Har de Engelska lagen förlorat sin identitet?
Varför är de engelska klubbarna så svaga i Europa? Det är inte många år sedan de engelska klubbarna var tongivande i det internationella spelet.
År 2008 är ett spännande år på många sätt. En del brukar tala om startskottet på finanskrisen andra kanske minns att det var två engelska lag som drabbade samman i finalen av den säsongens Champions Leauge.
Talar vi om fotboll så var det även startskottet på det spanska enväldet med vinst i EM 2008 som följdes upp av VM segern i Sydafrika 2010 för att därefter fullborda trippeln med seger i EM 2012.
Den spanska armadan regerade i Europa och i England var det bekymmrade miner efter att landet inte kvalificerat sig för EM 2008.
Under slutet på de förra årtiondet klarade sig de engelska klubbarna bra i det internationella turneringarna. När väl lagen kom till slutrundan blev de rejält utspelade av de spanska toppklubbarna. Detta medförde att många lag började spela ett "possesssion" spel som sidledsgiganterna från katalonien. Men även Bayern Munchen hämtade inspiration, tränare och spelare från Spanien.
De engelska klubbarna styrka har alltid varit att de brutit mönster i Europa. Ofta har det handlat om hårt jobb, fysisk fotboll med snabba bollar upp mot forwards, tillbaka spel, ut med bollen på kanten och tidiga stenhårda inlägg bakom motståndarnas backlinje.
Forwards har alltid offrat sig hänsynslöst på inläggen och en mittfältare likt Frank Lampard har följt upp i andra våg för att avsluta som "andravåg".
Under de sista fem åren har flertalet hämtat sina tränare från utlandet, Samtliga etablerade så kallade topplag har utländska tränare och av topp 10 lagen i ligan är det endast Alan Pardew i Crystal Palace som är engelsman.
Frågan är om de engelska klubbarna inte tappar sin identitet när man fullständigt försöker kopiera den spanska possession modellen med att vårda bollen i alla lägen.
Risken är att lagen blir en dålig kopia på orginalen och därmed ett enkelt bondeoffer för snabbfotade och kvicka lag som satsar på snabba omställningar.
För egen del så hoppas jag att Pellegrini agerar smart i morgondagens match mot Mönchengladbach och tar hem laget och låter bortalaget komma upp en bit i plan för att få de ytor som krävs för omställningar.
Tyvärr så är jag rädd för att han i vanlig ordning "spelar det vanliga spelet" med ett otal passningar runt - runt som ger motståndarna möjligheten att såra oss där det gör mest ont, i ytan till vänster bakom vår backlinje.
Denna yta finns mellan/bakom Kolarov och Mangala där upphoven till de flesta baklängesmål startar.
