Southampton FC - Chelsea FC 1-3
En hemmaförlust som inte sved det minsta. Istället för att vara besviken över uteblivna poäng i denna match gäller det att vara nöjd över att Saints kunde hålla matchen levande ända till det var 8 minuter kvar mot serieledarna.
45-55 % i bollinnehav.
4-12 i skott på mål.
Helt klart var detta en match mellan Premier Leagues bästa lag och ett mer ordinärt ligalag men det var även match som slutgiltigen visar att Southampton FC är ett lag för högsta serien.
I 90 minuter bjöds storstjärnorna i Chelski på mycket tufft motstånd och Gudjohnsens mål avgjorde tillställningen där det definitivt inte hade varit någon chock om Saints lyckats kvittera Chelsealedningen i slutet.
Redan i 21 minuten kunde alla realistiska hemmafans inse att detta inte var kvällen då Saints skulle bjuda på en storskräll efter att en Lampard frispark på något märkligt sätt studsat på Delap och retfullt överraskat en chanslös Niemi, 0-1.
Frågan är i hur pass stor grad 0-1 målet påverkat hemmaspelarna?
För i 38 minuten var det mer än lovligt passivt i hemmaförsvaret då Glen Johnson likt Ingemar Stenmark rundade de stillastående hemmabackarna för att avsluta med en öppnande passning till Gudjohnsen som enkelt utökade bortaledningen till 0-2.
Det dröjde ända till 69 minuten innan hemmasupportrarna kunde jubla, Delap kom upp på sin kant och slog en väl avvägd cross som Phillips kunde förpassa in bakom Petr Cech.
Phillips reducering kom endast 3 minuter efter att han blivit inbytt istället för Camara.
Med 7 minuter kvar kom så avgörandet efter mycket fint anfallspel från bortalaget, ett vackert anfall avslutades med att Gudjohnsen kunde göra sitt andra mål för kvällen och spika resultatet till 1-3.
Med Southampton FCs ögon sett var denna match ett nödvändigt ont, ingen supporter kunde väl i ärlighetens namn tro att utsikterna till poäng var stora?
Matchen genomfördes väl av spelarna som fick chansen, extra plus till Peter Crouch som var en ständig oroshärd för motståndarförsvaret.
