Marseille - Strasbourg
An irrational hatred of Bolton
Jag hatar Bolton. Ja jag erkänner. Jag hatar Bolton. Det finns, som så ofta, egentligen ingen logisk förklaring. Men visst räcker väl det faktum att West Ham bara mindre än en handfull segrar på bortaplan mot detta ängagäng? Och skulle det inte räcka med det så har West Ham åtta raka utan vinst varav sju förluster och när vi åkte ur med rekordnoteringen 42 poäng för ett drygt halvt decennium sen var det Bolton som jagades men hur många poäng som än togs lyckades West Ham ändå aldrig komma ikapp.
Ja jag får naturligtvis tillstå att hatet jag känner inte har något med genuint hat att göra. Det är inte som att Bolton yxmördat min familj eller utrotat mina förfäder. De har inte våldtagit min syster eller startat krig mot Sverige. Saker som kan ge upphov till riktigt hat. De har ”bara” spelat en fotboll som genom åren passat West Ham synnerligen illa. En fotboll som under Sam Allardyce dagar handlade om ett köttande som West Ham sällan eller aldrig klarade att stå emot. Det räcker för mig. Det räcker som motivering. Jag hatar Bolton Wanderers!
Nog om det. Nog om det irrationella hatet. Över till matchen istället. West Ham har ett osedvanligt skadefritt lag. Förutom långtidsskadade Peter Kurucz, Junior Stanislas, Jack Collison (som förhoppningsvis kan spela från start i reservlaget nästa vecka) så är det bara de utlånade Kieron Dyer, Jordan Spence, Frank Nouble och Olly Lee som är borta redan på förhand.
I Bolton är Zat Knight och Mark Davies tillbaks efter skada. Ricardo Gardner är tillbaks i laget efter att ha varit utlånad till Preston North End. Däremot är Stuart Holden, Sam Ricketts och Sean Davis borta på grund av skador.
Matchen döms av Lee Probert. Det är tredje gången den här säsongen som han tar sig an en match med West Ham involverade. En seger och en förlust är resultatet hittills. Probert är en relativt kortglad domare med 67 gula och sex röda på de 27 matcher han dömt den här säsongen.
Bolton ligger för närvarande på en imponerande åttondeplats i tabellen. Det är framförallt den fina hemmaformen som lagt grunden till denna position. Laget har vunnit hela åtta matcher och bara förlorat två hemma på Reebok Stadium.
West Ham ligger pyrt till i bottenträsket. Bolton borta är, som ni redan läst, verkligen ingen vidare jaktmark för West Ham men den här gången behöver det förändras. Lagen runt omkring tar en poäng här och tre där och för att inte hamna för långt på efterkälken och att tvingas till tre raka segrar i slutet av säsongen behövs en och annan bonuspoäng under resans gång.
Owen Coyle har sedan han tillträdde som tränare i Bolton förändrat lagets spelstil sedan Megsons och Allardyces dagar. Sakta men säkert har det blivit fördel fotbollen och kanske, kanske, kan det också leda till att West Hams chanser ökar något? Bortalaget brukar trivas bättre mot lag som försöker spela fotboll. Min förhoppning och tes är att ju bättre fotbollslag Bolton blir desto större chans har West Ham att äntligen ta tre poäng mot dem!
Jag avslutar som jag inledde. Jag hatar Bolton. An irrational hatred of Bolton!