Birmingham - Charlton 1-1
Ett irritationsväckande uddlöst Birmingham räddades på St Andrews av en ifrågasatt debutant, men kräftgången fortgår.
Birmingham Citys säsongsinledning har inte övertygat någon, och efter mötet med Charlton på St Andrews har intrycket bara förstärkts ytterligare. Robbie Savage var tillbaka i laget efter avstängning och David Dunn fick plats på bänken sedan han återhämtat sig från sin skada, men trots det var det ett oerhört svagt Blues publiken fick se i första halvlek.
Savages inflytande på hans lagkamrater märktes dock redan under de inledande minutera, med den guldhåriga ångvälten på planen vann man fler närkamper på mittfältet än under de gångna matcherna tillsammans. Hans betydelse för Blues kan inte underskattas, men en man gör inte laget och fanns mycket övrigt att önska efter en helt händelselös första halvlek. Det närmaste något lag kommit en farlig målchans var en frispark av just Savage. Frisparken, som var förlagd långt åt vänster, hade dock Dean Kiely i Charltonmålet inga problem med.
I andrahalvlek hoppades säkerligen de flesta, både Charltonfans och Bluenoses, på att tränarna skulle beordra några spelare att värma upp och byta in lite fart och fläkt. Varken Bruce eller Curbishley ville dock leka anden i flaskan, utan bytena lät vänta på sig och istället blev det samma dåliga upptakt på andra halvleken som på den första.
I en överraskande anfallsvåg slog Jonathan Johansson in ett inlägg efter marken efter att ha löpt längs högerkanten. Maik Taylor i hemmaburen hade bara att böja sig ned och ta bollen, men misslyckades fatalt, bollen smet förbi hans hand, rakt i gapet på en fristående Luke Young. Försvararen kunde enkelt rulla in bollen i nätmaskorna för 1-0 till Charlton och målet kunde helt och hållet tillskrivas Maik Taylor.
Som om inte detta missöde vore nog, tryckte Damien Johnson till gamle lagkamraten Bryan Hughes lite för hårt i en närkamp, och fick se det röda kortet vaja i Midlandsbrisen från sin position mellan domare Rennies fingrar. Birmingham var reducerat till tio man och hade ett 1-0-underläge i baken. Det svartnade säkerligen för ögonen för de flesta Birminghamsupporters som satt på St Andrews eller var bänkade framför TV:n.
Tillsist kom så de eftertraktade bytena. Lagkaptenen Kenny Cunningham fick kliva av banan tillsammans med Clinton Morrison, som kommit felvänd matchen igenom men lyckats hålla i bollen vid ett antal tillfällen, och lämna plats för Dwight Yorke och David Dunn. Bristen på kreativitet hade lyst igenom i det blåklädda laget och passningsspelet hade varit enformigt och givit föga utdelning eller resultat. De två inhopparna förde med sig precis det som Blues saknat under matchen, och under hela säsongen, kreativitet genom Dunn och skärpa i avsluten genom Yorke.
När det gått knappt 70 minuter slog Muzzy Izzet in en av sina otaliga hörnor under matchen, den förre Manchester United, Aston Villa och Blackburnspelaren Yorke slet sig samtidigt loss från sin bevakning, mötte med huvudet och formligen krutade in kvitteringen. Det var ett ögonblick av enorm lättnad, 1-1 trots en man mindre.
Renning kunde tillslut blåsa av matchen, som inte kommer att minnas som någon större Premier Leaguematch, och låta lagen lufsa av St Andrews gräs med varsin poäng. Med tanke på det oerhört hårda stundande schemat som ligger framför dem, hade Birmingham behövt en vinst idag. Även om Yorkes kvittering gjorde att man lämnade soffan något positivare än innan, så känns det att mycket behöver förbättras ännu. Dags att rycka upp sig, Birmingham!
