West Bromwich Albion - Southampton FC 0-0

En exklusiv direktrapport från The Hawthorns av Kim Jonasson.

West Bromwich Albions - Southampton FC 0-0

WBA var dåliga på att slå inlägg. Saints var dåliga på att förvalta målchanser. Då blir det mållöst!

Eftersom busschaufförerna valde att ta långa fikapauser så missade jag tyvärr de första 5 minuterna. Men när jag äntrade arenan så blev jag genast välkomnad av Saintsklacken på andra kortsidan. Deras sång var den enda man hörde under 90 minuter då WBA-folket var sällsynt tysta och orkade på sin höjd med att skrika "BAGGIES" någon gång då och då. Dessutom satt det en fet engelsman (WBA-fan) på min plats och vägrade flytta sig så jag fick hitta en annan stol.

Match då, jag såg att Andreas Jakobsson fått chansen från start igen istället för Davenport. I övrigt var det ett väntat lag utan överraskningar. Det var en livlig inledning på matchen, bägge lagen skapade en del halvchanser och spelet böljade fram och tillbaka. Däremot lyckades inget av lagen få ihop något ordnat passningsspel. Paul Smith fick tippa bollen över ribban på en frispark från kanten och WBA hade ett antal skott som blockerades av saintsben. Det farligaste saints hade under halvleken skapades ofta av WBAs tveksamma målvakt Russel Hoult. Han hamnade ett antal gånger på mellanhand och Camara var nära att kunna lätta bollen över honom och in i mål. Quashie var centimetrar från att kunna peta bollen in i mål när Hoult och de två mittbackarna inte kom överens om vem som skulle ta bollen. Dock gjorde han en fin räddning då han stötte en nick från Camara från nära håll över. Överlag var första halvlek bra men lämnade inget bestående intryckt på något sätt. Det ser betydligt stabilare ut med Redknapp-Quashie i mitten och försvaret verkar tryggare med dem framför sig. WBA å andra sidan hade en del fint spel och kom rätt ofta runt på kanterna, dock var man katastrofalt dåliga på att slå inlägg. Vet inte hur många inlägg som slogs halvhårt längs marken, rakt på Lundekvams fötter och han rensade för glatta livet under hela första halvlek.

Efter en relativt underhållande första halvlek, det var ändå jumbon och nästjumbon som möttes så föll kvalitén i början av andra dramatiskt. Inget av lagen lyckades med någonting, det var uppenbart att nervösa spelare tänkte på tabellplaceringen och vågade knappt flytta upp över halva planen. Dock var det WBA som hade bollen och skapade lite, en farlig hörna som Smith åter tippade över ribban följdes snart upp med WBAs bästa målchans på hela matchen. Earnshaw fick bollen utanför straffområdet, vände innanför sin försvarare och fick skottläge. Precis när bollen lämnade foten så kändes det som: jaha nu var den här dagen förstörd. Men trots relativt fritt skottläge så skruvade Earnshaw skottet en meter utanför stolpen och jag satte mig ner och pustade ut. Därefter var det enbart Saints de sista 30 minuterna. Camara bröt igenom och sköt ett skott parallellt med mållinjen som Hoult enkelt stoppade. Strax därpå så fick man se den första av två ursnygga soloprestationer inom kort tid. Camara hade bollen ensam på vänsterkanten. Han drog en försvarare, fick upp farten, forsade ner mot kanten men tog en skarp sväng inåt, gick förbi en ny försvarare på kanten av straffområdet och skaffade sig ett fantastiskt fint skottläge mitt i boxen. Med den målformen Camara visat upp på sistone skuttade hela mitt hjärta till av glädje när han kom förbi sista gubben. Men istället för mål blev det en otrolig snespark och bollen flög högt över och högt åt sidan. Inte ens i närheten av målet och Camara verkade helst vilja gräva en grop i gräsmattan och försvinna ner i underjorden. Saints fortsatte dominera spelet och skapade en del lägen, inlägg och så vidare. Quashie hade ett kanonläge då Crouch nickade ner bollen men skottet gick rakt på Hoult. Med drygt 10 minuter kvar av matchen kom så en ännu bättre chans efter en fin soloprestation. Quashie höll i bollen på kanten, fick först en WBA-back på sig och sen en till. Trots detta höll han i bollen, drog bägge försvararna och la en underbar boll ner på kanten till Bernard som slog ett ännu bättre inlägg. Crouch gick mot bollen men bestämde sig för att enbart hålla undan sin försvarare och låta bollen gå förbi honom. Där kom David Prutton forsande, han satte till en bredsida på volley, 5 meter från öppet mål utan någon försvarare på sig.MÅL! NEJ, istället dunkar Prutton upp bollen på läktaren, bara centimeter över ribban och nu kändes det verkligen som att dagen var förstörd. Dock fick man ytterligare ett läge, Redknapp fälldes precis utanför straffområdet, slog frisparken själv. Hårt och lågt via muren mot första stolpen men Hoult hann ner och kunde rätt behärskat stöta bollen bort från mål med handflatan. WBA fick några hörnor på slutet men det var verkligen inte meningen att det skulle bli mål i den kalla Birmingham-kvällen.

Southampton uppträdde stabilt, visade på klass när mittfältet jobbade som en enhet både framåt och bakåt. Dessvärre kommer de där tillfällena med det lilla extra alldeles för sällan och under för korta perioder. Andra halvlekens målchanser ska bara vara mål! Något som jag irriterar mig på hos Harry Redknapp är att han verkar ha väldigt svårt för att göra byten. Sista tjugo minuterna borde Kevin Phillips få ha kommit in, en super-sub som avgjorde i 89:e minuten hade suttit fint. Överlag en bra match men återigen blir man besviken på att Saints inte tar de poäng som de måste ta. Det kommer bli en lång och svår vår framöver.

Ove Karlsson2005-02-23 08:55:46

Fler artiklar om Southampton