Inför Aston Villa-West Ham: En ny era
Så står han där. Graham Potter har äntligen skrivit på som ny tränare för West Ham United. Och rekryteringen känns bättre än på mycket, mycket länge.
Det har hänt en del sedan sist, kan man säga. Hade du frågat mig för bara några dagar sedan hade jag fortsatt sagt att jag kände mig väldigt separerad från min kärlek till West Ham. Att det var länge sedan som jag var så totalt avdomnad i mina känslor inför, under och efter en match. Att nästa möte lär sluta som det tidigare, utan framgång eller förändring.
Men det går fort i hockey... Och i fotboll. Plötsligt har David Sullivan och resten av gänget i styrelserummet till slut tagit sig i kragen, och agerat. Och på förhand känns det som att det blev helt rätt. Det blev ingen utländsk tränare som skulle testa vingarna i England i form av Paulo Fonseca eller Christophe Galtier. Det blev ingen mer oerfaren, om än intressant, som Michael Carrick eller någon gammal stofil som hänger kvar i branschen trots att tåget kan ha gått.
Det blev Graham Potter, kanske den främste engelske tränaren som finns att tillgå anno 2025. Jag vet inte när jag kände en sådan optimism inför en tränarrekrytering till den här truppen och den här klubben senast. Det känns helt perfekt, och skulle det här fungera kan det verkligen bli hur bra som helst.
Hans första uppgift, som den här texten huvudsakligen var tänkt att handla om, blir att ta sig an Aston Villa i FA-cupens tredje omgång. Jag har svårt att se att vi kommer att få se några vidare taktiska genidrag redan nu. Det lär dröja åtminstone någon eller några veckor innan man börjar se någorlunda hur Potter vill att vi spelar. Dessutom är det, även om det är tufft motstånd och en nobel turnering, “bara” en cupmatch. Därmed ska man troligtvis inte dra allt för stora växlar av den startelva som skickas ut. Dessutom ska man så klart inte glömma att Bowen ännu inte är tillgänglig för spel.
Det blir mycket svårt att sia om egentligen något alls inför fredagens match. Förhoppningsvis är det inte bara vi supportrar som har fått nytt hopp och ny tro på det här laget. Gissningsvis ser även spelarna matchen som en nystart, och en chans att släppa allt som varit och visa att man vill vara en stöttepelare i Potters bygge. Det är kanske en av ligans svåraste bortamatcher, men med en “new manager bounce” kan allt hända. Och för första gången sedan inledningen av säsongen är jag inte uppgiven på förhand.
Den här truppen ska kunna utmana Aston Villa. Den här truppen, med den här tränaren, ska kunna utmana de flesta lagen i Premier League. Om det visar sig vara önsketänkande eller en sanning blir svårt att avgöra efter 90 minuter på Villa Park. Men det blir en tydlig fingervisning på mycket.
Nu glömmer vi allt som varit med Lopetegui, som vi så klart önskar lycka till i fortsättningen även om det inte blev bra i West Ham, och blickar framåt. Och vi gör det med en pånyttfödd optimism. En känsla av att det över tid kan bli riktigt bra. Att mitt, och vårt, West Ham snart kan bli det gamla vanliga West Ham igen.