Sheffield U - Manchester U1 - 2
Fem tankar om vinsten mot Sheffield United
På en känslosam kväll lyckades Man United ta tre pinnar trots att spelet var långtifrån imponerande. Vinsten var välbehövlig men samma problem kvarstår i Man United där man förlitar sig på individuell briljans i segrarna. Erik ten Hag ska tacka sina två oväntade målskyttar för arbetsron.
1. Ett håglöst Man United i första halvlek
Inför matchen satt jag och tänkte att säsongen kanske vänder nu efter den otroliga comebacken mot Brentford. På planen kommer vi att se ett sammansvetsat och hungrigt Man United som ska sätta press direkt mot tabelljumbon. Detta visade sig vara naivt tänkande då Man United fortfarande inte har något offensivt spel och saknar kontroll i alla lagdelar. Det var chansningar med konstant långbollar där man hoppades att Rashford eller Højlund skulle göra något magiskt på egen hand. Under större delar av den första halvleken blev United nertryckt av tabelljumbon. Om Man United inte klarar av pressen från Sheffield United, hur ska de kunna hantera Man City nästa helg?
2. Onanas & Maguires prestation
Han verkade behöva ett byte i första halvlek och Altay Bayindir såg ut att få göra sin debut för United. Men kamerunaren var kvar på planen och stod för en gedigen insats. Han kommer ut bra när han plockade ner farliga inlägg och höll det rent med sina räddningar. Det är ingen bländande insats men en som han säkerligen behövde. McBurnies straff är helt perfekt och det finns inte en målvakt på jorden som kan ta den. Däremot blir hans räddning på Brewsters skott i början av andra halvlek matchavgörande. Gjorde allt rätt förutom att han inte fick hålla nollan.
Harry Maguire tycker jag också nämnas då han sällan faktiskt hyllas när han gör bra ifrån sig. Jag tycker överlag han stod för en bra match försvarsmässigt och såg stabil ut. Använde sin fysik på ett bra sätt och vann varje luftduell. Det känns som han har höjt sig efter att Bruno Fernandes tog kaptensbindlen och visat en kämpavilja att vilja spela för United trots han har haft det tufft. Det är fint att se två bra prestationer från två spelare som har underpresterat den senaste tiden.
3. Den känslomässiga berg och dalbanan.
Det är inte lätt att vara en Man United-supporter för stunden eftersom hoppet dödar en. Ena minuten firar man ännu ett McTominay mål. Nästa minut orsakar den skotska målskytten en straff på grund av hands. Det är anledningen till att man både hatar och älskar fotbollen. Detta mönster upprepar sig i flera matcher där Man United kastar bort sina bra perioder genom individuella misstag. Dessa misstagen kommer oftast kort efter Man United har gjort mål där laget av någon anledning bara kapitulerar. Är det mentalt eller är det taktiskt? Erik ten Hag måste komma till roten av detta problem för det har straffat United flera gånger i årets säsong och det var nära att det blev kostsamt idag.
Dagens vinst kändes mer som en lättnad eftersom tre poäng ska bara in på kontot när man möter Sheffield United. Sättet Man United vinner gör dock ingen glad och det är uppenbart att detta inte kommer hålla på långsikt om det fortsätter. Men för stunden får vi njuta av vinsten tills vi är tillbaka med ångesten på tisdag igen.
4. Garnachos inhopp
Jag blev förvånad när jag såg Antony i startelvan före både Mason Mount och Alejandro Garnacho. Antony har dels varit borta ett tag och har inte imponerat i årets säsong. I matchen var han rädd på bollen, tveksam i sina beslut och tar löpningar som inte leder till något. Jag personligen tyckte att Garnacho behövdes i matchen och ten Hag kände desamma. Garnacho tyckte jag med sitt inhopp höjde United direkt och det blev genast ett mer offensivt spel. För stunden tycker jag att han bör vara ordinarie. Han visar en tro och ett mod som fattas i många andra spelare. Hans förarbete ledde fram till Dalots läckra mål och Man United borde ha gjort minst tre eller fyra mål med alla omställningschanser i slutet. Jag skulle inte bli förvånad ifall han startar i Manchesterderbyt nästa helg.
5. En seger för Sir Bobby
Vinsten tillägnar vi till den största spelaren som Manchester United nånsin har haft. Sir Bobby Charlton var allt det vi älskar med Man United. En lokal talang uppfostrad i Sir Matt Busbys fotboll och som vann allt man kunde vinna. Sir Bobby visade även hur stark den mänskliga själen kan vara då han tio år efter Münchentragedin blev europeisk mästare med Manchester United och fullföljde drömmen han startade med Busby Babes. Ordet legendar räcker inte för Sir Bobby, han är mycket större än det.
”There´s only Bobby Charlton”
”United tar tre pinnar men det var långtifrån en bra insats. Vad behöver fixas i United för stunden? Skriva era tankar i kommentarsfältet"
GGMU
