Osijek - Hajduk Split
2 - 1

Blackburn-Man Utd 0-2

Ett fantastiskt målvaktsspel av De Gea, avgörande byten och två sena mål gjorde att United kunde lämna Ewood Park med tre nya poäng. Segern var rättvis men med lite otur hade både matchbild och resultat kunnat se annorlunda ut.

20 minuter kvar till avspark och det är med spänning tangentbordet åker fram för att få ner några rader innan Webb blåser för avspark.

Startelvorna är släppta och relativt förväntade. Ett lag på papper är inte alltid vad det kommer att vara på planen. United känns starkare i varenda lagdel, avbytarbänk och tränare inräknad. Kanske är också statistiken på lagets sida, så man redan tappat poäng mot Rovers. Dubbla förluster har bara hänt en gång de senaste elva åren, trots att United har märkvärdigt svårt att besegra Blackburn på bortaplan.

Devils har redan två poäng till godo ner till Manchester City inför matchen. En seger och avståndet växer till fem poäng och ger laget ett mycket bra utgångsläge inför slutspurten av ligan.

United:
De flesta spelarna jag gissade på stämde i startelvan, men ändå kändes det så långt borta. Enligt Soccernets hemsida har man formerat laget enligt modell 4-5-1 medan andra hävdar att det är 4-3-3. Om det stämmer återstår att se. Troligtvis kommer Rooney att ta en lite mer defensiv roll och operera bakom den renodlade forwarden.

I mål står naturligtvis De Gea. Allt annat hade varit en skräll. Framför sig har han den förväntade backlinjen. Rafael startar till höger, vilket gör att Smalling tar plats på bänken. Evans och Ferdinand bildar mittlås och vänsterbacksplatsen tas av Evra. Trots en mager säsong, med ”Evra-ögon” mätt, känns det ändå som att hans form och spel pekat åt rätt håll i de senaste matcherna.

På mittfältet formerar sir Alex Ferguson tre spelare; Jones, Carrick och Scholes. De borde kunna kontrollera mittfältet ganska bra. Framför dem bildar Valencia, Rooney och Hernandez en offensiv trio, där Rooney tar en utgångsposition mer till vänster. Nu hoppas jag på en fartfylld offensiv där Hernandez kan försöka att hota i djupled, Rooney fylla på och Valencia fortsätta att dominera sin högerkant, som han bokstavligen ägt i de senaste matcherna.

De Gea
Rafael - Evans - Ferdinand - Evra
Jones (63´ Giggs) - Carrick – Scholes (79´ Young)
Valencia - Hernandez (61´ Welbeck) - Rooney

Blackburn:
Till skillnad från den startelva jag plitade ner i införrapporten, spelar Orr istället för Formica. Orr tar platsen till höger i backlinjen och skickar vidare Lowe upp på samma position på mittfältet. I övrigt stämmer laget och vi får se hur firma Valencia/Rafael ska klara av att möta bröderna Olsson.

Robinson
Orr - Dann - Hanley - Martin Olsson
Lowe - Pedersen - Nzonzi - Marcus Olsson
Hoilett - Yakubu

1:a halvlek:
Matchen startar utan riktig karaktär. Båda lagen har boll men inget riktigt ordnat passningsspel. Efter sex minuter får Rooney tag i bollen och slår en mäktig lyra i djupet. Hernandez sticker men Hanley kan precis nicka undan bollen. Dock inte bättre än att Hernandez kan avsluta mitt i straffområdet på volley, men prickar nästan Martin Olsson mer än bollen. Bollen till inspark och Hernandez i plågor.

United tar över mer och mer av bollinnehavet och börjar så sakta sätta mer press på hemmalget. Tio minuter in i matchen får Valencia till ett bra, lågt inlägg bakom backlinjen. Hernandez hugger som en kobra och är mycket nära att stöta in ledningsmålet. Robinson parerar fint och kan liggandes hindra bollen från att sedan studsa in.

Blackburn känns ganska låga i sitt försvarsspel, utan att sätta direkt press på United. Mittfältet kan ganska bra kontrollera både bolltempo och passningar med mycket hjälp av Rooney som möter upp. Det mesta av det offensiva spelet går längs Valencia på högerkanten. Han är i hysterisk form och gör det bra nästan varenda gång han får bollen. Rooney löper nästan alltid in från sin vänsterkant och hamnar centralt vilket gör att kantspelet till vänster nästan blir obefintligt.

Knappa 20 minuter in i halvleken kommer hemmalagets första chans, en bra sådan. Hoilett driver upp bollen på offensiv planhalva, Carrick missar en glidtackling, Ferdinand avvaktar och kanadensaren avslutar bra. Ett skruvat skott mot närmsta kryss men De Gea står bra placerad och gör en bra, men framför allt snygg tv-räddning.

Hemmalaget sjunker ihop ännu mer och får ibland mittfältet i knät på backlinjen. United får svårare att hitta bra passningar som är vägvinnande och tvingas att slå lite svårare bollar, vilket gör att fler passningar slås bort. Blackburn är inte bättre utan tappar boll så fort de erövrar den. Tempot sjunker markant och spelet blir ganska dåligt överlag.

Efter en halvtimme kommer matchens och Uniteds första hörna. Efter att bollen far lite hit och dit kommer ändå Evans till skottläge. Han visar varför han är bättre som mittback än som sniper och Robinson kan ganska enkelt plocka åt sig bollen.
Det blir mer och mer tydligt att det offensiva kantspelet går via Valencia, på gott och ont. Han gör det bra men Uniteds spel blir ganska enkelt sönderläst. Som mest talande är det när Scholes söker någon längs kanten och Evra redan är uppe i forwardsposition och tvingar fram Ferdinand som vänsterytter.

Några minuter senare lyckas United äntligen såga sig igenom hemmalagets högerkant. Så småningom vänder Scholes ut till Valencia, som på nytt skickar in bollen. Jones når högst men lyckas inte styra nicken på mål.
Med fem minuter kvar av halvleken sticker Martin Olsson iväg upp på offensiv planhalva. Valencia jagar efter och hakar honom lite grann. Olsson faller och Webb halar fram matchens första gula kort. Utan att vara allt för röd i bedömningen kändes det ganska billigt. Efterföljande frispark blir resultatlös, rent ut sagt värdelös.

Strax efter ropar United på straff. Carrick får läge och drar till på en täckande back. Bollen tar tydligt på armbågen och även om armen inte söker boll, hade nog de flesta varit tysta om Webb blåst och pekat på straffpunkten.

Precis när speakern signalerar en minuts övertid kommer matchens bästa chans, i konkurrens med Hernandez. En tilltrasslad situation i United straffområde lyckas inte Evra rensa ordentligt. Bollen kommer perfekt till Martin Olsson som drar på med vänsterfoten och spanjoren tvingas till en imponerande räddning. På den efterföljande hörnan når Hanley högst och De Gea får göra en ny räddning när han tippar bollen till en resultatlös hörna. Kort därefter blåser Webb av halvleken.

2:a halvlek:
Lagen kommer på gräsmattan utan förändringar. Det tar några minuter innan United åter börjar diktera spelet. Ett bra inlägg av Jones och ett avslut av Rooney är det United i första hand skapar i halvlekens inledning.

Knappa tio minuter in i halvleken gör Hanley ner Scholes centralt utanför straffområdet. En ganska tuff armbåge renderar backen en varning. Rooney tar självklart hand om frisparken, skruvar den över muren och tvingar Robinson till en okej räddning som leder till en resultatlös hörna. Minuter senare avancerar Rafael och drar till. En liknande räddning, fast bättre hindrar United från att ta ledningen.

Strax efter ger Carrick onödigt bort bollen till Yakubu, som kan avancera och komma till bra skottläge. Lyckligtvis visar han också varför det bara blivit två mål efter nyår. Hemmalaget vinner lite senare en billig frispark i bra läge. Pedersen drar till rakt igenom en ganska ihålig mur av Unitedspelare och tvingar De Gea till en bra parad.

Kort därefter gör SAF två raska byten. Ut med Hernandez och Jones till förmån för Welbeck och Giggs. Ganska snabbt verkar det klart att United övergår till 4-4-2 där Giggs tar vänsterkanten och Welbeck gör Rooney sällskap på topp.

Spelet blir mer rörligt och bättre, då både Rooney och Welbeck kan komma ner och möta boll och fördela den vidare. Giggs visar snabbt att han har en vänsterfot över det normala och både hörnor och inlägg blir bättre.

United fortsätter att dominera bollinnehavet. Hörnor och inlägg matas in men ingen finns där att stöta eller nicka in bollen. Blackburn kan ganska enkelt freda sig i luftrummet, men ändå känns det som att det räcker med en enda liten felstuds för att det perfekta läget ska dyka upp. Det är främst Giggs som står för de bästa bollarna och Valencia börja tappa allt mer i sitt inläggsspel.

Med knappa tio minuter kvar av matchen skapar Blackburn några halvchanser. Lägena finns där och det är framför allt Yakubu om oroar. Vid ett av lägena gör Evans en riktigt fin glidtackling i straffområdet och räddar kanske United från ett baklängesmål.

Young byts in istället för Scholes med tio minuter kvar. Jag känner den där dryga och jobbiga känslan av att United inte ska lyckas med att bärga tre poäng komma krypande. Då lyckas äntligen Valencia göra bröderna Olsson på kanten och dra till med högern. Med en perfekt båge letar sig bollen in i den bortre burgaveln och Robinson har inte en chans att styra undan bollen. Glädjen är total och Ferdinand visar känslor och ansiktsuttryck a´la Mats Sundin.

Knappt hinner Valencia fira klart innan han avancerar på nytt. Den här gången vänder han inåt och serverar en felvänd Young bollen. Två steg i sidled, en perfekt helomvändning och ett kanonskott. Bollen letar sig mellan två försvarare och går in till vänster om en maktlös hemmamålvakt. En mycket bra och vacker prestation av Young, som troligtvis avgör matchen.

Blackburn orkar inte mobilisera något i anfallsväg och matchens sista åtta minuter, inklusive Webbs övertid, kan United spela av ganska lätt och bärga tre viktiga poäng i kampen om ligatieln.

Sammanfattning:
United har klart mer boll än hemmalaget i den första halvleken. Det är egentligen bara i halvlekens första del man lyckas komma fram till några riktigt bra lägen. Efter hand kommer hemmalaget underfund men att man mer eller mindre kan släppa sin högerkant, då Rooney alltid tar plats centralt och på det sätter förskjuter spelet mot andra kanten.

Med tre ganska centrala mittfältare styr United ganska bra på mitten men hittar inga direkta luckor i spelet. Bollen letar sig till slut nästan alltid ut till Valencia som försöker avancera själv eller slå inlägg. Han gör det ganska bra men det blir ett alldeles för stereotypt anfallsspel och lätt att försvara sig emot.

Blackburn har inte så mycket boll men är desto mer effektiva i att komma fram till bra lägen och dessutom pricka mål. Yakubu agerar måltavla och fördelar boll bakåt till löpande spelare, framför allt Martin Olsson och Hoilett. De Gea är prickfri i mål och ser till att United håller nollan fram till pausvila.

I den andra halvleken fortsätter United att dominera spelet och hålla i bollen. De farliga chanserna uteblir och det är istället Blackburn som känns mer heta i de avgörande lägena. Sir Alex Fergusons byten visar sig i slutändan bli matchavgörande.

Med Giggs och Welbeck på planen och den nya formationen, gör att spelet känns mer naturligt. Lyckligtvis kommer också Valencia så småningom runt, i övrigt strålande Martin Olsson, och kan dunka in ledningsmålet.

Jag överlåter betyg, ris och ros till andra men vill ändå framhålla tränarens byten och De Geas fantastiska målvaktsspel som gör att United håller nollan. Fortsatt ligaledning, men nu med fem poäng. Underbart!

UNITED WE STAND