Bradford - Brighton 0-1
Så var det då äntligen dags för säsongspremiär för min del! Efter en händelserik, och inte helt problemfri, resa Arlanda-Heathrow-Marlow-Manchester-Bradford, skulle jag få tillfälle att se Brighton göra något mer än värma upp. Och de gjorde mig inte besviken.
Första chansen fick dock Bradford; efter en hörna fick en helt fristående Bradfordanfallare chansen att nicka in ett ledningsmål, men Ben Roberts gjorde en fantastisk räddning. Efter matchen hörde jag en supporter säga att den räddningen ensam var värd de pengar som fansen hjälp till att samla ihop, och som delvis använts för att betala hans lön.
De första tjugo minuterna var Bradford aningen mer aktivt, men så hände det: Hart fintade bort sin försvarare, sprintade ner mot kortlinjen och slog ett inlägg som Zamora mötte med huvudet, men han hade ganska dålig vinkel och målvakten parerade ganska lätt. Domaren bestämde dock att bollen hade passerat linjen, och Brighton hade tagit ledningen! Om det var mål? Vi satt bakom det andra målet, och hade ingen chans att avgöra det; jag har sett målet på Sky Sports några gånger, och det är fortfarande omöjligt att avgöra. Men de flesta Brightonsupporters tycker nog att det var på tiden att ett domslut gick "rätt" väg.
Efter målet hade Brighton en bra period, och även om man inte vaskade fram någon riktigt het chans, var 0-1 i halvtid helt motiverat.
Andra halvlek var en lång pina, men Bradford skapade förvånansvärt lite chanser trots att de hade bollen långa stunder. Man hade visserligen ett skott i ribbans överkant, och ett par fräsande skott utanför, men det kändes inte särskilt farligt; Roberts verkade ha kontroll hela tiden. Brighton kontrade snabbt (Roberts var duktig på att snabbt sätta igång spelet när han såg en kontringsmöjlighet), och hade ett par farliga lägen. Den bästa chansen hade Zamora, som fick till en bra nick från målområdeslinjen, men Bradfords målvakt gjorde en bra räddning; det var nästan en exakt repris av Bradfords chans i första halvlek. Men vi hade fler bra chanser; Brooker, Hart, Rodger och Zamora hade alla goda möjligheter. Bästa chansen, om man undantar Zamoras nick, hade kanske Rodger, som sköt just över i ett läge där målvakten verkade vara ur balans.
I slutet av halvleken tappade domaren tyvärr matchen lite, och det resulterade i varningar för Zamora och Hart. Zamora blir tyvärr avstängd i en match mot Gillingham och Gary Hart får sin avstängning förlängd till fyra matcher. Det kan betyda trubbel i matchen mot Gillingham, och det vore ju bra om Kitson äntligen kunde bli fri från sina skador.
Slutsignalen gick, och Brightonfansen jublade i högan sky medan Bradfords anhängare lomade hem med svansen mellan benen; eftersom Brighton vann med 3-2 hemma så kammade de noll mot oss. Kan vi spela mot er varje vecka...?
Det fanns många hjältar i Brightonlaget, som i stort visade en större kämpaglöd än hemmalaget, men om jag måste välja en spelare blir det Danny Cullip - jag såg honom inte göra ett misstag på hela matchen. Men det fanns fler spelare som imponerade: Roberts i målet, som utstrålar säkerhet i hela sitt agerande; Rodger, mittfältsdynamon; den nye Ingimarsson, som gjorde några småmissar i början, men spelade upp sig och visade att han kommer att bli en tillgång för Brighton; och Bobby Zamora, naturligtvis. Men det som var den stora skillnaden mellan lagen var kämpaglöden, där Brighton var överlägset; vi ville helt enkelt mer.
Om vi klarar nytt kontrakt? Självklart; och det är bara tjugoen poäng upp till en plats i slutspelet...
Laget mot Bradford
Roberts, Watson, Cullip, Blackwell, Ingimarsson, Mayo, Carpenter, Brooker (Barrett 78) Rodger, Hart, Zamora
Gula kort: Zamora, Hart
Publik: 11520
