Fulham - Derby
1 - 1

Inte ett derby men Derby

Med resultaten före landslagsuppehållet denna gång kändes det inte så bra. 0-2 mot Wolves torsk. 0-2 mot Bristol torsk, oavgjort mot jävla (ursäkta språket) Bolton och innan dess torsk mot Villa. Vad göra? Naturligtvis reser man till London för att stötta laget på plats!

På senare tid har just landslagsuppehåll varit porten till olycka för Fulham. Man har byggt upp ett bra spel, poängen rasslar in och där är det paus och man har svårt att komma igång igen.
Med resultaten före landslagsuppehållet denna gång kändes det inte så bra. 0-2 mot Wolves torsk. 0-2 mot Bristol torsk, oavgjort mot jävla (ursäkta språket) Bolton och innan dess torsk mot Villa. Vad göra? Naturligtvis reser man till London för att stötta laget på plats!

Jag, Jennie och David far å stad.
Denna match har en i min värld den bättre starttiden 17:30 lokal tid vilket gör att fler timmar under dagen kan användas. Vi drar efter en lätt Marks & Spenser influerad frukost bort till Brick Lane för att skanna av det nya unga London med marknader, hippa butiker, gatukonst, restauranger och hak.

Vädret börjar ändra sig lite, lokala Londonbor dyker upp med paraplyer i näven. Vi börjar känna att en mer uttalad Brunch inte skulle sitta i vägen. Valet blir Nude Coffee med Londons bästa Egg Benedict med franskrostat kaffe och en apelsinjuice och bra brittisk pop i högtalarna. Vi styr sedan stegen bort mot second hand butiken Blitz där många fotbollsfans sedan länge fyndat allt från Adidas snikers till småpartier av SI jackor och annat smått och gott. Denna gång blev de ingen shopping där men lite t-shirts och annat runt om då utbudet inte vilar.

Dags för match
Vi är tillbaka på hotellet vid Earls Court där vi ofta bor för det har bra kommunikationer till och från Heathrow. Till och från både Putney Bridge och Hammersmith samt bort och tillbaka till London innerstad.

Nu vräker regnet ner. Ursprungliga planen var att starta upp på puben The Dove väster om Hammersmith stationen nere vid the Thames och sedan följa floden ner till the Cottage. The Dove är ett ställe som blev Pub i början på 1700-talet, där Rule Britannia (James Thomson) sattes i skrift, där sköna snubbar som Dylan Thomas, Graham Greene, Ernest Hemingway och Alec Guinness tagit en bira (eller två). Ursprungliga planen byttes dock mot en öl och några väl blandade GT på lokala Earls Court puben The Black Bird då vädret var ur uselt.

Tuben till Putney Bridge och sedan genom parken och bort. Regnet formligen öser ner.
Jennie shoppar loss på lite bra Fulham kläder till barnen, David provar en tröja men får inte plats, jag tar en Ale och regnet fortsätter att ösa ner.

Matchen börjar med en tyst minut för stupade soldater som fungerar bra minus några pratglada överförfriskade Derby. Själva matchen genomförs väl. Vi trodde nog innan den drog igång att det skulle bli tufft. Andra halvlek startade svagt som vanligt. Vi han inte ens upp på läktaren innan Derby hade kvitterat, men över 90 minuter var vi dock nöjda med omstarten. Chris Martin kom in på planen och enligt de som satt på min vänstra sida på Riverside (som regelbundet flög in från Canada) såg det ut som att Herr Martins fru lagar god mat. TC såg lite starkare ut och vi blev lite gladare.

Efter matchen hade regnet bedarrat och vi promenerade mot Parsons Green där Jennie bokat bord på Italienaren Primavera där vi tas emot av ägaren som håller ett högtidligt tal om Fulham FC storhet och bjuder på dubbla omgångar bubbel, sedan äter vi där sedan en löjligt bra middag. Efteråt lullar vi bort mot Parsons Green stationen och passerar då puben The White Horse där några Fulham sjöng ljuva sånger och vi fortsatte sedan tillbaka för vila och dagen efter hemresa.

Nu flera matcher senare har detta landslagsuppehåll visat sig vara ett av de bättre, och kanske upphämtningen börjar redan nu… Fler resor i vinter? Absolut! COYW!