Inför: Brighton - Burnley
På något vänster känns det faktiskt riktigt bra och som att man kan lita på laget inför den här matchen och det för första gången på länge. Något stort är nämligen att vänta på tisdagen då Seagulls drabbar samman med formsvaga och snart sönderskjutna Burnley.
Jag gillar att drömma och brukar göra det rätt ofta och inte sällan extremt diffust. I förra veckan drömde jag dock en inte alls skum dröm som snarare verkade grymt verklig på ett brutalt jordnära sätt – den utspelade sig på någon arena där Brighton lekte bort ett rött och blått topplag. Det var underbart och kändes helt självklart när jag vaknade. ”Tre nya poäng ba…”, mumlade jag, men tyvärr hade de inte bokförts än eller så var det bara en reprisering av clashen i Croydon jag hade varit med om (även om resultatet inte stämde…) eller så har matchen inte ens spelats än utan drömmen skulle då vara ett gammalt gott omen alltså! Segerviss är jag i vilket fall. Resultatet avslöjar jag i slutet, ska ni se.
Brightons spel på senare tid har bådat gott inför kommande matcher då man har stått upp bra mot topplagen som man ställts mot de senaste omgångarna även om poängen allt som oftast uteblivit. Det bör dock släppa snart, tycker man, och det känns som sagt bra inför kommande slakt på sydkusten.
Burnley har en pinsamt dålig period bakom sig med bara en poäng på sex matcher och har endast lyckats göra fyra mål framåt och dessa kassar har spridits ut, ett och ett, på de fyra första matcherna av den här usla perioden. De har alltså gått mållösa i två raka matcher och laget är dessutom inte alls vassa i bortaspelet då man enbart återvänt hemåt med poäng i bagaget ynka sex gånger på 15 försök. Samt har man åkt på några av de senaste förlusterna mot formsvaga och allmänt dåliga lag, till exempel Sheffield Wednesday.
Genom åren har lagen varit totalt jämna och faktum är att om man, som var fallet senast som lagen drabbade samman, spelar oavgjort så kommer resultathistoriken se ut på detta sätt: 7-7-7.
Det lär vara en trött Mark McGhee som styr sin blåvita armé till en ny triumf imorgon eftersom han inatt troligen sitter i spelarförhandlingar då man satsar hårt på att förstärka framförallt anfallet. Ska man dock få se ett nytt ansikte bland de sexton mannar som imorgon ställs upp mot Clarets så får det bli en spelare som kommit under lånekontrakt eftersom en köpt spelare hade behövt vara registrerad vid middagstid idag, måndag, för att ha möjlighet till spel i tisdagskvällens match. Det är dock ingen nödvändighet att en ny spelare presenteras till matchen eftersom man har fram till midnatt på tisdagen på sig att klargöra för nya spelarövergångar och åtminstone en värvning eller inlånad spelare är att vänta imorgon, det har jag väldigt goda skäl att tro och jag hoppas in i det sista på att jag inte får fel.
Det är inte heller helt akut nödvändigt att vi skulle få in en till spelare imorgon heller eftersom konkurrensen i truppen nu är tuffare än på år och da’r. Flera spelare är tillbaka och andra i bättre form än på länge samt så har vi ju skaffat oss två nya spelare i januari. Spelare som är tillbaka är ”Hinsh”, Nicolas och Chris McPhee som dock inte är garanterat spelklara utan kommer känna efter imorgon likt vår ”super sub” Kazim-Richards kommer göra efter det att han gjorde ett mindre ingrepp i knäet i veckan som gick. Det ryktades också i veckan att både Joel Lynch och Kerry Mayo skulle ha gjort illa sina fotleder men de verkar, enligt alla rapporter, nu helt återställda. Dock är det säkert att Chaigneau (knä), Oatway (vrist) och Dodd (rygg) blir tvungna att stå över.
Det blir alltså ingen comeback för bullterriern Charlie Oatway imorgon vilket var fallet i lagens senaste möte men det kan däremot Wayne Henderson göra, en upprepad comeback mot Burnley alltså, då han i senaste mötet gjorde comeback från skada och var grymmare än någonsin och nu har han alltså en stor chans att göra sin första match för Albion sedan han plockades in permanent för ett par veckor sedan. Det man dock ska komma ihåg är det att Kuipers inte lär flytta på sig i första taget då han spelat mycket bra på den senaste tiden (som alltid).
Här är i alla fall en möjlig startelva för Brighton (från höger till vänster): Henderson – El-Abd, Butters, McShane, Lynch – Carole, Carpenter, Hammond, Frutos – Hart, Gatting.
Om man så ska vända blicken mot Burnley och se hur deras skadesituation ser ut så kan man bara konstatera att där ser man inte mycket. Det är nämligen så att enbart burväktare Coyne saknas. Han ådrog sig dessutom denna allvarliga skada mot just Brighton i höstens 1-1-möte och siktar på en comeback i sommarens träningskamper. Utöver det har man sedan förra omgången tappat den i Brighton bekante Akinbiyi till serietvåan, Blades, och lånat in Leeds Michael Ricketts som ersättare.
4-2 till Brighton blev det i drömmen så 4-2 it is.
