Inbytt Berbatov fixade segern

Trots en man mindre i 19 minuter lyckades United göra mål och besegra Bolton med 1-0. Dimitar Berbatov kom in i halvtid och tog i 89:e minuten vara på målvakten Jussi Jaaskelainens misstag efter att Jonny Evans innan dess sett rött kort i sin återkomst efter skada.

Först fick inhopparen Matt Taylor gott om yta i Uniteds trebackslinje och chansen att punktera matchen med ett mål för Bolton. Han missade. Istället klantade sig Jussi Jaaskelainen och bjöd Dimitar Berbatov på segermålet för United. Efter ett distansskott av Nani styrde målvakten bollen rakt i famnen på bulgaren, som enkelt rullade in bollen i mål.

Allt detta hände efter att Jonny Evans med kvarten kvar av matchen gått in med båda fötterna, gjort slut på Stuart Holdens match och helt korrekt synat det röda kortet – i en situation som faktiskt var såg lindrigare, eller åtminstone mer försvarbar ut, än den där Liverpools Jamie Carragher gick in mot Nanis knä för bara ett par veckor sedan och fick gult. Stuart Holden gick även han in med dobbarna först i en 50-50 situation som Evans våldsamt vann.

BÖRJADE PÅ BÄNKEN
Trots det akuta skadeläget ställdes ett starkt lag på planen i matchen mot Bolton. Sir Alex Ferguson valde att satsa på Javier Hernandez framför ledaren i skytteligan Dimitar Berbatov, som fått nöta mycket bänk den senaste månaden. Med Antonio Valencia och Nani på kanternas samt Ryan Giggs på innermittfältet var det en offensiv uppställning som startade matchen.

Det märktes dock på spelet att det varit spel i Champions League i veckan. Tempot var lågt, United hade svårt att dyrka upp Boltons försvar och trots ett stort bollinnehav uteblev målen. Två byten gjordes redan i halvtid då Berbatov och Fabio da Silva ersatte Hernandez och Wes Brown. Kanske för att röra om lite i grytan då ingen av de utbytta varit direkt dåliga eller åkt på några tydliga smällar. Hernandez hade tvärtom varit ganska pigg, men så många gånger förut visade sig Ferguson från sin mer synska sida.

Den avstängde bossen styrde och ställde via telefon (med sladd, ingen jäkla mobil!) direkt ned till René Meulensteen på ledarbänken. Chefen avtjänade ju sin första av fem matcher på läktaren efter FA:s löjeväckande uppvisning i maktmissbruk (åsikts- och yttrandefrihet gäller som bekant inte för fotbollstränare).

Och redan efter tio minuter fick Sir Alex något att kommentera. Tyst för sig själv på läktaren givetvis, inte i media. Domaren André Marriner hamnade då i fokus efter att ha vägrat blåsa straff för United, trots att mittbacken Gary Cahill klart och tydligt täckt Javier Hernandez direktskott med armen utanför kroppen. Jag kan inte för mitt liv förstå hur man kan fortsätta med denna slantsingling om straff eller inte vid handssituationer.

Efter 25 spelade minuter gick ett sus genom publiken på Old Trafford. Wayne Rooney drog till direkt på volley efter ett högerinlägg och fick se bollen efter en perfekt träff segla mot måltaket, dock rakt på en välplacerad Jussi Jaaskelainen. En leende Rooney förstod förstås hur nära han varit ett nytt drömmål, som det mot Manchester City.

Hernandez kom återigen mycket nära sitt sjätte mål på lika många matcher när han efter en halvtimme, efter ett flygande anfall genom Brown-Valencia-Rooney-Hernandez, med ett direktskott på inspel snett inåt bakåt sköt tätt utanför den närmsta stolpen.

När klockan närmade sig 40 minuter provade Rooney lyckan igen. För kung och fosterland drog han till efter väggspel med Nani, men denna gång gick det stenhårda skottet över ribban. United hade svårt att hitta in i Boltons täta box, och när inläggen ideligen rensades undan blev hemmalaget för omständigt. Försvarsspelarna fick tid på sig att komma i position då anfallen gick för sakta.

NERVÖS VÄNTAN
Andra halvlek blev en lektion i kontroll utan resultat. Bollinnehavet var massivt i Uniteds fördel, men de riktigt stora chanserna uteblev. Hörnorna radades upp och förblev som så ofta annars resultatlösa. Berbatov avväpnades i fritt läge genom en heroisk tackling av Gary Cahill. Rooneys skottförsök täcktes varenda gång. Oron för 0-0 ökade ju längre tiden gick och försvaret vägrade dyrkas upp.

När Jonny Evans med kvarten kvar hoppade in en tvåfotare i ett möte med Stuart Holden var det inget snack om vilken färg kortet skulle ha. Ganska typiskt att denna situation uppstår, eftersom ungefär samma sak gick så när obestraffad till Uniteds nackdel så sent som i förra ligamatchen. Holden bars ut på bår, Evans såg rött och 0-0 kändes givet.

Trots en man mindre på planen forcerade dock United sig närmare ett mål, och skapade vassare chanser än innan utvisningen. I den 84:e minuten kom dock inhopparen Matt Taylors chans. Ett inlägg från höger nådde en sopren Matt Taylor, som nickade rakt i famnen på Edwin van der Sar. Han hade haft tid att ta ned bollen.

Bara några minuter senare, i 89:e, sköt Nani ett skott från ett par meter utanför straffområdet. Jaaskelainen styrde bollen rakt ut till Berbatov som rullade in bollen förbi målvakten. 1-0 och tre poäng. Old Trafford exploderade tillsammans med bulgaren i ett lyckorus. Noterbart är att Berbatov innan målet mest sprungit offside.

Jag sneglade då på resultatet från West Brom – Arsenal som slutade 2-2, efter en upphämtning av Londonlaget. Det innebär att United ökar försprånget till fem poäng och tar ett stort kliv mot ligatiteln. Starkt att ta hem segern trots en man mindre, det är mästartakter det.

MUSS-red.2011-03-19 19:09:17
Author

Fler artiklar om Manchester U

MUWomen’s Barmy Army: Marinbiologen som räddar allt
Tre tankar och spelarbetyg efter segern mot Manchester City
Inför: Manchester City – Manchester United