bosjo summerar: Oktober
Oktober blev något så ovanligt i Brightons historia som en lugn månad, utan vare sig katastrofer eller hjältedåd. Men vi hämtar bara andan för att orka kämpa mer sjöng någon i min ungdom, och det är väl så man ska se den här månaden.
En knapp och ganska hedersam förlust borta mot Manchester City, som, om Tottenham och Liverpool ursäktar, redan ser ut som seriesegrare trots att inte mer än en fjärdedel av PL spelats, och oavgjorda hemmamatcher mot Liverpool och Fulham har gjort att vår framfart i ligan hejdats något, men fyra poäng i Europa League har gjort att vi kämpat oss tillbaka in i matchen, och har avancemanget till slutspelet i egna händer. Särskilt bortamatchen mot stenkastargänget från Marseille var uppmuntrande, då laget tidigt släppte in två mål och såg ut att gå mot en ny katastrof, men på något sätt lyckades kämpa sig tillbaka i matchen och till slut kvittera. Vinsten mot Ajax hälsades i de flesta läger mer med beklaganden av hur långt ner i träsket den gamla storklubben sjunkit än lovsånger över hur högt över samma träsk Brighton lyckats klättra.
Så, vad har den närmaste tiden att bjuda? På lördag gästar vi Everton, och veckan därpå tar vi en tripp ner till Amsterdam; jag vägrar att tänka längre fram än så för tillfället. Båda matcherna ser ut som bamsiga bananskal; Everton är ett bottenlag i PL och Ajax' situation är väl dokumenterad i media, så förståsigpåare i media räknar med vinster för Brighton. Men Everton har ryckt upp sig de senaste matcherna, och Ajax har fått en ny manager, vilket brukar innebära en förbättring. Lägg därtill att båda matcherna spelas på bortaplan så torde det stå klart varför jag inte känner mig lika säker på några vinster som »experterna».
Annars kan man skönja tecken som tyder på att laget är på rätt väg, jag tänker främst på att vi tycks vara på väg att täta till läckorna i försvaret, och på att de Zerbis rotationsmetod inte leder till så stora skillnader i spelkvalitet. Visst finns det mindre positiva saker, som skadorna på March och Welbeck och att effektiviteten framför målet sjunkit i de senaste matcherna (särskilt mot Fulham), men jag föredrar att undvika att tänka på dem. En spännande avslutning på hösten blir det hur som helst.
Damlaget
Efter en inledande seger borta mot Everton hade man väl förhoppningar om att damlaget skulle kunna bli ett stabilt mittenlag i årets serie, men förluster mot West Ham, Tottenham och Chelsea har puttat ner damerna mot den förtretliga bottenregionen. Det är kanske lite väl tidigt att helt skrota målsättningen att ta sig upp på den övre halvan av tabellen men det ser onekligen ut som övriga lag också gjort betydande framsteg — ta ett lag som Leicester, till exempel, som länge såg ut att trilla ur serien förra året; de har nu inlett med två segrar och två hårda, jämna matcher mot manchesterlagen. Som sagt, inga humhummålningar bör utföras än, men jag blir inte förvånad om laget hamnar på den undre halvan även i år.
Trots att resultaten inte alltid gått rätt väg finns det även här positiva saker att rapportera. Att göra två mål på mästarlaget Chelsea är förvisso inte fy skam, och inte heller att laget varit snabbt ur startgroparna, och gjort mål inom de första tio minuterna i tre av fyra matcher; men eftersom jag tvivlar på att förbundet tänker drastiskt minska speltiden så gäller det att hålla måltillverkningen igång under hela matchen. Jag är säker på att Melissa Phillips och hennes tjejer jobbar på den saken.
Planer
I slutet av månaden kom två spännande besked: dels att det finns ett brett politiskt stöd för att bygga ett nytt stadium för damlaget så att de kan spela sina hemmamatcher på närmare håll än Crawley, och dels att klubben ansöker om en nybyggnation i anslutning till arenan i Falmer, en »Fan Zone». För ett nytt stadium för damerna finns inga planer än, vad jag vet, vare sig när ett sådant kan stå färdigt eller var, men om utbyggnaden av området i Falmer går igenom skulle det kunna stå färdigt redan till nästa säsongstart, augusti 2024. Luttrad efter många års kamp för att ens få bygga ett nytt stadium tycker jag det låter väldigt optimistiskt. Däremot blir det spännande att se vad det innebär för »The Amex»; i länken ovan antyds det att vissa delar kan komma att flytta till den nya byggnaden för att göra plats för utveckling av den norra läktaren, »North Stand» — kan det betyda att man funderar på att göra åtminstone en del av den till ståplats, enligt »safe standing»-konceptet? Vi får väl se så småningom vad den lite kryptiska anmärkningen betyder.
För damerna kommer det givetvis att bli ett stort lyft att få ett eget stadium i Brighton, men det är så många oklarheter kring projektet att det är bäst att vänta med någon bedömning tills när, var och hur retts ut.
U21
U21-laget spelade bara två matcher i oktober, båda förluster, så vi hoppar över dem den här gången. Bara en kort notis — i senaste matchen gjorde Jakup Moder den första halvtimmen i en match sedan den svåra skadan för ett och ett halvt år sedan. Det kommer nog att ta sin tid innan vi ser honom i Premier League, men han är mycket välkommen tillbaka.
Slutord
De relativt slätstrukna resultaten har gjort att ingen expert hävdat att någon brightonspelare kommer att säljas till en »storklubb» för fantasibelopp, så den platsen får stå tom den här månaden; jag tror att det är första gången sedan jag började med de här månadskrönikorna. Har förfallet nått Brightons spelartrupp? Missa inte den spännande fortsättningen i nästa månadskrönika.
I stället för att gissa vem som blir nästa års storförsäljning så tänkte jag kort uppdatera mina tankar om årets Premier League. De flesta av mina synpunkter står kvar tämligen ograverat, även om Luton startat lite bättre och Manchester City lite sämre än vad jag trott. Den största förändringen är väl att Tottenham visat att de är på gång, och blir att räkna med i kampen om europaplatser; Chelsea, däremot, som jag nämnde i ungefär samma andetag har väl fortfarande bara visat tendenser till uppryckning.
Jag kan inte bli klok på Manchester United; jag måste missuppfattat något där. Innan vi mötte dem gjorde jag på skoj ett blandlag med spelare valda från båda lagen — om jag minns rätt hamnade Rashford och Onana som avbytare, resten var brightonspelare. Och lik förbaskat har dom lyckats vinna fem matcher! De måste ha någon kvalitet som jag missat, eller så är Ten Hag ett geni. Jag tror fortfarande att de blir årets flopp bland »de sex' gäng», men deras oväntat fina start gör mig osäker.
