Manchester C - Monaco
5 - 3

Hela havet stormar på Etihad Stadium

I en fullkomligt galen match gjordes hela åtta mål mellan City och Monaco. De rödvita hade ledningen med både 2-1 och 3-2 men det räckte inte då City till slut tog en blytung seger i en av de galnaste matcherna som någonsin har spelats på Etihad Stadium.

Manchester City 5-3 Monaco
25’ 1-0 Sterling
31’ 1-1 Falcao
39’ 1-2 Mbappe
57’ 2-2 Aguero
60’ 2-3 Falcao
70’ 3-3 Aguero
76’ 4-3 Stones
81’ 5-3 Sane

Citys elva:
Caballero
Sagna-Stones-Otamendi-Fernandinho
Yaya
Sterling-Silva-De Bruye-Sane
Aguero

Bänk: Bravo, Zabaleta, Fernando, Delph, Navas, Nolito, Iheanacho.

Statistik från Livescore:
Avslut på mål: Manchester City 6-6 Monaco
Avslut utanför mål: 1-7
Bollinnehav: 63-37
Hörnor: 5-6

En fullständigt galen match!
Herrejösses! Vad hände? Sterling gjorde 1-0 till City i den 25:e minuten och efter det var den galna matchen igång. Falcao och Mbappe både kvitterade och tog ledningen till Monacos fördel. Sedan kom den kontroversiella straffsituationen då en utrusande Subasic fick Aguero på fall. Dock blev det gult kort för filmning på Aguero till hemmapublikens stora förtret istället för rött kort på Subasic och straff till City. Det var inte alla hjärtans dag-stämning på arenan efter den första halvleken om jag uttrycker mig så.

Inte blev det lugnare efter inledningen på den andra halvleken. Direkt tilldelades Monaco en straff och en redan uppretad City-publik var nu i upprorsstämning. Otroligt nog tappade sedan Subasic in Agueros avslut i mål vilket innebar en kvittering men bara minuter efter utnyttjade Falcao ett enkelt misstag av Stones och lobbade in ledningsmålet för Monaco. Nu kändes det näst intill kört för City. Men skam den som ger sig. Med 20 minuter kvar bombade Aguero in kvitteringen på volley och därefter fortsatte showen när Stones tog revansch och Sane tog ännu ett steg mot att bli Citysupportrarnas nya kelgris. Detta var en match som innehöll allt! Fantastisk glädje, förfärlig irritation, hopplöshet, framtidstro och total eufori. Skulle varje fotbollsmatch vara så här skulle man aldrig ha tråkigt igen men antagligen skulle produktionen av hjärtstartare ute i världen behöva dubbleras.

Vikten av spelare som aldrig ger sig
Det är svårt att peka ut enskilda spelare och det är svårt att komma på enskilda punkter som gör den här matchen rättvisa. Men jag ger det i alla fall ett försök. När jag tänker på tre spelare som gick från zero to hero under dessa 90 minuter tänker jag på Aguero, Stones och Caballero.

Målvakts-Caballero öppnade matchen mycket skakigt. Uppenbarligen hade Pep beordrat tiki-taka-spel även i pressat tillstånd i närheten av eget mål i början av matchen. Då Willy inte har världens bästa fötter blev det något som ett högt pressande Monaco var nära att utnyttja flera gånger när Willys tänkta passningar blev rena rama indianarna. I den 31:a minuten släppte City in 1-1 och orsaken var en misslyckad passning rakt ut i ingenstans mitt framför backlinjen av Willy. Slutligen utnyttjade Falcao misstaget när han nickade in bollen på Fabinhos inlägg. Efter denna situation var Willy inte ens vatten värd och målvaktskrisen i Manchester City var ett faktum. Men i början av den andra halvleken vände allt för Willy. Vid ställningen 2-1 till Monaco tilldelades de en straff och hade de satt den hade det kunnat vara tack och god natt i årets Champions League för City. Dock räddade Willy Falcaos straff och på slutet räddade han återigen från Falcao. Hade han inte gjort denna fantastiska benparad hade det inneburit 5-4. Willy är en av kvällens stjärnor, även om det började mycket illa för honom.

I första halvlek byggde Aguero vidare på sin svaga insats mot Huddersfield. En redan usel halvlek blev ännu värre när han i den 34:e minuten föll i straffområdet efter att Subasic i full fart glidit ut mot honom medan han slutligen blev varnad för filmning efter att han föll. Aguero såg inte ut som världens lyckligaste spelare när han vandrade in till halvtidsvilan men herrejösses vad Argentinaren skulle ta revasch i andra halvlek! Två mål och en assist senare får vi konstatera att Aguero kanske var den starkast bidragande spelaren i det mest kritiska läget när matchen vände till Citys fördel.

Stones hade till stora delar en motig match. Det var på väg att bli en sådan där match då man funderar på om Stones någonsin kommer bli en mittback av högsta kvalitet. Han var inte ensamt ansvarig för något av de två första målen, men inte helt utan skuld heller. Dock stod han för ett katastrofingripande när han förlorade en duell mot Falcao, som sedan gjorde 3-2. Detta bara minuter efter att City kvitterat. Jag vågar inte ens tänka mig vad som pågick i Stones huvud när han såg att Falcaos lobb gick i mål. Att han därför hade kraft nog att peta in 4-3 i den 76:e minuten är värt att imponeras över. Ett tag kändes det som att den framtida synen på Stones som fotbollsspelare balanserade på en skör tråd. Nåja, men att han skulle kosta City den här CL-kampanjen kändes i alla fall troligt. Att han med dessa potentiella jobbiga tankar kliver fram och gör kanske matchens viktigaste mål är oerhört imponerande.

Fotbollsspelare kan ha många viktiga egenskaper. Men efter att ha sett Willy, Aguero och Stones ikväll undrar jag om inte en av de viktigaste egenskaperna är never say die-attityden. Att ha spelare i sitt lag som aldrig ger sig oavsett hur illa det ser ut måste vara en av de viktigaste förutsättningarna för att skapa ett vinnande lag.

Defensiva frågetecken
I skrivande stund känner jag mig euforisk efter den här matchen. Men som alltid finns det moln på himlen. Att göra fem mål mot Monaco är fantastiskt, men att släppa in tre är illa. Ännu värre blir det när man tittar på hur målen släpptes in. Överlag började försvaret skakigt. Pep och Spelarna verkade tro att de var Barcelona när de var som bäst. Även fast Monaco pressade högt skulle försvararna och Willy spela sig ur de allra mest pressade situationerna med kortpassningar. Det kostade till slut, första målet föranleddes av en helt misslyckad passning av Willy som hamnade mitt ute i tomma intet. Hade Willy bara sparkat i väg bollen så långt och högt som möjligt hade det där aldrig hänt.

2-1 målet hade inte med korta passningar i pressade lägen att göra. Däremot en hel defensiv som var mer frustrerade över en utebliven straff än koncentrerade på spelet. Det utnyttjade Monaco när det slog en snabb frispark på mittplan, bakom Stones och Otamendi men framför Mbappe, som snyggt bombade in bollen bakom en chanslös Willy. Även fast det var snyggt så var det ett mycket billigt mål som skvallrade extra mycket om hur ofokuserade Stones och Otamendi var i den här sekvensen.

Det tredje målet har jag redogjort för tidigare och det var när Stones vek ner sig i en närkamp mot Falcao. Gissningsvis får Stones försöka lägga på sig något kilo på rätt ställe framöver. Att förlora individuella närkamper på det sättet håller inte i Champions League.

Utöver dessa försvarsmissar får vi inte glömma att Glik var nära att nicka in en hörna, Falcaos farliga lägen samt hans straffmiss. Monaco kunde gjort fler mål om de varit effektiva.

Offensiv briljans
Lika mycket som det går att klaga på försvaret går det att berömma anfallet. Även fast offensiven var lite småtrög i första halvlek minns vi framför allt Sanes helt formidabla förarbete innan Sterlings mål. Innan dess får vi heller inte glömma De Bruynes fantastiska inlägg som Aguero borde förvaltat. Antagligen borde City fått en straff i slutet av första halvleken när Aguero fälldes.

Ironiskt nog var det en målvaktstavla som började Citys målproduktion i andra halvlek. Subasic tappade förvisso in Agueros skott men vi får i denna sekvens inte glömma Sterlings fantastiska bollvinst och förarbete på egen planhalva. Vi fick efter det beundra Agueros vackra mål som betydde 3-3, en väl slagen hörna från Silva bombade han in på volley. Roligt nog var det även en hörna som föranledde det fjärde målet när Stones gick från zero to hero på en spark. Sista målet var även det underbart att beskåda. Silva passade till Aguero som serverade öppet mål till Sane, som går från klarhet till klarhet. Med en sådan här fantastisk offensiv som Yaya, De Bruyne, Silva, Sterling, Aguero och Sane bjöd på har vi uppenbarligen råd med att ha ett skakigt försvar längst bak.

Jag måste även belysa att City för en gångs skull var effektiva! Totalt sju avslut resulterade i sex avslut på mål, som resulterade i fem gjorda mål! Denna effektivitet har vi inte blivit bortskämda med den här säsongen!

City mot kvartsfinal!
Man trodde inte på avancemang i halvtid, när City låg under med 2-1 och nyss såg ut att ha blivit blåsta på en klar straff som borde medfört ett rött kort på Subasic. Viasat-studion tyckte dock domaren gjorde rätt och yttrade kommentarer som ”man måste ta en smäll för att få straff”. Det var kanske den mildaste smällen denna afton men det är bara att konstatera att City reste sig efter varje smäll och tog en blytung seger. Nu har City goda förutsättningar att gå vidare i Champions League, även fast Monaco har tre bortamål. Men City kan alltså förlora i Monaco men ändå gå vidare och kryss eller seger är City definitivt vidare på. En förlust med två mål eller mer är vad som krävs för att Champions League-äventyret ska avslutas i Monaco.

Men med Cityspelare som kan resa sig likt de gjorde ikväll lär äventyret fortsätta.