Signerat Jönsson
Nils Jönsson, 16 år, och trogen Arsenal-supporter skriver här sina tankar om Birmingham City, säsongen 2005-2006, Arsenal och morgondagens match. Vi tackar Nils Jönsson för sina varma ord och tankar.
Arsenal mot Birmingham på Highbury. För ett år sedan hade det varit Davids kamp mot Goliat. Storklubben med flyt i spelet och glamour kring sig mot ett mittenlag/bottenlag med briser i kreativitet och offensivt kunnande. Som Arsenalfan hade jag känt mig lugn. Skulle vi vinna med tre eller fyra mål? Hur många mål skulle Henry göra?
Det var då det. Nu är förutsättningarna helt annorlunda. Arsenal sladdar på en niondeplats och Birmingham ligger fem platser bakom, på en fjortonde plats. Endast fyra poäng skiljer dem åt. Fyra poäng! Långt där uppe återfinns ohotade Chelsea. Något har gått fel i Arsenals ligaspel den här säsongen. Det är inte alls samma fart och rörelse när laget attackerar. Det kan visserligen ha sina förklaringar. Skador på nyckelspelare, Vieira-försäljningen samt många unga spelare i laget är ett par saker som kan ha haft stor inverkan på lagets spel och tabellposition. I så fall är fråga nummer ett varför Arsenals klubbledning valde att sälja sin lagkapten till Juventus för en så pass billig penning som 190 miljoner och fråga nummer två varför man inte breddat truppen när man visste om att det skulle bli många matcher i år i ligan, CL, FA-cupen samt Carling Cup, vars buckla visserligen inte står allt för högt på Wengers önskelista, men ändå. Att det är många unga spelare i laget tycker jag i och för sig bara är positivt, men man kan inte förvänta sig av spelare i 18-20-års-åldern att de skall kliva fram i match efter match och leda laget till triumfer. De måste få lugn och ro och inte pressas för hårt till snabba framsteg och resultat.
Nu har jag varit väldig negativ mot mitt eget lag men det jag vill komma fram till är att jag inte vill att Arsenal bara skall bli en plantskola där storklubbarna sedan kan välja och vraka bland spelare de vill ha. Nu krävs det att man behåller de här unga spelarna i klubben under lång tid framöver och kryddar det med ett par nyförvärv med spetskompetens så tror jag vi är redo att ta tillbaka ligasegern om åtminstone två, tre år.
Vägen mot den ligasegern börjar imorgon mot svårspelade Birmingham. Den matchen kan bli något av en vändpunkt för laget. Skulle däremot Birmingham vinna så tar de med sig enormt mycket rent mentalt och kan nog ställa in sig på en intressant säsong. Deras knackiga inledning har gjort så att Marcus, på sidan, inte haft det lätt att gå i skolan. Hån och skratt är en del av hans vardag. När hans vänner håller på Chelsea, Arsenal och alla storlag får han ta många smällar under bältet.
Men jag tror på Birmingham. Ekonomin finns, materialet finns, men man saknar hjärta, precis som Arsenal förlorade sitt genom Viera. Man har fansen, arenan, staden, allt, bortsett från ett hjärta. En stöttepelare som man kan förlita sig på. Jag tror Marcus har nämnt detta förut, i alla fall för mig, att Rob Savage var en sån. Carter kunde blivit en sån men i mitt tycke gjorde Blues en riktig miss när man sålde honom. Men spelare som Gray, Jarosik, Kilkenny, Upson, Pennant, Heskey och Pandiani känns för mig som väldigt intressanta spelare som borde kunna lyfta Birmingham mot högre höjder. Måtte det bara vänta en vecka till…Men jag tror mycket väl på en skräll i morgon. Varför inte? Jag vet att Birmingham har ett skadedrabbat lag, men nu får hungriga spelare chansen att visa Steve Bruce.
Nils Jönsson är 16 år och bor i Visby. Han är bekant med Marcus Admund och har för närvarande inget skribentjobb. Om någon är intresserad är hans e-mail: nisse891@hotmail.com. Han är öppen för förslag.
