Charlton 2 - Fulham 2
Det var dags för året andra Londonderby, den här gången på The Valley. De tre poängen som var om spel kan avgöra säsongen. Men det blev en till tappad ledning för Fulham - Även denna gång på grund av nickmål
Båda lagen kom till Londonderbyt med förluster i förra omgången. Fulham fansen hoppades att de skulle kunna glömma förra omgången. Samtidigt hoppades Charlton fansen att de skulle glömma hela september månad. Alla hoppades på ett derby som skulle gå till historieböckerna.
Innan matchstart såg det ut att kunna bli den perfekta fotbollsdagen. Solen sken på planen och fansens förväntningar var höga. Tråkigt nog blev det precis som förra året ett oavgjort resultat på The Valley för Fulham. Poängen vi fick med oss gör att vi befinner oss på trettonde plats i ligan. Med sex poäng upp till kvalplatserna känns en slutplacering där inte helt omöjlig. Om det ska hända måste The Whites inte tappa matcherna som de lyckas leda. Speciellt när man dominerar sina matcher i 80 minuter.
Kit Symons gjorde två förändringar i startelvan: Lars Vigen Christensen fick starta eftersom Tom Cairney är avstängd samtidigt som Jazz Richards fick spela istället för skadade Ryan Fredricks. Dessa byten visste man skulle hända. Även Charlton kom nästan med den trupp man trodde innan med anfallaren Jackson med på bänken.
Matchen:
Trots att det var Fulham som hade avspark kunde Charlton gjort mål efter 30 sekunder. Conor McAleny var en-mot- en med Andrew Lonergan, men sköt precis utanför.
De nästa 25 minuterna trevade båda lagen och ingen kunde riktigt hålla i bollen. När någon fick tag i den var de mest spel i sidled. Charlton hade lite chanser från frisparkar, men det var inget som hotade Lonergan. De lyckades inte få någon press på Fulham eftersom ytterbackarna Husband och Richards hade bra rörelser uppåt i plan.
Den första bra Fulham chansen kom i den 25 minuten när Richards vek in i plan och sköt hårt med vänster. Skotten fick Nick Pope boxa bort och man hörde ett sus i arean. Bara någon minut senare fick McLeany ett liknade läge. Även det skottet missade målramen och då uppstod ett högre sus.
Målchanserna öppnade upp matchen och i 33 minuten vann McCormack en frispark 30 meter från mål. Frisparken skruvades mot mål och Pope kunde inte hålla bollen utan slog ut den i sitt eget straffområde. Returen kunde Tunnicliff peta in och med det göra sitt första mål för klubben. Förhoppningsvis det första av många
Efter målet dominerade Fulham matchen och lägena radade upp sig. McCormack tryckte in ett av dessa i målvaktens vänstra hörn. Nu sjöngs det bra hos borta supportarna och vi undrade när det tredjemålet skulle komma. Det hände aldrig trots att vi fortsatte ha bra målchanser. Istället började hemma fansen sjunga om att Johnnie Jacksson skulle bli inbytt. De visste visst vad som behövdes. Nicken som var hans första touch lyckades komma in i mål. Man skulle kunna skylla målet på backlinjen, men man ska stå bakom laget i vårt och torrt. Därför skyller jag det på otur och man såg att målet raserade spelarnas självförtroenden. Nu var det 10 minuter kvar och publiken undrade om de skulle kunna göra ett 2-2 mål.
Det visade sig att de kunde man. I den sjätte tilläggsminuten nickar Cousins in bollen efter en stund av kaos i straffområdet och fastställer där slutresultatet. Charlton hade en till bra chans, men den bollen lyckades Stearman få bort i ren panik.
Känslan efteråt är som att vi förlorade. Man ska inte tappa en tvåmålsledning på 15 minuter, men det hände. Kit Symons var oerhört besviken efter matchen och ansåg att hans spelare var slöa som släppte in Charlton i matchen. Nu är det uppehåll i nästan två veckor, kanske kan det hjälpa laget att fokusera. Nästa match är mot top placerade Middlesborugh den 17 oktober.
Plats: The Valley, London
Publik: 14,662
Domare: James Linington
Matchenspelare: Ryan Tunnicliffe
Laguppställning:
Lonergan;
Jazz Richards, Stearman, Ream, Husband;
Christensen, Tunnicliffe, O'Hara (Mattila 90'), Pringle (Garbutt 60');
McCormack, Dembele (Woodrow 75')
