Lagbanner

Bolton - Birmingham 1-1

Birmingham stod för ännu en ojämn match där man var helt utmanövrerade i första halvlek men kom igen och skärpte sig i den andra.

Reebok Stadium var långt ifrån fullsatt när Bolton och Birmingham City kom till spel utan två av sina främsta kuggar. Hos hemmalaget saknades motorn och artisten Jay-Jay Okocha på mittfältet medan förra säsongens ensamt kontinuerlige målskytt i Blues, Mikael Forssell, inte kunde bilda anfallspar med Heskey på topp.

Inför matchen var dock det största samtalsämnet attacken mot Steve Bruce under morgonen samma dag, där han undsluppit två män relativt välbehållen, men med blåtiror och rivsår som bar vittnesbörd om männens avsikter. Bruce lät sig dock inte påverkas utan behöll koncentrationen på matchen och manade på sitt lag i vanlig ordning från sin plats på bänken.

Forsell och Okochas betydelse för sina respektive lag var tydlig under den första halvleken då Bolton, och även Birmingham i vanlig ordning, saknade kreativitet och smartness i sitt anfallsspel. Birmingham var totalt uddlöst och nådde knappt fram till motståndarmålet. Den första halvleken var kort sagt en medioker tillställning, där Bolton utmanövrerade bortalaget på ett föredömligt sätt efter att tunisiern Rahdi Jaidi givit dem ledningen efter 16 minuter. Ett långt inspel från högerkanten som Bluesförsvaret misslyckades med att nicka iväg hamnade hos Bolton försvaren, som tog emot bollen på bröstet och dunkade in sitt andra mål på två matcher på volley. Maik Taylor var oroväckande passiv och så även backlinjen, som inte börjat säsongen med samma stabila utstrålning som förra säsongen.

Den första halvleken var chansfattig och samtidigt som Sam Allardyces mannar bevakade 1-0 ledningen var City otroligt svaga och menlösa. Det var uppenbart för var och en att inställningen och fotbollsmentaliteten behövde ändras markant till den andra halvleken för att man skulle kunna hota Bolton. Savage var den ende i bortalägret som bjudit på sedvanlig kämparglöd och vinnarinstinkt, men som hans lagkamrater var oförmögna att leva upp till eller inspireras av.

I den andra halvleken öppnade man dock i en helt annan ton än den första och efter bara två minuter hade Blues producerat fler chanser än de gjort under hela den tidigare delen av matchen. Muzzy Izzet fick läge att klippa till efter att han låtit bollen studsa två gånger, men hemmaburväktaren Jussi Jääskelainen kunde tippa ut halvturkens skott till hörna. På den efterföljande hörnan gick turen till Heskey, som avslutade Izzets hörna. Bollen passerade över ribban med någon centimeter och Birmingham kom allt närmare en kvittering.

Mycket riktigt gav Citys nyfunna anda utdelning. Ett uppspel från mittlinjen hamnade hos danske Jesper Grönkjær, som tog emot bollen för den framstormande mittfältskumpanen Izzet. Den forne Leicesterspelaren mötte på halvvolley och bokstavligt talat krutade in bollen bakom en chanslös Boltonmålvakt. Bollen tog i ribban med en smäll innan den studsade rakt ned i marken bakom mållinjen. Ett anfall hämtat ur skolboken och trots Blues misslyckade första halvlek kändes kvitteringen tämligen rättvis. Laget hade återhämtat sig på ett imponerande sätt, men skulle man kunna bygga vidare på det?

Hendrik Pedersen i hemmalaget fick chansen att ge sin klubb ledningen efter en genial passning av Davies, men linjedomaren lyfte flaggan och vinkade av dansken för offside. Avblåsningen var något tveksam och man kan inte undfly faktumet att City hade en stor portion tur i det fallet.

Turen skulle dock jämna ut sig. Efter en halvlek som gått ned i tempo men aldrig sjönk till den första halvlekens olidliga nivå såg de båda lagen ut att få dela på poängen. På övertid hamnade bollen hos Emile Heskey några få meter från mål. Jussi Jääskelainen gick ut för att täcka och lämnade målet öppet bakom sig, men den nyinköpte anfallaren var trängd och fick till ett löst avslut. Det smekte stolpen innan det gick ut till inspark, och matchen slutade 1-1.

Med tanke på det sätt Bolton öppnat säsongen får en poäng ses som en god prestation från Blues sida. Vad som dock oroar mest är ojämnheten och oförmågan att komma till avslut. Den andra halvleken var en av de bättre halvlekarna för säsongen för Birmingham, men man måste kunna prestera fotboll kontinuerligt om man ska uppnå säsongsmålsättningarna som man satt upp på St Andrews.

Oskar Sonn-Lindell2004-09-26 13:07:24

Fler artiklar om Birmingham