Lagbanner

Legender vi minns: Trevor Francis

Vem var egentligen den förste spelaren att kosta över £1 miljon i engelsk fotboll? Och vem var det nu som förstörde Malmö FF:s Europacupdrömmar genom att nicka in matchens enda mål? Här är historien om Trevor Francis, en av de största spelarna i Birminghams historia.

Birminghamhistorien är full av legender, men ingen har nog uppnått den status och berömmelse, också utanför klubben, som Trevor Francis. Av de flesta Bluessupportrar anses han vara den bäste spelaren som spelat i klubben någonsin. En smakfråga, kan man tycka, men titlarna talar sitt tydliga språk...

Trevor John Francis föddes den 19:e april 1954 i Englands sydligaste stad av betydande storlek, Plymouth. Han utbildades i stadens Public Secondary School, men det var inte i södern hans framtid låg. Hans talanger för fotboll överträffade skolbetygen och redan som ung skolpojke värvades han till Birmingham City och Midlands, som skulle bli hans språngbräda ut på den stora fotbollsscenen i världen.

Francis debuterade på A-lagsnivå på hösten 1970, 16 år gammal, snornäst och utan de polisonger som var en lika vital del av fotbollen som skorna på den tiden. Det var början till en saga som skulle dra hela Englands blickar till St Andrews och Birmingham.

Den unge anfallaren gjorde 15 mål på 22 matcher, däribland fyra mål mot Bolton i en match som slutade just 4-0, och blev den mest omtalade talangen i landet. Francis hjälpte Birmingham till uppflyttning från Division 2 och en FA-cup-semifinal året 1972 och erhöll stjärnstatus i landet, trots att klubben blandade vin och vatten.

Trevor Francis var den sorts anfallare som idag är en utdöende art på nationell nivå. En pålitlig målskytt som kombinerade snabbhet och teknik och också var till stor nytta för lagkamraterna som framspelare. Han besatt precision och styrka i både passningar så väl som avslut och var den store kelgrisen på St Andrews.

1975 var han med och spelade fram Birmingham till ännu en FA-cup-semifinal och år 1976 blev han för första gången uttagen i det engelska landslaget av dåvarande managern Don Revie. Samma år stod han även för ett mål mot Queens Park Rangers, som skulle kommas ihåg som ett av de mest berömda i Birminghamhistorien. Efter att ha gjort bort fyra motståndarförsvarare avfyrade Francis en projektil som borrade sig in i nätmaskorna och Bluessupportrarnas hjärtan.

Sommaren 1978 lämnade Francis sin klubb för att spela i den nordamerikanska fotbollsligan hos Detroit Express över sommaren. Året därpå gick han till historien som den första spelaren i historien att köpas för över £1 miljon.

Nottingham Forest, anförda av legenden Brian Clough, framlade ett bud för Birmingham för att få köpa deras guldklimp. Clough ville att prislappen skulle vara £999,999, då han inte ville att pressen av att vara den första miljonspelaren i engelskfotboll skulle stiga Francis åt huvudet. Det bör nämnas att ingen spelare i England tidigare hade kostat hälften av det. Men, i slutändan, då Forest fått skatta för övergången, blev summan tillslut £1,1 miljoner och Francis plats i historieböckerna visade sig rättmätig.

Den säsongen gick Nottingham, med Francis i laget, hela vägen till Europacupfinal mot Malmö FF. I finalen gjorde han matchens enda mål då han efter en löpning nickat in ett inlägg från lagkamraten John Robertson.

Återigen hamnade Francis i historieböckerna och bilderna ifrån hans vinnande nick användes som inledning av Match of the Day för flera år framåt. Vid ingången till Nottinghams arena, City Ground, finns en gigantisk bild på Francis då han nickar in målet som innebar att klubben fick Europacuptiteln.

Under sin sejour i Forest, som titelmässigt var den otvivelaktigt bästa, lyckades han dock aldrig fullt ut. Brian Clough använde honom på högerkanten av mittfältet istället för som anfallare, och han missade klubbens andra Europacupfinal mot Hamburg SV på grund av en skada. Under säsongen 1979/80 nätade han 14 gånger, för att säsongen därpå bara göra sex stycken.

Francis skada höll honom borta från spel i sex månader och därefter blev det inte mycket speltid för anfallaren. 1981 lämnade han Forest för samma summa han köpts in, £1 miljon, då han gick till Manchester City. Han spelade där en säsong och på sommaren blev han uttagen i det engelska landslag som skulle spela VM i Spanien. Han gjorde mål mot både Kuwait och Tjeckoslovakien i det första gruppspelet, men i det andra tog det stopp och England, som förutom Francis innehöll spelare som Glenn Hoddle och Kevin Keegan, eliminerades från turneringen.

Efter bara en säsong i Manchester var det ånyo dags för Francis att dra upp bopålarna. Denna gång var resan betydligt längre, då Sampdoria betalat £700,000 för hans tjänster. Han vann den italienska cupen men som den vagabond han blivit fortsatte han att byta klubb.

Från Genoa flyttade han till Bergamo, där hans nya klubbadress blev Atalanta. Francis karriär hade börjat stagnera och trots många matcher mäktade han bara med ett mål. 1986 gjorde han sin 52:a och sista landskamp för England.

I Glasgow hade Graeme Souness tagit över rodret i Rangers och gjorde allt för att bygga upp en koloni av engelska spelare på Ibrox. Francis köptes in för £75,000, en spottstyver jämförd med vad han tidigare värderats till, och var med och vann den skotska cupen år 1988.

Sin vana trogen var det efter en säsong tack och adjö för veterananfallaren och QPR, laget som han gjort sitt livs drömmål mot, värvade honom. Det blev också ändhållplatsen i en karriär med många och kortvariga stopp för Trevor Francis, där han senare blev anställd som spelande manager.

Det tycks som om det enda ställde där vagabonden Francis kunnat stanna och känna sig hemma är St Andrews hos sin barndomsklubb Birmingham. Han återvände senare dit för att ta över tränarrollen och ledde laget till ett antal play-off-platser, men utan att lyckas med att slutföra uppgiften och flyttas upp till Premier League. Hans manager karriär innehåller, utöver Birmingham och QPR, även Sheffield Wednesday och Crystal Palace.

År 2003 blev han sparkad från Palace av klubbens excentriske ordförande Simon Jordan, och sedan dess har han arbetat som expert för tv-kanalen Sky Sports.

Med sitt tidiga genombrott, sina många mål och sina många titlar är Trevor Francis för alltid ihågkommen som en av de bästa spelarna i historien som burit Birminghams blåa tröja. Även om han likt många spelare från mindre klubbar nått toppen av sin karriär utanför klubben, hade han sina mest spektakulära år hos Blues. Och en Birminghamspelare som vunnit Europacupen är inget man träffar varje dag.

Oskar Sonn-Lindell2007-01-17 17:13:00
Author

Fler artiklar om Birmingham