Stoke - Brighton 3-0
Brighton var som väntat ett par nummer för små för att rå på Stoke. Skillnaden mellan lagen gjorde sig påmind redan från första början, och inte blev det lättare med en bortamålvakt som var - borta. Nu får Brighton släppa detta snabbt, för redan på tisdag väntar Plymouth hemma i ligaspelet.
21 312 åskådare på Britannia Stadium, varav en imponerande skara av 3500 Brightonfans, fick från avspark se ett Stoke som visade sin farlighet på det sätt man som Brightonsupporter befarat innan. Fysiska, robusta, ruggigt starka på fasta situationer och mycket väl inkörda på vad som krävdes för att köra över motståndarna, inte minst fysiskt. Ibland över gränsen, men inget annat var att vänta och Albion kan inte klaga på det. Brighton i sin tur försökte göra det som Poyet sagt att man skulle göra, nämligen spela sitt eget konstruktiva passningsspel och hoppas att det skulle kunna störa och frustrera hemmalaget. Det gjorde det inte. Elliott Bennett, vår offensiva arkitekt, körde fast och blev ordentligt omhändertagen av fysiska Stoke. Det blev alldeles för långt mellan lagdelarna när vi väl hade bollen och Murray på topp var rätt ofta ensam - och inte sällan offside.
Stoke fick en drömstart, och det var knappast idealiskt för Albion, som hade behövt lite flyt i början och kunnat hålla 0-0, eller åtminstone 1-0, ett tag och därmed haft större möjlighet att jobba sig in. Istället stod det 2-0 efter drygt 20 minuter, och det kändes som att det var över redan då. Inte blev Brighton hjälpta av att reservmålvakten, den matchotränade slovaken Peter Brezovan, såg ruskigt instabil ut under framför allt första halvtimmen. Med all respekt för Poyet's envisa spelarrotation - vi är inte Manchester United och skulle vi haft en rimlig chans att rå på ett Premier League lag, borde Casper Ankergren fåt stå. Han har ju trots allt varit en av vår absolut bästa spelare denna säsong. Så här i efterhand, hade det ju inte räckt för att vinna, men det finns anledning att tro att vi inte hamnat i underläge så snabbt och till synes så enkelt. Det går att ha synpunkter på vissa andra spelarval också (Battpiedi..!!), samt avsaknaden av skadade Chris Wood. men på det stora hela kan man inte förklara bort förlusten på så vis. Den var odiskutabel, och en påminnelse om att Brighton behöver fler strängar på sin lyra om man skulle gå upp till The Championship till nästa säsong, med ambition att klara sig kvar.
Roligast var väl då Jake Forster-Caskey, som fick komma in med en halvtimme kvar. Blott 16-årige Caskey, styvson till Albionelegendaren Nicky Forster (numera tränare i Brentford), tog för sig ordentligt och går en ljus framtid till mötes. Han har mest fått hålla till i reservlaget under säsongen, men efter gårdagens uppvisning, borde han rimligen få mer speltid i a-laget - på bekostnad av argentinske medelmåttan Battiiedi kanske??
För en utförlig matchrapport, hänvisar redaktionen till Stoke's.
