West Ham - Newcastle
Hammaren mot Skatan
Newcastle beger sig till östra London i jakt på nya poäng.
Läget hos skatorna
Läget i Englands nordöstra är mycket bra för tillfället. Newcastle har precis som föregående säsonger under Benitez hittat storformen under våren med den lilla bonusen i år att man har tjuvstartat lite. Och den tjuvstartningen är nog kopplat till klubbens rekordvärvning(som kostade nästan hälften av vad Felipe Anderson kostade för West Ham) Miguel Ángel Almirón. Man kan inte låta bli att inte vara massivt imponerad av paraguyanen. Han har demonstrerat sin otroliga speed och finess men han har också visat på sin enorma nästintill obegränsade lungkapacitet där han försökte och i princip lyckades med att springa sönder Huddersfield och Burnleys försvarslinjer. Och det blir ju inte mindre imponerade att MLS säsongen slutade i december och Almirón hade alltså inte spelat en match på över 2 månader när han kom till Newcastle.
Men det är inte bara Almirón som ligger bakom den ökade optimismen och de uppgraderade resultaten. Newcastle inledde säsongen katastrofal uselt med endast 2 poäng på de 10 första matcherna. Man hade episkt otur kan man säga då man inledde med det klart svåraste spelschemat av alla klubbar. Förlustsvit ledde till ett uselt självförtroende för spelarna(Lascelles exempelvis var helt under isen under hösten) samtidigt som den defensiva balansen från våren var borta. Lejeune åkte ju på en långtidsskada under försäsongen. Fernandez gjorde sitt bästa som ersättare men det var en nedgradering från föregående år och Yedlin fortsatte att vara ligans sämsta högerback förmodligen och Diamé nådde inte alls samma höjd som på våren.
Men sedan introducerades nyförvärven Ki, Schär och Rondón på allvar och kom in i laget samtidigt som Benitez började klura på en ny formation för att den defensiva stabiliteten skulle återfinna sig. Och han fann den. I en ny 5-4-1/3-4-3 formation. En formation som jag inte tror att Benitez har kört med tidigare i sin karriär. Formationen passar i alla fall Newcastles material formidabelt och många spelare har fått sig ett uppsving. Jamaal Lascelles har funnit sig själv igen efter nyår, Rondón och Schär som nämndes tidigare har blivit fundamentala nyckelspelare för systemet. Och Yedlin får spela i sin naturliga position som wingback där hans offensiva färdigheter kommer fram samtidigt som hans defensiva svagheter maskeras. Faktum är att om man ignorerar de tio första matcherna för säsongen så har Newcastle under de 18 senaste matcherna presterat som ett lag på övre halvan.
Sedan har två stycken spelare i truppen blivit som fantastiska nyförvärv i de senaste matcherna. Sean Longstaff är namnet på allas läppar. Och det förstår man ju eftersom det är ett fantastiskt namn som hör hemma i ett Tolkien-äventyr snudd på. Men det är framförallt 21-åringens prestationer som har gjort honom till the talk of the town. Han har jämförts dagarna i ända nu med Michael Carrick men mycket av det är nog kopplat till de bådas nordöstra rötter. Men Longstaff har inte agerat som en spelare som gör sin första A-lagssäsong om man säger så. Mognaden präglar hans spel och han har gjort sig helt opetbar och försatt Ki och Shelvey till bänken.
Men hans mittfältspartner behövs nämnas också. De flesta hade nog börjat räknat Isaac Hayden som döttkött. Han har innan Ki, Shelvey och Diamés skador bara fått nöjt sig med kortare inhopp och i somras och nu i vintras så har han ryktats bort från Newcastle. Det mesta tydde på att han skulle lämna om Newcastle fick in någonting nytt. Men affären med Benfica angående Andreas Samaris föll isär och Hayden blev således kvar. Och det var verkligen tur i oturen att det hände eftersom Hayden inte har gjort en dålig match sedan han fick chansen i startelvan igen. Framförallt måste man säga att Longstaff och Hayden har framstått som ett väldigt kompatibelt innermittfältspar vars färdigheter matchar varandra väl.
Undrar hur många som trodde inför säsongen att när våren skulle nalkas att Shelvey, Ki och Diamé skulle befinna sig utanför startelvan?
Rafael Benitez har inga skador på någon ordinarie spelare för stunden och kan därför ställa upp med ett helt ordinarie manskap. Han lär fortsätta på en startelvan som gjort det så bra på sistone. DeAndre Yedlin lär dock vara tillbaka i startelvan istället för Manquillo som startade senast mot Burnley.
Förmodad startelva: 5-4-1: Dubravka; Yedlin, Schär, Lascelles, Lejeune, Ritchie; Peréz, Longstaff, Hayden, Almirón; Rondón.
Läget hos The Hammers
West Ham inledde också säsongen knackigt med fyra raka förluster och med ett försvar som stod vidöppet för motståndarna. Jag minns hur härligt det var med alla hjärncellsbefriade åsiktsmaskiner som började prata om att Pellegrini levde farligt knappt innan han ens anlänt på träningsanläggningen med en helt nyinvärvad startelvan. Absolut ingen med någon form utav förståelse för den här sporten hade förväntat sig att framgången för West Ham och chilenaren skulle komma på en gång med dem förutsättningarna. Men den kom relativt snabbt ändå måste man säga. Redan i 5:e omgången började spelet sätta sig för West Ham när man besegrade Everton med 3-1 på bortaplan i en imponerande insats. Sedan lyckades man även spela ut Manchester United kort därefter. I mitt tycke har Pellegrini gjort ett hyfsat första år. Även om West Ham satsade enorma pengar under sommaren så är det inte möjligt att köpa sig till framgång nuförtiden(fråga Fulham) utan det krävs kompetenta taktiska idéer och det tar tid att implementera. West Ham har tagit ett tydligt steg framåt under chilenaren hittills.
West Ham har hyfsad form med två kryss mot Liverpool och mot ett klurigt Crystal Palace på bortaplan och sedan har man i de två senaste matcherna besegrat Fulham utan större svårigheter och stått upp väl mot Manchester City.
West Ham har en dystrare skadesituation än Newcastle där nyförvärven Yarmolenko, Jack Wilshere och Carlos Sanchez sedan tidigare är långtidsskadade vilket givetvis är rejält oturligt för West Ham och Pellegrini då alla tre var invärvade som tilltänkta startpjäser. Mindre otur gällande Wilshere kanske då sannolikheten kändes tämligen hög att han tyvärr skulle gå sönder. Även Winston Reid saknas och Arnautovic och Balbuena har lite frågetecken kring sig.
Förmodad startelva: 4-2-3-1: Fabianski; Zabaleta, Diop, Ogbonna, Cresswell; Rice, Noble; Antonio, Snodgrass, Anderson; Hernández.
Det känns som en väldigt spännande och oviss match på förhand detta. Såg att West Ham redaktionen skulle bli besvikna om West Ham inte tog tre poäng här, jag skulle inte bli besviken om Newcastle förlorade men jag skulle bli ganska så förvånad.
Matchen sänds med start klockan 18:00 på Viaplay och på Viasat Sport Premium.
