Försäsongssammanfattning
Om mindre än en vecka springer stolta Derby County ut till Steve Bloomer’s Watching för att möta det forna Premier League-laget Birmingham på Pride Park. Försäsongen har kantats av skador, dåliga resultat och ett experimenterade med uppställning och startelva. Nigel Clough, ledningen och laget har en hel del att bevisa inför de 28 000 som väntas på läktaren.
Missnöjet pyr bland Derbys anhängare. På engelska forum går diskussionerna heta kring vad som egentligen händer i klubben. Stadigt har gruppen med kritiska supportrar vuxit och är nu, redan innan säsongen startat, större än när demonstrationer utbröt utanför Pride Park föregående säsong. Nigel krävde efter säsongen 6 erfarna championship-spelare medan avgående lagkaptenen Robbie Savage menade att minst 10 spelare krävdes för att laget skulle fightas om topp 6. Ledningen gick kort därefter ut och lovade Nigel de 6 spelare han ville ha. Supportrarna lugnade sig mot detta löfte samt att man fram till premiären skulle få återlämna sina årskort mot full ersättning om man inte var nöjd med truppen. Nedan följer en sammanfattning av vad som hänt efter uppehållet och under försäsongen.
Ganska tidigt kom värvningarna igång och tidigare inlånade Theo Robinson, Jamie Ward och Frank Fielding värvades för småpengar. Fielding får ses som den mest rutinerade med startplats i U21 för England i somras medan Ward fortfarande inte kan kallas erfaren Championshipspelare då han mest stått för en del inhopp i Sheffield Utd samt några riktiga klassframträdanden under en halv säsong i Derby. Theo Robinson blandar speed och engagemang med korpenmässig första touch och avslut som likväl kunde tillhört vår flyktade mittback Darren Moore. Han får anses som en joker med andra ord…
Jason Shackell värvades för 750 000 pund från Barnsley med Addison skickat på lån i motsatt riktning. Jason är ”as solid as they come” för att citera en supporter men har plågats av skador under försäsongen. Klart är i alla fall att han klassas i kategorin ”erfarna championshipspelare”.
Chris Maguire och Craig Bryson hämtades från Skottland inför säsongen och får anses som oprövade på Championshipnivå. Maguire är enligt rapporter en snabb och lovande striker som är rivig men extremt ojämn. En sekunden gör han tre gubbar för att sedan missa en 3 meterspass med 5 meter. Bryson såg lovande ut som defensiv mittfältare men skadades även han tidigt och har sedan dess inte gjort något större väsen av sig.
Från Nottingham hämtades Nathan Tyson på en free transfer och detta mottogs med blandade känslor från supporterhåll. Nottinghamspelare i allmänhet och flaggviftande sådana i synnerhet ogillas ju av de flesta Ramsare. Nathan firade ett mål på City Ground med att vifta med hörnflaggan framför Derbyklacken vilket väckt en hel del ont blod. Våra fans glömmer aldrig en oförrätt och medan 1 av tio stödjer Natahan kommer 9 av 10 troligen bua ut honom å det grövsta när han anländer till Pride Park. Men, precis som med Commons, har Nathan alla chanser att bevisa sin duglighet och vinna över supportrarna på sin sida. Då måste han dock först upphöra att bomma tre uppenbara lägen per match vilket varit något av hans signum under försäsongen.
Sist och även minst meriterad inkom Adam Ledzdins från Burton. Han är en 24-årig målvakt skolad i Birmingham och Burtonfansens ”Player-of-the-year”. Att döma av tröjnumret är Adam andramålvakt bakom Fielding men framför Bywater. Enligt rapporter finns det ingen spelare i dagens trupp som fightas så hårt som Adam på träning och match. Han skall enligt supporteruppgifter vara fast besluten om att ta sin sista chans som fotbollsproffs och kommer ge Fielding en fight ända in i kaklet om målvaktströjan. En härlig konkurrenssituation har uppstått bland målvakterna med andra ord.
Efter att ha missat Waghorn, Bowyer, Phillips och Eustace så förefaller det som att ledningens löften om 6 etablerade ccc-spelare inte kommer att infrias. Det råder ifrån supporterhåll delade meningar om det är Nigel eller ledningen som skall beskyllas men klart är i alla fall att en del årskort troligen kommer att lämnas igen även om nog en hel del supportrar är så sugna på fotboll att de trots besvikelsen kring truppen kommer att sitta kvar på sina platser. Frågan som alla ställer sig är dock, varför ersätts aldrig Hulse, Commons, Varney och Moxey m.fl som alla gett bra betalt?
Träningsmatcherna har sannerligen inte varit något att hänga i julgranen i år. En hel del torsk mot mindre meriterat motstånd och en orgie i missade målchanser från många fötter. Nigel har startat med formationen 4-1-3-2 i stil med förra säsongen. En stor skillnad är dock att targetrollen (som då innehades av Hulse, Kuqi och Porter) helt skrotats till förmån för snabbare och klurigare spelare. En aning Barcelonainspirerat hoppas Nigel att vi skall spela med andra ord. Av kreatörerna bakom forwardsparet finns bara Cywka kvar då Bueno och Commons flyktat. Som defensiv mittfältare kommer mycket ansvar läggas på Bailey som får agera ankare själv medan Savage’s roll skrotats helt till förmån för extra fire power högre upp i banan. Förhoppningen är att ytterbackarna skall orka mala på längs sidlinjerna och att lagets bästa spelare (Brayford) kommer att göra så råder det inga tvivel om. På vänsterkanten är det dock högst osäkert med Roberts som varit minst sagt ojämn... Centralt är förhoppningen att Barker och Shackell på sikt skall stänga till och när dessa är friska tror jag nog så kommer att bli fallet med ligans bästa mittbackspar. Dock ser vi väldigt tunna ut kring Bailey och jag tror att Derby, med denna taktik, kommer återfinnas på en hel del måltipskuponger framöver. Det kommer helt enkelt hämtas ut en hel del bollar ur lökpåsar i båda ändar kan man tänka sig...vi kommer nog få se en del rolig fotboll på Pride Park om inte annat.
Skribentens reflektioner kring dagens Derby är att vi nog blir något av en ”black horse” i år som kommer att skrälla en del men också torska mot nykomlingar och bottenlag. Truppen är nog aningen bredare i år men samtidigt går vi in i säsongen med tunga skador på Barker och Green. Avskanaden av Commons och Bueno (när den lille spanjoren var i form) kommer att lysa igenom då vi nu endast har Cywka som kan göra sin man och skapa ett läge från ingenting. Att polacken hamnat i frysboxen är utifrån ett av Nigels absolut mest inkompetenta drag. I övrigt ser det i dagsläget ut som att mycket kommer att hänga på Bailey som skall agera ankare trots sin ringa erfarenhet och på senare tid frekventa skadebenägenhet. Det är en stor chansning som kan gå åt vilket håll som helst. I övrigt är Nigel införstådd med problemen och efterfrågar ytterbackar, innermittfältare och forward innan truppen känns fullgod. Ledningen levererar i denna fråga noll och ingenting varför vi får hoppas att våra ynglingar kan leverera.
Förutom överlevnad har undertecknad tre önskemål inför säsongen:
- Måtte Mark O’Brien (debuterade som 16-åring) som fightat sig tillbaka till fotbollen, Derbys A-lag och U21-landslaget efter en hjärtoperation ges chanser i A-laget igen. Sådana fighters växer inte på träd i Derby.
- Måtte Chris Riggott’s skadehelvete vara passé och att han får göra, minst, en sista hel och framgångsrik säsong i sin Derbytröja där han visar vilken stor spelare han hade kunnat vara. If Riggott Scores we are on the pitch lär höras när/om Derbys store son återvänder till Pride Park 2011.
- Måtte vi ta revansch på Nottingham efter senaste säsongens debacle. Ett mål där och allt är förlåtet Nathan!
