nästan direkt en farlig nick på mål efter en hörna.
Efter en dryg timme kom också ledningsmålet. Mullins slog en cross från höger, Sheringham tog hand om bollen med huvudet. Nicken blockerades och bollen rensades ut. Dock inte bättre än att Adam Nowland kunde dra till från strax utanför straffområdet. Hans skott gick rätt upp i nättaket och följdes av ett ordentligt firande eftersom detta var hans först mål för West Ham.
Efter målet fortsatte West Ham att skapa chanser. Etherington hade ett bra skott på mål och Harewood högg på reuren, men lyckades inte nå bollen.
Nästa chans var Sheringhams. Han fick visserligen in bollen bakom Coyne i Burnley-målet på en cross från Etherington, men tyvärr vinkades målet bort på grund av offside.
Det var då domaren tog över. Sinclair, som hade en varning sedan tidigare, kapade Etherington. Matty skulle varit fri med målvakten om han inte gjorts ner och ett gult kort till hade varit det minsta man kunde begära. Hursomhelst struntade domaren i detta, utan delade bara ut en frispark. Hårresande!
De sista tio minuterna av matchen satte fortsatt domaren i centrum. Harewood fick bollen med ryggen mot mål. McGreal greppade tag i Marlon med båda armarna och slet ner honom vilket gav oss en frispark.
När de låg på marken verkar McGreal försölt kicka till Harewood som i sin tur blev förbannad och försökte ge igen. Detta ledde till att alla på planen förutom Tomas Repka gav sig in i diskussionen. Det var kaos! När röken klarnade hade Ferdinand, Harewood och Duff fått gula kort medan McGreal klarade sig utan något straff. Den efterföljande frisparken blev resutatlös.
Strax efter blev inhopparen Chris Cohen utvisad. Domaren bedömde att han hade gått in med dobbarna före i en duell om bollen med Burnleys Grant. Cohen är nu avstängd i tre matcher.
Matchen slutade till sist 1-0. En riktig kämpaseger. Dessutom innebär detta att vi är tillbaka på rätt sida kvalstrecket med tio poäng, bara en poäng efter Wigan som leder serien.
Vilan blir dock kort. Redan i morogn måndag smäller det igen då vi åker till Coventry för ännu en seger, förhoppningsvis. En rapport inför den matchen kommer i morgon. As always, up the Hammers!
