En svart dag på London Stadium
West Ham förlorar det hyperviktiga mötet mot Burnley med 0-3. Vi förlorar också vårt ansikte pga ett gäng idioter som springer in på planen. Hoppas ni sett er sista match.
Jag måste börja med de svarta scener vi sett från matchen. Jag skäms att det finns de som kallar sig West Ham supporter som beter sig som tvättäkta idioter. Bort med er, vi andra Hammers behöver inte er.
Givetvis ska man få protestera och vädra sina åsikter. Vi lever tack och lov i en demokrati. Så West Ham supportrar ska absolut kunna vädra sitt missnöje och protestera mot ledningen. Jag är inte heller nöjd med dem. Jag tycker också att de lovat en massa som de inte hållit. Jag tycker också att de gjort flera felaktiga beslut och bedömningar. Jag tycker dock inte att man får använda vilka medel som helst för att uttrycka sitt missnöje. Därför hoppas jag att de som stormade planen har varit på sin sista fotbollsmatch.
Jag har ingen lust att skriva mer egentligen, för jag mår skit över vår situation både tabellmässigt men även det som rör vår klubbs innersta. Det känns inte bra på något sätt. Är det då kört? Kommer vi att åka ur den här säsongen?
Nä det är inte kört. Tycker vi gör en bra första halvlek. Vi hade dock behövt sätta en boll i mål. För när Burnley gör första målet så är det en vanvettigt hög uppförsbacke. Att det sedan snabbt blir 0-2 så är det gameover. Burnley är alldeles för bra för att vi ska kunna hämta upp 0-2. Att sedan Joe Hart som åter var i målet bjuder på 0-3 på ett mycket taffligt sätt gör inte saken bättre. Hoppas vi har sett det sista av honom också i en West Ham tröja. Det var helt fel av dig David Moyes att placera honom i målet. Han är för osäker och har ett för sargat självförtroende.
Tillbaka till första halvlek. Vi hade behövt lite tur där. De tre fina lägena vi har för Marko Arnautovic, Joao Mario och Manuel Lanzini hade behövt bli ett mål i alla fall. Vi borde även haft en straff när Aaron Lennon tar med handen. Men när det går dåligt, då har man inte den där lilla turen på sin sida. Jag hoppas innerligt att vi kan få lite tur så att vi ändå kan se till att vi har tre klubbar bakom oss när tabellen slutskrivs den 13 maj.
I andra halvlek så är Burnley bättre än oss och de tar vara på sina chanser. Det är skillnanden mellan lagen. De borde dock ha fått en utvisning när Lanzini blev kapad med sträckt fotsula mot sin fot. Kommer vi då att åka ur? Vem vet? Risken finns absolut, det är ett skrämmande läge. Vi har dock allt i våra egna händer. Det är också fler klubbar i botten som inte mår bra. Vi möter en nästa match mot Southampton den 31 mars i en hemmamatch. Vinst där och vi kan mycket väl klara oss kvar. Förlust? Ja då är jag rädd att vi åker ur.
Här är laguppställningar och matchfakta:
West Ham United: Hart, Collins, Ogbonna, Cresswell, Antonio, Kouyate, Noble (c), Zabaleta, Mario (Chicharito 71), Lanzini, Arnautovic.
Avbytare: Adrian, Evra, Rice, Cullen, Browne, Hugill.
Gula kort: Cresswell, Lanzini.
Burnley: Pope, Lowton, Tarkowski, Mee (c), Ward, Lennon, Cork, Westwood, Gudmundsson, Hendrick (Wood 61), Barnes (Vokes 89)
Avbytare: Lindegaard, Nkoudou, Bardsley, Marney, Long.
Mål: Barnes 66, Wood 70, 81
Gula kort: Westwood, Lennon
Domare: Lee Mason
Publik: 56 904. Där vi återfinner många riktiga supportrar och ett mindre gäng idioter, jakasses som åter dragit West Ham ner i skiten.
