Tomasz Radzinski - Mannen, myten, emigranten
Han är mannen som flyttat och flyttat men nu har han förhoppningsvis hittat hem. Här följer historien om polacken som blev kanadensare, Tomasz Radzinski.
Efter tre säsonger och 26 mål hos Everton valde Tomasz Radzinski att flytta vidare. Valet blev SW6 och Fulham. Ett val som han inte ångrar;
"Jag tänker på laget, de första två veckorna gick det jättebra. Vi fick enligt mig den bästa starten vi kunde hoppas på, fyra poäng utav sex möjliga. Sedan hade vi tyvärr en dålig dag mot Middlesbrough. Efter den matchen åkte vi till Portsmouth och jag tycker att vi dominerade, om vi bortser från de första 25 minuterna. Om vi inte hade legat under med 3-0 då tror jag att vi hade vunnit matchen.
Sedan kom såklart Arsenal, odiskutabelt Europas bästa lag. Vi stod upp bra, gjorde ett mål, skulle ha haft en straff men sedan vändes allting upp och ner och vi förlorade matchen."
Tomasz har hos Fulham fått spela på ett antal olika positioner, hos Everton hade han en fast roll som anfallare. Såhär säger han om situationen;
"På grund av spelarkvaliteten som finns hos Fulham bygger vi upp spelet från defensiven, genom mittfältet och sedan vidare till anfallarna. Det är helt annorlunda än vad jag är van vid och det är inte enkelt men jag lär mig varje dag. Min viktigaste uppgift är att göra mitt bästa oberoende av var Cookie placerar mig. Så enkelt är det med det."
Nyinflyttad i London som han är med flickvännen Cathy ser han möjligheter med att bo i huvudstaden. Men någon större turist har han ännu inte varit;
"Jag har inte sett något av sevärdheterna, varken Big Ben eller Buckingham Palace. Men det kommer att bli mycket lättare att göra sådant när vänner och familj kommer på besök. Jag är säker på att det kommer mycket vänner på besök nu när jag bor i London. Liverpool är helt olikt London om man ser på vad som finns att göra. Nu när jag bor här är det fullt av människor som vill komma till London - även för att se matcher, vilket är bra."
Under sina 30 år har Tomasz bott i Polen, Tyskland, Kanada, Belgien och England. Han föddes i Polen där han bodde i tolv år, i en liten stad vid namn Inowroclaw. Båda föräldrarna var idrottslärare och det väckte sonens intresse för olika sporter men det var fotbollen som var roligast;
"Jag började att sparka boll så fort jag kunde gå, jag var väl runt ett och ett halvt år. Större delen av fritiden spenderade jag med mina föräldrar i träningslokalerna och höll på med alla typer av bollsporter. Jag spelade till och med basket, även om jag inte var den längsta spelaren.
Vid nio års ålder gick jag med i min första fotbollsklubb och började spela regelbundet. Efter att jag hade spelat i samma lag i tre eller fyra år låg de i Polens fjärdedivision och jag var med som ungdomsspelare."
Livet i Polen tog dock slut vid 13 års ålder. Familjen emigrerade till Tyskland för att få bättre förutsättningar och det var där som fotbollsintresset verkligen vaknade till liv. Tomasz såg möjligheten till en karriär som fotbollsspelare och var med i ett antal juniorlag, däribland Werder Bremen och Hannover. Efter tre år i Tyskland drog flyttlasset vidare. Problem med uppehållstillstånd gjorde att alternativen var att flytta hem till Polen igen eller emigrera vidare. Det blev det senare alternativet och Toronto i Kanada. Tomasz planer på en karriär inom fotbollen minskade för varje flytt;
"Vi kom dit någon gång runt april. Vi förväntade oss att fotbollssäsongen skulle vara igång men när vi öppnade tidningarna för att titta efter resultat hittade vi ingenting. Vad vi inte visste var att fotbollssäsongen där börjar i maj och bara håller på i fyra till fem månader på grund av vintern."
Efter lite envishet gick Tomasz till laget North York Rockets, senare Toronto Rockets. Fotbollsligan var dock inte professionell och gav inte några större erfarenheter men det gjorde att han slapp mycket av high school;
"Kanada är ett stort land och att möta andra lag på bortaplan kunde ta en vecka eller tio dagar. Vi skulle spela var tredje dag så jag missade ofta tio dagars skola för att spela fotboll - det var fantastiskt!
Efter två år splittrades ligan i olika provinsligor. Tomasz var nu kanadensisk medborgare och med i landslaget. Innan han skulle resa med Kanadas olympiska lag till Paris kontaktade han en spelaragent i Europa. En kontakt som visade sig vara viktig om man inte ville spela kvar i provinsligorna;
"Efter tre veckor tränare jag med Lokeren - ett lag i Belgiens andradivision. Ett annat lag i Belgiens Premier League ville också ha mig - Germinal Ekeren. Efter en match med dem skrev jag på ett ettårskontrakt. Resten är historia."
Tomasz spelade mellan 1994-1998 i Ekeren. Han gjorde 40 mål på 104 matcher innan Anderlecht värvade honom i juli 1998. Enligt honom själv var det steget som verkligen satte fart på karriären;
"Det var den riktiga starten på min karriär, Ekeren var bara ett litet lag. Jag tror att jag när jag spelade för Ekeren gjorde mål i varje match mot Anderlecht, och de värvade mig! Jag har inget annat än glada minnen därifrån, jag har fortfarande många vänner från Anderlecht. Det var fantastiskt där och jag spelade ju i Champions League."
Spel i Europas finrum var inte nog för Tomasz. Han ville spela på högsta nivå vecka ut och vecka in - något som den belgiska ligan inte kunde erbjuda. Blickarna riktades mot England och för £4.5 flyttade han till Goodison Park och Everton i juli 2001;
"Det var bra hos Everton om jag bortser från den första säsongen då jag hade många skador. Jag var borta i två månader, kom tillbaka och sen var jag borta igen. Bortsett från det hade jag tre fantastiska år där. Fansen var härliga och målen kom vid rätt tillfällen."
Nu är det Fulham som gäller för Radz;
"Den här klubben ska spela europeisk fotboll och det borde vara vårt mål. Jag är ambitiös och har spelat många europeiska matcher tidigare men det har inte blivit några sedan jag kom till England. Jag tror att Fulham är klubben att göra det igen i."
