Elche - Granada
Inför: Charlton - Fulham
Ibland måste man bara glömma för att kunna komma tillbaka starkare. Borra ner sitt huvud och fortsätta på det spåret man hade innan matchen mot Wolves. Det är dags för årets andra Londonderby och dessa tre poängen är viktigare än någonsin. Poäng som kan avgöra resten av säsongen.
För det första, jag hoppas att spelarna kan glömma matchen i tisdags. De måste förtränga förnedringen som de åkte på mot Wolves och blicka framåt, mot årets andra Londonderby. Laget kanske till och med kan komma ihåg hur de spelade i det senaste derbyt, den otroliga matchen mot QPR för två veckor sedan. Den insatsen kommer att minnas som en bragd på Craven Cottage under en lång tid framöver. Då spelades en flytande och underhållande fotboll. Jag, tillsammans med resterande fans på läktaren kände ett hopp om säsongen.
I tisdags togs jag tillbaka till verkligheten med hjälp av en rejäl käftsmäll från Kenny Jackett och hans mannar. När det röda kortet gavs till Cairney efter hans hänsynslösa och onödiga tackling på Le Fondre i 35 minuten dog mitt hopp om att spela ihop 12 poäng under den senaste månaden. Cairney har 0-3-förlusten på sitt samvete enligt mig. Kit Symons meddelade att han och Cairney kände detsamma. Istället för att gå hem lyrisk gick jag hem med oro i kroppen. En oro om en till säsong där vi inte slåss om uppflyttning.
Kit Symons försökte lugna fansen och kanske sig själv med att säga att alla kvällar kan inte vara våra. Det måste man acceptera och att han kan nu sympatiera med hur Chris Ramsey kände sig efter förra fredagen. Det viktigaste nu är att komma tillbaka från förlusten sa han efter matchen. Vi ska spela till oss de tre sista poängen innan landslaguppehållet. Vilket skulle innebära att man lägger en distans mellan sig själva och nedflyttnings platserna samt hakar på i toppstriden.
Om de lyckas komma tillbaka till den nivån som de visade mot QPR kommer Charlton få det svårt att hänga med. Om inte, kommer vi få se en tuff match mellan två lag som båda förlorade i senaste omgången som måste vinna för att inte halka efter top 6 platserna. Turligt nog går det riktigt dåligt för Charlton som bara spelade ihop en poäng under hela september och kommer med förluster mot Cardiff (b), Blackburn (b), Huddersfield (h) och Wolves (b) i bagaget. Detta ska tala för The Whites eftersom Charlton har den fjärde (!) sämsta formen under de senaste sex matcherna i ligan, medan The Whites skulle ligga precis under kvalplats med sin sjundeplacering. Med tanke på att vi skrapat ihop 10 poäng de senaste sex matcherna.Statistiken talar för oss!
Det kan finnas en anledning bakom den dåliga formen för The Addicks, de saknade åtta A-lagspelare av olika anledningar mot Cardiff. Det kan förklara den katastrofala formen just nu. De är ett väldigt tunt och begränsat lag. Kit har nu en väldigt bra chans att avsluta med en vinst. Det skulle vara ett styrkebesked av rang om man lyckas komma tillbaka.
The Whites kommer kunna ställa upp med nästan samma lag som man hade mot både QPR och Wolves. Enda frågetecknet är om Fredricks kommer kunna starta efter sina känningar i ljumsken som han ådragit sig efter Wolves. Där han fick utgå i den 76:e minuten. Om han inte kommer till start kommer inhopparen Voser få chansen att briljera från start. Kit skulle också kunna ta in Parker som har spelade med U-21 laget i helgen och då skulle hemma publiken på The Valley få se sin gamla talang återvända. Kanske är inte det bästa valet av spelare men taktiksgenialt. De får satsa på att försöka springa sönder de slitna Charlton spelarna. Kit måste också bestämma sig för vem som ska spela istället för Cairney.
En spelare som har imponerat på mig i år är Lasse Christensen med sin snabbhet på mittfältet som man redan kunde se under förra året. Han är också troligen den som får starta nu efter några bra inhopp. Jag hoppas bara han slipper skadorna som präglade fjolårets säsong. Det här tror jag verkligen skulle hjälpa laget. Allt talar för att Dembele och McCormack får fortsatt förtroende på topp. Pringle på vänsterkanten så kan det bli bra med fart framåt. Defensivt får vi förmodligen se O´Hara (som dock såg trött ut i tisdags) spela med Tunnicliffe på det centrala mittfältet. I fyrbackslinjen spelar troligen Husband till vänster med Sternman och Ream i mitten. Till höger startar antagligen Fredricks eller Voser beroende hur allvarlig Fredricks ljumskskada är. I målet kommer Lonergan få starta, trots sitt svaga ingripande vid Ojos mål. Kritiken han har fått efter matchen tycker jag personligen är felaktigt eftersom han storspelade och räddade backlinjen flera gånger under matchen. Dock har vi inte råd med så pass många dåliga ingripande. Han får inte göra flera sådana misstag tills Bettinelli kommer tillbaka från sin skada - något vi alla längtar efter.
Jag hoppas på ett till Londonderby som går till historieböckerna, men skönspelet är kanske inget vi bör förvänta oss. Tre poäng på söndag känns dock som det viktigaste.
