Up Where We Belong! (del 1)

West Ham är tillbaks i Premier League men hur ser det egentligen ut i laget? Vad kan vi ha för realistiska förväntningar på kommande säsong och när slutar ”silly season”? Följande artiklar kommer att ställa ett par frågor, ge några svar och framförallt, förhoppningsvis, ge upphov till en del funderingar!

För några dagar sedan avslutade West Ham sitt träningsläger i Kungsbacka och åkte tillbaks till England och hemvisten på Chadwell och Little Heath. Personligen hade jag förmånen att kunna följa laget på ganska nära håll under dagarna i Sverige. Följande är några reflektioner om turnén och kommande säsong i Premier League.

De senaste åren, eller förresten, det har varit ett genomgående tema för West Ham under alla år jag följt laget, har West Hams försvar långt ifrån hållit toppklass. Vi har ofta släppt in billiga mål på grund av lagets oförmåga att försvara sig. Detta är naturligtvis något som vilken observatör som helst har kunnat identifiera men av någon anledning har det aldrig gjorts något åt det. Inte minst märktes nonchalansen när klubben sålde Rio Ferdinand och som ersättare köpte in av andra klubbar ratade spelare som Christian Dailly och Rigobert Song samt knöt upp Hayden Foxe på fri transfer från Japan och Ragnvald Soma från Norge. Detta istället för att köpa någon som de facto hade kunnat styra upp hela försvaret under lång tid framöver. Vid tillfället var exempelvis dåvarande landslagsspelaren Gareth Southgate i Aston Villa (numera Middlesborough) tillgänglig.

Vår gaffer, mr Pardew, verkar i alla fall ha försökt lösa problemen i försvaret inför kommande säsong. De fyra första nyförvärven som anlände till klubben gjorde det alla i syfte att stärka upp det svajiga försvarsspelet som under förra säsongen såg oss släppa in över 50 mål i andradivisonen. Något som naturligtvis blir oerhört viktigt under en säsong då vi med största sannolikhet kommer att tillbringa mer på egen än på motståndarnas planhalva.

De fyra vi värvat är dock långt ifrån färdiga produkter och givna succéer. Först och främst har vi Manchester Uniteds reservmålvakt de senaste säsongerna, Roy Carroll. En målvakt som oftast fått rubriker när han gjort en miss. Publikens krav på Upton Park må vara hårda men riktigt lika mycket mediauppmärksamhet som i Manchester borde Carroll inte få. Kanske kan det lätta trycket en smula och få honom att blomma ut i sin fulla potential. I nuläget är han ett givet förstaval för Pardew (annars hade han naturligtvis inte värvats) och kommer naturligtvis att vara en nyckelspelare i försvaret. Lyckas han med att styra sin backlinje och äga straffområdet så är en stor del i kampen om överlevnad vunnen. Man ska komma ihåg att Sir Ferguson faktiskt erbjöd Carroll ett nytt kontrakt som han tackade nej till då han ville ta chansen som förstemålvakt någon annanstans för att utvecklas. Vi sätter vårt hopp till att ambitiöse Carroll lyckas med detta.

Framför honom består den, enligt Pardew, för tillfället tänkta backlinjen av nyförvärven Paul Konchesky och Daniel Gabbidon tillsammans med pojken som förra säsongen blev man, Anton Ferdinand och mannen, som gått från ”villain to hero” på Upton Park, Tomas Repka. Tre av dessa fyra har meriter från spel i olika a-landslag, Englands, Wales och Tjeckiens, medan den fjärde har lirat landskamper på u-nivå. Det är i alla fall en bra början men betyder egentligen ingenting. Exempelvis har Konchesky spelat en landskamp för England på en position där Svennis genomgående under sin sejour som förbundskapten för laget haft problem att hitta rätt spelare. Gabbidon har gjort sina landskamper för Wales, ett landslag som definitivt inte är känt för sina defensiva styrkor. Super-Tommy Repka tackade nej till tjeckiens landslag redan i början av sin sejour på Upton Park och har de internationella glansdagarna bakom sig. Dessutom har han ett humör som många gånger inte är till hans fördel. Lägg till det en talang i Ferdinand som liksom Gabbidon är helt oprövad på den nivå vi nu spelar.



Anton Ferdinand jublar över avancermanget till finrummet.

Finns det då inget positivt jag kan komma med? Jodå, det faktum att samtliga försvarare, förutom Repka, fortfarande är unga och utvecklingsbara. Backlinjen har en massa snabbhet som vi tidigare saknat. Dessutom har såväl Konchesky som Gabbidon en hel del erfarenhet i bagaget trots sin relativa ungdom. På bänken har vi ytterligare potential och spelare som med stor sannolikhet kommer att utvecklas och ta stora kliv framåt under säsongen som kommer. Elliot Ward känner vi alla till sedan ifjol då han avslutade säsongen storartat och till det kan vi lägga den Walesiske landslagsspelaren James Collins. Ytterligare en vänsterback har Pardew aviserat att han vill lägga till truppen. Till höger kan såväl Gabbidon som Newton vikariera när Repka blir avstängd. Detta innebär att vi för första gången på länge kommer att ha rejäl konkurrens om platserna i backlinjen.

Jag har medvetet utelämnat Malky MacKay då jag har en känsla av att han inte passar in i Pardews planer och kommer att lämna West Ham innan augustis transferfönster stänger. Jag tror nog att det finns klubbar i the Championship som skulle ha nytta av hans erfarenhet även om jag är ganska säker på att han inte håller i Premier League.

Fortsättning imorgon.

Peter Larsson2005-07-24 16:35:00

Fler artiklar om West Ham