Inför: Fulham - Crystal Palace
En match återstår av Premier League 13/14, sedan kommer Fulham få förbereda sig på en tid i the Championship.
Fulham behövde vinna senast mot Stoke men vek ned sig, så som man har gjort mer eller mindre hela säsongen, när det som mest behövdes. Slutsiffrorna skrevs till 4-1, det kunde blivit betydligt fler Stoke-mål, och får agera symbolisk förlust för the Mighty Whites patetiska säsong. Jag kommer dock inte vältra mig i självömkan eller i någon över-analys av vad, när, hur eller varför allt gick fel. Åtminstone inte i den här spalten. För tillfället räcker det med att konstatera att Fulham, med nio segrar och 24 förluster, med -45 i målskillnad och över 30 insläppta bollar på fasta situationer, med 43 använda spelare inräknat alla tävlingssammanhang och en horribel transferrotation, föga överraskande är klart för nedflyttning.
Gästande Crystal Palace kommer däremot se tillbaka på den här säsongen med glädje. Efter en tung start med nio förluster på de tolv första matcherna, där bland annat vår seger med 1-4 på Selhurst Park efter ett drömmål av Pajtim Kasami finns med, hoppade Ian Holloway av sitt jobb för nykomlingarna och in kom Tony Pulis. Nu ligger laget på en elfte plats, och har sett ut som ett stadigt Premiership-lag under en längre tid. Så kan det gå bara man har en plan och agerar kvickt utefter den.
Magath och ungdomarna
Medans Palace kan se fram emot en andra raka säsong i högsta serien får Fulham alltså, efter 13 raka säsonger i Premier League, nu börja om i the Championship. Klart är att Felix Magath stannar. Magath har imponerat retoriskt och stundtals även taktiskt, men misslyckades med att etablera en elva och ett grundspel. Att han till exempel tyckte det var en bra idé med Dan Burn som högerback eller att han bytte ut en felplacerad Holtby redan innan paus i ödesmatchen mot Stoke imponerande inte. Förhoppningsvis blir det mindre smärtsamt och osäkert nu när Felix får en hel försäsong på sig att bygga ett lag.
Bygga lag är väl något Magath i och för sig är lite (ö)känd för men att döma av hans kommentarer under veckan som gått kommer han, med rätta, satsa på en hel del ungdomar från den egna akademin. Annat vore även tjänstefel. Fulham har en av de bästa akademierna i Europa och vårt U18-lag har legat i toppen i flera säsonger nu. Det finns en rad spelare mellan 17 och 21 års ålder som bankar på porten till a-lagsspel, det i kombination med att vi förmodligen kommer göra oss av med en hel hög åldersstigna spelare och att vi kommer spela i the Championship borde innebära att vi kommer få se en rad spännande och lovande ansikten på the Cottage nästa säsong.
Nordbor på plats
Förhoppningsvis tar även Magath tillfället i akt och visar oss morgondagens Fulham redan idag. Det sista jag vill se är ett gäng legoknektars döende andetag innan de lämnar Craven Cottage innerplan för sista gången. Nedflyttningen är redan klar och nu behöver vi lite hopp, om du är rätt man att ge oss det Magath är det dags att visa vad framtiden har att erbjuda. Gör det för Fulham-folket som går och kollar på varenda match och för de danskar, norrmän och svenskar som rest till London en sista gång den här säsongen för att hålla låda. Det minsta du kan göra är åtminstone att inte ha med Darren Bent i matchtruppen.
COYW
***
Preliminär Fulham XI (4-2-3-1): David Stockdale – Sascha Riether, Brede Hangeland, Dan Burn, Kieran Richardson – Pajtim Kasami, Steve Sidwell – Ashkan Dejahah, Lewis Holtby, Alexander Kacaniklic – Hugo Rodallega.
Avbytare: Maarten Stekelenburg (mv), John Heitinga, Chris David, Scott Parker, Muamer Tankovic, Cauley Woodrow, Moussa Dembele.
