Cádiz - Las Palmas
2 - 0

City har kopplat greppet om titeln

Med två matcher kvar har Manchester City skaffat sig ett utgångsläge som man bara kunde drömma om för några veckor sedan. Efter att ha visat en oerhörd stark moral och krigarinstinkt på lördagskvällen mot Everton är nu Manchester City två vinster från att ta hem klubbens fjärde ligatitel någonsin.

Manchester City kom till Goodison Park efter en hel veckas förberedelser och återhämtning från diverse skador. Efter den senaste segern mot Crystal Palace och Chelseas bussvinst mot Liverpool var Manchester City återigen i förarsätet. Skulle man sumpa chansen ännu en gång? Eller skulle man visa samma vilja och motivation man hade för två säsonger sen, när man var i exakt samma situation. Det visade sig att det skulle bli det sistnämnda.

I och med den långa veckan full av återhämtning och förberedande till matchen kunde cityfansen åtnjuta det fina beskedet att David Silva var tillbaka i truppen. Det var dock lite anmärkningsvärt att Pelligrini valde att placera magikern på bänken när startelvan annonserades en timma innan matchstart.
I övrigt var startelvan intakt sen senast, undantag vänsterbacksplatsen då Clichy tog platsen istället för Kolarov. Det var med andra ord samma mittfält med Javi Garcia och Yaya Toure, vilket betydde att Fernandinho återigen fick ta plats på bänken.

Startelvan (4-4-2)
Hart
Zabaleta Kompany Demichelis Clichy
Milner Garcia Yaya Nasri
Dzeko Aguero

1a halvlek
Matchen började väldigt trevande, där city stod för bollinnehavet utan att egentligen skapa någon riktig farlighet. Aguero var på språng i tredje minuten då han på sitt vanliga manér fintade bort sin försvarare och fick till ett hårt inspel som gick förbi allt och alla. Everton skapade sin första möjlighet i den sjätte matchminuten när Naismith fick ett skottläge. Om matchen startade nervöst så var detta även något som spred sig till läktaren. När bollen spelades runt i backlinjen hos de bägge lagen var det helt knäpptyst bland fansen till en början. I takt med detta skapade city några halvchanser där Javi Garcia höll sig framme på en hörna och Pablo Zabaleta avslutade ett långt anfall med ett skott högt över.
Chocken för Manchester City skulle emellertid komma ganska snabbt in i matchen och även en smutta försmädligt. I Evertons första riktiga anfall fick den unga talangen Barkley bollen en bit utanför straffområdet och när inga medspelare visade sig tog han något överraskande ett skott utanför straffområdet. Ett skott som visade sig få en fantastiskt träff och en fin båge över en chanslös Joe Hart. 1-0

Efter detta backade hemmalaget hem någorlunda och City fick möjligheten att äga mycket boll. Everton stängde till skapligt i försvaret och city kunde endast avsluta sina långa anfall med skott utifrån. Ett från Yaya Toure och ett ifrån Samir Nasri.
I den 22a minuten skulle dock repliken komma, och fint var det. Evertons fembackslinje hade i försvaret svårt att hålla reda på en rörlig Aguero till en början och inte blev det bättre när en Yaya Toure fick bollen rättvänd mot försvaret. Med ett fint instick på argentinaren kunde Sergio Aguero löpa ifrån sin bevakning Alcaraz och när Baines inte fanns i närheten var Sergio fri mot Howard från kanten. Med ett distinkt skott lurade han ner Howard till höger och sköt in 1-1 på Goodison Park.

Målet visade sig dessvärre för oss cityfans bli ödesdigert. Aguero som dragits med ljumskproblem i stort sett hela året fick i skottögonblicket känning i ljumsken. Han sprang direkt till bänken för att belysa Pelligrini och läkarteamet om att han hade ont. Sergio gjorde ett tappert försök att försöka springa bort smärtan, men ljumsken hämmade för mycket. Ett byte var nödvändigt, och glädjen över kvitteringen kom av sig en smula. Fernandinho bytte av Aguero och Yaya klev upp en steg som en släpande anfallare.

City hade under första halvlek problem med Evertons övertag i sett till spelare på mittfältet, men när Fernandinho klev in jämte Garcia gav detta stabilitet och en trygghet till laget, främst Nasri och Milner som slapp ta de värsta löpningarna hemåt.
Efter detta gick matchen ner i tempo någorlunda, men ändå en indikation på att City hade greppet om matchen. Everton gjorde några tappra försök till anfall ibland, och ansågs farliga när de väl tog steget upp. City hade få klara målchanser, men kunde ändå tränga sig igenom Evertons försvarsmur emellanåt. Ett anfall som var nära att resultera var när City kontrade med Yaya och Zabaleta, där den förstnämnda slog till en fin passning från kanten, men även här var Dzeko och de övriga där framme för långt ifrån för att kunna få en fot på bollen. När matchklockan hade nått 35 minuter var spelet en aning tillbakadraget och det var istället mycket kampmoment på mitten. Garcia fick bl.a. syna det gula kortet. När klockan tickade på mot halvtidsvila kunde City kliva upp i ett anfall när man på högerkanten skapade tryck mot Everton. Milner gjorde som han är bäst på, göra en snygg kroppsfint och sen slå ett fint inlägg mot boxen. Denna gång fanns Edin Dzeko på rätt plats, och med en nick som knappt hade styrfart for bollen in bakom Howard och Manchester City var i ledning. 1-2
Ett mål som var ett tecken på den styrkan och viljan City gång på gång under säsongen visat upp under halvlekarnas respektiva slutskeden.Att City fick med sig en ledning i paus var alltså inte oväntat, och absolut inte orättvist sett till matchbilden.

2:a Halvlek
Om den första halvleken startade trevande så var det motsatsen till hur den andra startade. I halvlekens första minut fick Everton en jättechans när Evertons bästa spelare för dagen Ross Barkley tog tag i bollen och startade en kontring. På Yaya-maner löpte han ifrån sina bevakningar och la bollen sedan fint till en löpande Naismith. Skottet som Naismith fick till var bra, men ännu bättre var Joe Harts räddning. Med snabb reaktion och smidighet kunde han styra bollen till hörna.
I minuten senare så skedde det som skulle visa sig vara avgörande. Signifikativt för topplag brukar vara att efter att lagets målvakt gjort en jätteräddning gör laget mål i anfallet efter och i detta fall skulle det även bli så.
City skapade ett anfall efter den resultatlösa hörnan som Everton skaffade sig. Bollen hamnade hos Fernandinho, som såg att Samir Nasri hade dragit sig ifrån sin bevakning. Med en fin öppnande passning fick fransmannen bollen till vänster i straffområdet. Samir gjorde en snygg fint och skickade sedan in en markpassning till en obevakad Edin Dzeko som bara satte foten till och 1-3 var ett faktum. Ett väldigt passivt försvarsspel, men väl så fint kombinerat av Manchester City.

Effekten av detta mål blev som väntat väldigt trevande. City backade hem någorlunda och lät Everton stå för bollinnehavet. Everton visade inga riktiga tendeser till att anfalla på riktigt och för stunden såg det väldigt bekvämt ut för Pelligrinis mannar. Känslan var att det tryggt, men ändå okontrollerat. För när Everton väl anföll så var det nervösa agerande i försvaret och stundals ängsliga ingripanden.

I matchens 65e minut skulle dock Everton ge inte bara sitt egna lag hopp, utan även titelkandidaten tillika rivalen Liverpool hopp. Everton hade skapat sig ett tryck på Manchester City som backade hem lite väl mycket. När Leighton Baines fick bollen på vänsterkanten var det ingen som satte press på den välfryserade britten utan kunde kontrollerat och enkelt motta ett inlägg in i boxen. Väl inne i boxen var det passiva ageranden från Kompany och Demichelis, och Kompanys landsman Lukaku kunde sätta huvudet till och reducera via stolpen. 2-3

I samband med målet valde även Pelligrini att byta in Aleksandar Kolarov och ta ut Yaya Toure. Hos undertecknad blev nervositeten ännu mer större när man insåg att det knappt fanns några kontringsspelare eller anfallspelare kvar, och vi hade 25 minuter kvar att spela.

Matchens sista fjärdedel var hos undertecknad ett stort mörker. Nervositen var alldeles för stor i detta läge och ögonen vågade knappt fästas mot tv-apparaten. Om man ska kunna sammanfatta det sista 20 utan att nämna panik och nervositet, så är det värt att nämna Manchester City hade två bra lägen att göra 2-4, och att Everton hade ett ypperligt läge att kvittera när Deulofeu fick citys försvar att agera koner. Deulofeu åkte slalom förbi tre-fyra spelare innan han avslutade från kanten, men även här visade Joe Hart att han är Premier Leagues bästa målvakt när det väl kommer till krita.

Edin Dzeko, som stod för två av lagets tre mål blev den sista kvarten matchens stora samtalsämne. Inte bara för sina två mål, utan även för skadan han ådrog sig. Bosnien verkade ha väldigt ont i axeln, men trots det så kom det aldrig någon läkarvård. Spelare och domare valde att vänta på att Edin skulle resa sig, vilket han inte gjorde. När väl läkarteamet kommit in och Edin hade fått vård hade det gått fem minuter, och många menade att Edin bara låg där för att maska, eftersom att bosniern kunde spela vidare. En väldigt bisarr situation.

Pressen ifrån Everton kom av sig de sista minuterna och de sex långa övertidsminuterna tickade på väldigt snabbt för att vara ifrån citys synvinkel. Trots detta kunde man inte sluta vara nervös innan domaren hade blåst av. När väl slutsignalen ljöd, så var det en oerhört lättnad tillsammans med glädje man kände.
Manchester City tar en oerhört tung seger och lägger ena handen på världens vackraste pokal. Med endast 180 minuter kvar av årets Premier League, där dessa minuter skall spelas hemma på Etihad mot lag som inte har något att spela för, är det mycket som ska till om City ska sjabbla bort detta.
Ett sådant läge vi sitter i nu är det svårt att se vart det ska gå fel. Förhoppningsvis hämmas laget inte allt för mycket av Sergios skada och tänker inte som jag skriver nu, att de har ena handen på pokalen.
Matcherna ska spelas och jobbet skall göras! Ikväll njuter vi av denna härliga seger, och ser sedan framemot nästa match. På onsdag kommer Aston Villa på besök, ett lag som vi har revansch att erfodra efter höstens förlust. Med det i tankarna samt att titeln står på spel, finns det inga tecken på att City inte saknar motivation.

TWO WINS FROM GLORY . NU KÖR VI HELA VÄGEN!

Matchen tre plus
+++ Edin Dzeko - Två oerhört viktiga mål
++ Joe Hart - Avgörande räddningar och stabil matchen igenom
+ Vincent Kompany - Vad hade vi gjort utan Vinny?